Något bättre men smånätt och svagskjutande Västerås tråkades ut av defensivt Björklöven

Blicken uppe, pucken limmad på klubban. I Mathias Bromé har VIK en kommande storspelare! FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Trots fortsatt lite bättre fart i spelet och bra drag på läktaren nollades ett för smånätt VIK av Björklöven på tisdagskvällen (0-2) inför 3000 ganska högljudda fans.

Gamle VIK-backen Stefan Andersson serverade redan efter 19 sekunder Palmebjörk fri, ett mål som skulle visa sig matchavgörande. Här fick vi se nackdelen med att ha någon långsam Gulsvart back igen, då en ännu icke formtoppad Mitell blev stekt i mittzon.

VIK repade dock mod och spelade riktigt bra i första perioden fram till sista tredjedelen där Lövens tungt NHL-meritede Raycroft stod i vägen och stoppade alla 14 skott. Hur orättvist sett till puckinnehav och målchanser som helst kom också 0-2 i slutet efter en grötig situation framför Fransson.

Stefan Andersson och Raycroft. Två förgrundsfigurer i Löven i afton. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Lövens mål föregicks av att Bromé tacklades i ryggen i mittzon, utan åtgärd från Domarlotteriet AB. Sedan klarade sig Lindh från några tveksamma tacklingar, men ändå kändes det som VIK på nytt hade en domare som inte höll måttet. Tänker även på då Bromé glasklart trippades i första perioden. Vi får hoppas det jämnar ut sig på sikt.

I andra perioden fortsatte VIK spela helt okey mot ett extremt defensivt bortalag. Dock saknades det där sista framför kassen, det fanns ingen Messy Jonsson som riktigt ville betala priset framför Raycroft ikväll.

I sista perioden tappade dock VIK mycket kvalitet och fart och Raycroft & Co. kunde ganska enkelt fullborda stölden (nåja) av tre poäng hem till Norrland. Återigen hade VIK oerhört svårt mot Umeålagets defensiv, som i träningsmatchen och som i matchen i Umeå.

Löven kollapsade sitt försvar och VIK klarade inte av att luckra upp det. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Sammanfattning

Positivt i afton var att se Mathias Bromé fortsätta imponera efter debuten i Karlskoga. Den lilla liraren har en oerhört fin mix av fart, teknik, mod och arbetskapacitet. Pucken var som limmad på 19-åringens klubba även i tät trafik, det ser man inte ofta! Hastigt och lustigt har Gulsvart fått en nytt offensivt vapen att förvalta och förädla!

Bromé tvekade inte att sticka in näsan framför Raycroft. Något McArdle måste göra mycket mer… FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Nu fick Bromé spela med de inte alltför offensivt extrembegåvade Marklund och McArdle. Framöver skulle det vara roligt att se Bromé som topp-6-forward med kanske Caputi och någon ny toppcenter.

Doell hade tyvärr en mörk afton och det syntes åter att 34-åringen inte har farten och tekniken att hantera pucken i hög fart för att skapa saker offensivt. Detta var nog sista gången vi såg Doell i ABB, om nu inte den sympatiske kanadensaren har självinsikt och går ner kraftigt i lön och nöjer sig vara en breddspelare. Men samtidigt, ska vi verkligen ha en 34-årig import som breddspelare? Nja på den.

Romano & Williams fortsätter bygga upp kemi i förstakedjan med några fina kombinationer. Frycklund tar också små steg framåt, men Frycklund måste börja spela mer fysiskt och aggressivt och ta kampen framför kassen. Det blir för mycket smålir runt slottet.

Fjärdekedjan med Söderkvist, Kinisjärvi och Mårtensson gjorde ett bra jobb. Kinis visade upp än mer vässad fart i afton. Men Söderkvist har stora brister offensivt och Mårtensson har ju sina utmaningar gällande med fart och teknik, så spelet blir lite haltade med två så renodlade rollspelare i samma kedja.

Ett problem är att laget ser ut att skjuta för lite. Backarna tar för god tid på sig på blålinjen innan de får iväg skotten. Är det inte talade att Frisk och Mitell står kvar på noll mål? Frågan är om VIK-försvaret verkligen kan bli bättre här? Kanske om Frisk och Mitell verkligen tänder till, eller har de tänkt göra det först efter jul när det verkligen gäller?

Något som måste bli bättre också är Bergquists och McArdles spel. Här har vi två stora biffar som borde kunde utnyttja fysiken. Men icke.

En viktig uppgift blir nu att försöka förmå McArdle att inse att han kanske inte blev den här offensiva stjärnan i Allsvenskan, men att han kan bidra på många andra sätt med sin fysisk och in på kassen och brottas. Frågan är om McArdle skulle acceptera detta? Tvinga honom att börja spela riktigt fysiskt helt enkelt.

Caputi golvades och behöver bättre kedjekamrater för kunna avsluta mer. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Bergquist känns inte som en topp-6-forward heller. Här i andrakedjan skulle det vara spännande att se Kolanos (;-)), Caputi och Bromé…

Västerås tre stjärnor:

1. Mathias Bromé – En ny toppspelare är född! Verkar ha allt, utom storleken kanske. Sedan får vi se hur bra målskytt och avslutare 19-åringen är då han hamnar i offensivare miljöer…

2. Tony Romano – Bjuder på fantastiska dribblingar varje match. Går inte att bortse ifrån, nu börjar kemin komma med Williams också.

3. Viktor Mårtensson – Ger alltid sitt yttersta varje byte. Tänk om alla VIK:arna var lika trogna att göra sina roller som Big Vic. Några bra framspelningar också.

2 svar

  1. Rotkiv skriver:

    Hockeyglädje – det vill man ha, helst i Rocklundahallen. Igår bjöds vi på några glädjeämnen, men för få!
    1) PP-spelet funkade ju riktigt bra med ORDINARIE första line förstärkt med Bromé!
    2) Bromés energi, vilja och fantasi under hela matchen
    3) Romanos trollkonster
    4) Måste även nämna Björklövens 0-1 mål. Vilken passning av gamle VIK-backen Andersson, vilket fartfyllt genombrott av Palmebjörk! Kanske inte särskilt svårt, för Mitell tycktes fortfarande snöra skridskorna och Helmer tittade mest på.
    Viljestark inledning av Björklöven! Var fanns VIK;s vilja? Egentligen kan man inte klaga på spelarnas arbetsinsats igår – dom jobbade på! Arbetsviljan tycktes finnas men konstruktiviteten saknades och än värre spelglädjen tycks saknas helt. (Undantaget Romano, Bromé, Mårtensson och Fransson)
    Återkommer därför till mitt påstående, min analys, att årets VIK-uppsättning saknar en härförare. Påpekade det redan då Björklöven spöade upp oss uppe i Umeå. DÄR har vi problemet. VIK behöver en härförare, en glädjespridare, en ledstjärna som väcker laget redan i omklädningsrummet! En som kan skapa Vi- & VIK-anda, kämparglöd och spelglädje. Jag håller stenhårt på att det ska vara en tvåvägspelande back som helst ska orka vara inne i vartannat byte och skapa förutsättningar för alla fyra kedjorna.
    FANCENTRALENS omröstning om ”Centerfrågan” tycker jag är patetisk då den saknar alternativet ”Ta in en klassback”. Enligt kommentarerna är det ju fler än jag som förordrar det. Gott om forwards med potential finns redan i laget. Förhoppningsvis är Fredda, Messi och Kevin tillbaka och varför inte även fylla på med J20;s Albin Ljunggren som poängmässigt inte ligger långt efter Bromé.
    Till sist: Vart har Frycklunds självförtroende tagit vägen – i våras var han som junis en av lagets pådrivare och ledstjärnor. Blev vuxenrollen för svår?

  2. B. Esserwisser skriver:

    Säg tack och hej till
    1. Doell och Mitell, trötta herrar som gjort sitt
    2. Sam Marklund, vad tillför han som vi inte har i egna led?

    Bänka Frisk och gå på 3 backpar, ta upp en junior som kan gå som 7:e back

    Säg hej och välkommen till
    1. Linus Svedlund, härlig egen produkt som är bättre än ovanstående.
    2. Någon som kan göra mål

    Innan säsongen var det mycket snack om Big Mac…snacka om besvikelse.
    Ser inte en tackling, inget trashtalk. Ingenting som skapar energi.
    Kan nån gå ner med lite ammoniak som han kan få sniffa innan varje byte?