VIK svajade hit och dit då Karlskrona var bättre och snabbare – flera spelare behöver upp i nivå om man ska bli ett stabilt topplag
VIK svajar som vilket alldagligt hockeyallsvenskt lag som helst just nu. På onsdagskvällen svajade Gulsvart än hit, än dit och till slut kunde Karlskrona mycket välförtjänt vinna i sudden med 4-3.
VIK var inte redo från start (som i Västervik) och KHK åkte mycket mer skridskor. Att skylla på bussresan är svårt då KHK kom från Örnsköldsvik…
2-0 efter första då KHK snyggt kontrade in bägge målen. Det här ”formulär 1A ”att vid en 2-mot-1:a ska backen ta bort främst passningsvägen så att målvakten kan koncentrera sig på skytten, det slängde VIK helt över bord denna kväll och Hassel kom på mellis vid 1-0.
Vid 2-0 rundades De la Rose, och sedan öppet mål. Dock lite synd då nämnde back precis innan startat ett bra anfall, men ändå slutade bytet i moll.
Ingen bra andraperiod heller av VIK. Dock stod det 3-3 inför sista efter vasst skott av Anthon Eriksson, ett vackert solomål av Gustav Lindberg och 2-3-ledning efter fin pass Lunsjö till Wikman. Dock slarvade åter August Nilsson och 3-3 sent i andra. KHK imponerade och VIK slet utan kemi.
I tredje började åter KHK klart bäst och hade 7-0 i skott i perioden inledningsvis. VIK repade dock mod och fick några gratis PP. Men i spel 5-mot-4 var VIK fortsatt sega och stillastående och KHK kunde lätt försvara sig.
Under övertiden rundades Leduc (av alla) och två poäng stannade i Blekinge.
SAMMANFATTNING
På ganska kort tid har nu inte VIK varit redo att spela i två bortamatcher av tre. Detta VIK har således en lång väg att vandra. Paananen har uppenbarligen ett stort jobb framför sig för att förmå denna sammansättning spelare att orka vara redo varje kväll.
Ett långsamt VIK fick hela tiden möta fem man och det blev återigen mycket brottning och 50-50-lägen då VIK-backarnas uppspel inte höll tillräcklig kvalitet. Motståndarna har mycket lägre försvar mot VIK denna säsong, vilket kräver väldig skicklighet att låsa upp.
VIK får då heller inte längre många spelvändningar då lagen lärt sig hur farliga Bergman, Benker & Co. är då. VIK:s djupledsspel från 18/19 förefaller sönderläst och VIK måste nu hitta nya offensiva nycklar.
Spelsystem och taktik i all ära, men det handlar ännu mer om hur snabbt och precist man kan leverera en puck. Och i dagsläget saknar VIK verkligen Alex Lindelöfs och Jonas Liwings kvalitet och säkerhet med pucken, och när som i afton även Jerome Leduc hade lite av en off-night blir det tufft.
Nyförvärven August Nilsson och Erik de la Rose är fortsatt anonyma och högst svårbedömda. Bloggen tycker dock ändå att De la Rose gör några bra saker, men unge Nilsson har kommit helt fel in i VIK, trots alla lovord från Karlskrona och Växjö.
Att nyförvärven på backsidan ännu är bleka gör att spelare som Hassel och Källström kanske får mer istid och större krav än vad som är rättvist att ställa på dem. Offensivt är Jimmie Jansson och Alexander Younan framme en del, men bägge måste verkligen träna på och vässa sina skott för att kunna bli riktigt vassa tvåvägsbackar.
Det är inte mycket bättre framåt. Det finns ingen kemi i kedjorna och forwards hamnar ständigt i tidsnöd med pucken. Dock bänder man sig fram till en del chanser ändå, tack vare styrka och/eller individuell skicklighet.
Tunga nyförvärv som Daniel Öhrn eller Kelsey Tessier gick inte att finna och de måste synas mycket mer framöver.
Några positiva saker var att Lindberg fick göra ett konstmål i PP och just det oväntade och kreativa är något VIK behöver mer av framåt. Anthon E. visade åter sitt skott. Lunsjö är en av få som spelar med ett syfte och forwarden är distinkt och en riktigt fin pass till Wikmans mål i afton.
VIK jobbar emellertid hårt och det tillsammans med Emil Kruse (lämnades helt ensam på alla mål via spelvändningar) gav det trots allt en poäng i afton.
Men det är långt kvar innan VIK blir ett stabilt topplag. VIK-ledningen måste noga analysera spelartruppen och överväga hur sannolikt det är att vissa gör ganska rejäla resor från inte överdrivet framskjutna utgångslägen. Men det är väldigt tidigt och alla har fortfarande ”the benefit of the doubt”…
PUCKLIGAN
5 Emil Kruse
4 Alexander Lunsjö
3 Anthon Eriksson
2 Gustav Lindberg
1 William Wikman
Vi får tacka de individuella prestationerna för poängen! VIK är ju som skrivet helt sönderlästa av vissa motståndare. Bra analys av VLT:s Oliver Åbonde som är inne på samma spår: https://www.vlt.se/artikel/abonde-en-av-paananens-storsta-utmaningar-som-vik-tranare-ar-har
Kanske lite tidigt att börja peta folk redan nu men jag tycker Hassel har varit direkt dålig flera matcher nu
dags att plocka in Ehrnberg igen?
Ger dåliga signaler om inte Ehrnberg får chansen nu när så många backar är undermåliga. Börja med att sätta Nilsson på läktaren, som kommit in helt fel.
VIK verkade ha problem med att hålla högersidan vid flera tillfällen. Flera gånger stod 3-4 vikspelare fast vid båsen och KHK kunde kontra på sin vänstra sida som var ren. Vid ett tillfälle då tog inte backen bort sin gubbe utan det blev två spelare på puckföraren istället. Ingen stor oro ändå just nu. Lite ojämnt i matcherna men ingen katastrof.
Nu när det inte blir några flygande kontringar längre, åtminstone inte mot lag utan ambitioner, kanske det är värt att ringa Conny som bor i stan. Han kan öppna upp uppställda försvar. För passningar har inte varit bra i anfallszon. Sena och förutsägbara passningar har det varit.
KHK som blivit dominerade av såväl Björklöven och Modo. Tilltänkta toppkonkurrenter.
Poängsnittet på bortaplan är hittills över 8% bättre (1,33p/match kontra 1,23) än förra hela grundserien. Kom ihåg att bortaspelet mot bottentippade lag förra säsongen var bedrövligt faktiskt hela säsongen. Likadant i Ettan. Paananen bygger nog inte en mentalitet för serielunken.
Därför viktigt att publiken sluter upp på hemmaplan så vi kan tända spelarna i samtliga matcher och hålla samma snitt som förra säsongen hemma. Så att laget har en teoretisk chans när allt ska avgöras.
Kloka ord Bozo, bra att du balanserar upp det hela med fakta!
Paananen byggde inte mentalitet för slutspelsserien förra säsongen heller med tanke på matchen mot Leksand som blev avgörande. Kan det ha att göra med hans filosofi att inte scouta motståndarna och därmed inte förbereda laget på vad som kan vänta dem i en kommande match?
Leksand spelade annorlunda i slutspelsserien. De spelade mycket mer uppställt. Då blir det lätt en 50/50 match på HA-nivå och första målet får en stor fördel. Fagervall exvis spelar alltid uppställt och VIK blir för ivriga.
VIK måste helt enkelt hitta ett vägvinnande spel när anfallen börjar anfallszon där PP är en del. Inte bara förlita sig snabba uppspel. Nu känns det som backarna i ren desperation skickar iväg passningar djupt, för att man inte känner att man har ett spel för att göra mål mot samlat försvar.