Ett embryo till något stort kanske på gång efter ny fin spelmässig insats mot Köping

Västerås vann med 4-1 hemma mot ett formstarkt Köping under fredagskvällen. Gästerna hade vunnit fem i rad och senast betvingat starka Mariestad, vilket få klarar på denna nivå.

VIK spelade riktig trevlig ishockey i första perioden och nuförtiden finns det backar som inte bara träffar benskydd. Ingen nämnd. Ingen glömd…

Detta blev åter uppenbart då Kenny Källström bombade in sitt femte mål försäsongen efter en bra uppläggningen av allt vassare Jimmie Jansson i power play. 2-0 kom efter att Fredrik Johansson fintat upp annars skicklige Christoffer Hanning på läktaren och rundat kassen varpå Fredrik Hetta fick helt öppet mål. Elegant värre.

I andra perioden fortsatte VIK att spela med flow, men Köping var inte dåliga och fick några power play och därmed lite momentum. 2-1 kom efter en styrning där Marcus Dahlbom var chanslös. Köping hade inte så många chanser, men faktiskt två i stolpen.

Niclas Lehmann, Marcus Bergman (efter en makalös frispelning av Alex Lindelöf) och andra brände flera frilägen efter fint djupledsspel.

I sista perioden fick äntligen Bergman retroaktiv utdelning då han skoningslöst utnyttjade ett friläge i box play fram till 3-1.

Sedan undvek Anton Brandhammar åter att träffa en massa benskydd då backen med mycket fin skotteknik dundrade in 4-1, med lite hjälp av någon studs framför Hanning. Ridå för Köping.

SAMMANFATTNING

Resultaten har varit bra i Ettan så här långt. Nu börjar också själva spelet komma ifatt. Detta sannolikt som en följd av resultaten och Dahlboms målvaktsspel har givit utespelarna mycket mer självförtroende och lugn med pucken.

Nu vårdar man pucken och hittar varandra i otaliga kombinationer. Spelglädjen är på topp, vilket dock inte effektiviteten riktigt var just denna kväll.

Jimmie Jansson gjorde en stormatch. Anton Brandhammar har nu två matcher i rad bombat in projektiler från blå, inte något VIK-fans är vana med från backar. Det ska bli spännande att se var det vägen för Brandhammar självförtroende- och spelmässigt nu efter denna skottfest i dagarna två.

Även Kenny Källström och Morgan Hassel var precis så bra som förväntat. Robin Nilsson sätter fart på puck och ben i power play. Joel Werner bidrar med fint allroundspel och visar glöd och vilja med pucken, som han täcker helt okey.

Pucken gick ofta som på en snöre när förstakedjan med Lehmann, Johansson och Hetta var inne. Spelarna vågar utmana och trampa med pucken på bladet.

Det börjar med andra ord att kugga i ordentligt. Om inte spelarna blir för nöjda tror jag detta talangfulla lag kan nå väldigt långt, förutsatt att Paananen och Zetterberg lyckas installera tillräckligt mycket sund tjurighet, äregirighet och tuffhet när det väl gäller sedan.

Men det är en lång och lite märklig resa. Först nu ett gäng relativt resultatmässig obetydliga matcher i Västra, sedan en AllEtta för att sedan plötsligt hela säsongen ska stå och falla med flera bäst av tre, och det i flera omgångar och otaliga nålsögon. Ett system kanske lite byggt för överraskningar.

Intressant det Ettanexperten Mikael Mjörnberg sa inför vårens hemska kvalserie där VIK ramlade ur: ”För kanske första gången har de bästa Ettanlagen överlevt alla playoffserierna”. Alltså behöver även VIK skaffa jord i fickorna och bli bra på hazard. Något som dock talar för VIK är den positiva energin på läktaren. Det gör hemmaspelarna där extra procenten bättre som behövs.

Köping har några vassa spelare. Speciellt nummer 88, Emil Eriksson, verkar kunna transportera pucken i hög fart.

PUCKLIGAN

5 Jimmie Jansson – Stabil, fysisk och 0+2. Smyger med i poängligan.

4 Kenny Källström – 1+1 och fortsätter producera.

3 Alex Lindelöf – Passningen till Bergmans miss räcker.

2 Morgan Hassel – Fick pucken ur zon, vann dueller.

1 Anton Brandhammar – Bombade in en ny projektil.