Efter Myrenbergs superdebut i Södertälje blev målvaktskampen ännu mer intressant på både kort och lång sikt & hur tänker Linköping?

Efter Jesper Myrenbergs fantastiska debut i A-lagshockeyn i en kokande Scaniarink har målvaktssituationen blivit ännu mer intressant på lång och kort sikt.

Men först kan vi bara konstatera att VIK utan Ersson bara tagit två av 12 poäng med en målskillnad 8-15, 2.00 mål framåt/match och 3,75 mål/bakåt.

Nu är det nu inte så enkelt, men det är svårt att bortse från att Ersson uppenbarligen både mentalt och ”tekniskt” förefaller stärka utespelarna på flera sätt, även om fyra matcher troligen är för lite för att dra någon definitiv slutsats om det.

Åter till Myrenbergs debut. Precis som Paananen sa (”man ser direkt att det är en framtida stormålvakt”) var det ingen ordinär debut. Det var ju en gryta i Södertälje som hade fått vilket backupmålis som helst att darra på manschetterna.

Men 18-åringen var cool och samtidigt väldigt alert. Rent tekniskt fick han flera sidledsförflyttningar att se lätta ut.

Faktum är att Myrenberg imponerande mer i sin debut än vad Ersson gjorde i de första träningsmatcherna, då den sistnämnde faktiskt släppte lite returer inledningsvis. Samtidigt svårt att jämföra försäsong/säsong.

En inte alltför vild gissning nu är att VIK:s målvaktspar 19/20 blir Myrenberg och Dahlbom (har kontrakt till våren 2020). Men efter denna debut är det säkert fler lag som vill ha Myrenberg.

Det innebär ju en viss press på VIK-ledningen att spela Myrenberg framöver för att, så gott det går, säkra hans tjänster och ”kärlek till VIK”. Och rent krasst är Myrenberg i mina ögon värd en match till nu, att antingen lyckas eller misslyckas i.

Eller så kanske VIK inte vill visa upp mer nu för omvärlden hur bra Myrenberg är innan ett kontrakt är påskrivet.

Inte lätt för Dahlbom som ser ut att tvingas få fortsätta kriga med framtida stormålvakter, ja NHL-målvakter rent utav…