Analys av Anthon Eriksson som alltså är den senaste forwarden in i lagpusslet: Kan VIK & Eriksson göra något mer av det högklassiga handledsskottet som även syntes i Luleå?

Under gårdagen blev det alltså klart att tuffe och målfarlige forwarden Anthon Eriksson fortsätter i VIK. Kalixsonen är mycket populär bland VIK-fansen. Det verkar ömsesidigt då publikfavoriten enligt rykten tackade nej till större roller i andra allsvenska lag.

25-åringen har haft en ganska brokig karriär med bland annat SHL-debut redan som 18-åring i Luleå. Samma säsong blev det fyra matcher i U19-landslaget efter ganska bra produktion i SuperElit.

Som sistaårsjunior hade Eriksson bäst målsnitt i Luleå J20. Detta före många andra bra spelare som idag producerar mycket i SHL. Säsongen efter blev det helt okey 7+4 för Asplöven i Allsvenskan där Mathias Bromé bland annat märkte hur målfarlig forwarden var. Detta har Mathias sagt till undertecknad.

Anthon röjde i Västerås redan i Asplövens färger. FOTO: RUNE ÅHLÉN

Men sedan kom ett hack i skivan med två klart mindre produktiva säsonger i Ettan för Asplöven och Arboga. Dock såg ändå Patrik Zetterberg något där i Boga som påminde om de tidiga åren, men produktionen vägrade lossna även i VIK i Ettan.

Men efter bra träning i Västerås och bättre fysisk status började Eriksson åter producera under första året i Allsvenskan för VIK. Inklusive playoff blev det hela 12+2 på 43 matcher och 9+8 på 52 matcher säsongen som gick.

Om vi jämför med tidigare tuffingar och grovarbetare som Marcus Jonsson och Victor Mårtensson gör ju Anthon lika många mål på en säsong som de gjorde på en hel karriär nästan i VIK.

Nedan är starka VIK-siffror i HA för en spelare som mest spelat i en fjärdekedja:

Vi ser också att Anthon är tacklingskung i VIK med 42 registrerade tacklingar trots sin begränsade istid. Det är många tacklingar per enhet istid det. Men det som står ut mest är skottprocenten som är hela 17,1 efter sina två säsonger (än bättre om vi räknar med 3+2 på sex playoffmatcher).

Eriksson har helt enkelt ett elitskott vilket 17,1 % visar. Runt dessa siffror ligger alltid de bästa målskyttarna i skytteligatoppen. Det är alltså högst intressant om det går att sätta forwarden i fler skottlägen i en mer offensiv miljö högre upp i kedjehierarkin.

Anthon Eriksson demonstrerar gärna sina muskler. FOTO: RUNE ÅHLÉN

Vi fick glimta in på det under säsongen som gick då Eriksson flyttades till andra/tredjekedjan med Isac Skedung och William Wikman. Då överraskande Eriksson undertecknad med att vasst passningsspel och några fina assister och det var lättare att förstå de tidigare framgångarna i karriären.

Men något hände (skada?) och Eriksson tappade sin plats och hamnade åter i fjärdekedjan. Det vore spännande om VIK-ledningen 20/21 vågar att sätta Eriksson i en mer offensiv miljö en lite längre tid för att se vad som händer. Förmågan att täcka pucken har sakta men säkert välbehövligt blivit bättre.

Annars är ju Eriksson lite av typen av spelare som bloggen diskuterade tidigare, dvs. sådana spelare som blommat sent. Dessa har ofta den gemensamma nämnaren i en bra juniorkarriär. Precis som Anthon Eriksson.