Analys efter sista forwardsförvärven: Bra bredd och knivskarp konkurrens om topp-9-platser men ingen given 35-40-poängsforward

Lagbygget är komplett. Vi amatörer på sidan kan ju börja skissa på kedjor, även om antalet kombinationer är snudd på oändligt i detta läge:

Sebastian Benker – Mikael Frycklund – Fredrik Johansson

Johan Skinnars – Isac Skedung – Marcus Bergman 

Lukas Zetterberg  – Kalle Östman – Mattias Beck

Fredrik Hetta – Jesper Cederberg – William Wikman 

Jesper Johansson – Anthon Eriksson

Det blir verkligen bra bredd och knivskarp konkurrens om topp-9-platserna på forwardssidan. Det är ju egentligen helt hopplöst att försöka få ihop det, faktiskt.

Hur man än gör det hamnar det alltför offensivt skickligt folk i fjärdekedjan. Man avundas knappast Paananens och Ivarssons uppdrag. Det känns fel att placera Wikman i en fjärde på pappret men samtidigt är det en spelare som funkar i många roller. En sån som Wikman kan även nyttjas i power play.

Det kommer nog krävas mycket psykologi och samtal för att förklara för vissa att de måste ta en plats i fjärdekedja och att de inte ska få spela power play. Men Zäta och Paananen pratar inte så mycket om ”första- eller fjärdekedja” och det är kanske ett förlegat begrepp, även om Paananen inte är rädd att matcha och ändra i laget hårt vid behov.

Samtidigt hade vi exakt samma diskussion vid den här tidpunkten ifjol då vi undrade om en sådan som exempelvis Petter Mattsson skulle acceptera en mer defensiv roll. Och det gick ju lysande då före detta rollspelaren Thomas Paananens mantra är att alla är lika viktiga – något som han verkligen verkar mena på allvar. Även en sådan som Fredrik Hetta utvecklades under Paananen till en stark tvåvägsforward.

Sebastian Benker är en av flera svårstoppade och tekniska forwardsjättar som kan gå på genombrott. Zäta tror även att det finns 30 % mer att plocka ur smarte backen Jesper Appel och backarna behöver leverera bra pass till snabba forwards för framgång. FOTO: RUNE ÅHLÉN

Annars ser en styrka ut att bli att man har flera skridskoskickliga svårstoppade bumlingar som Benker, Frycklund, Bergman (och även Eriksson om han slipas till lite) som är genombrottsspelare, plus andra riktigt snabba och tekniska spelare som Freddan, Beck, Hetta och Wikman. Kan backarna servera bra passningar finns potential till att VIK ska kunna hålla en ganska hög fart i spelet med denna lineup.

Samtidigt som bredden ser väldigt bra ut finns där ingen given 35-40-poängsforward i dagsläget. Det är såklart en brist men kanske inget ovanligt på denna nivå, där de bästa alltid plockas till SHL efter en 40-poängssäsong. Frågan är hur många allsvenska lag som har givna 40-poängsmakare?