En stor nyckel kommande säsong är om Mikael Frycklund trots tuffa år i Linköping kan hitta sitt max & LHC-kännare om Västeråssonen: ”Haft det tufft men man såg glimtar av briljans”

En av nycklarna kommande säsong är att Mikael Frycklund åter kan hitta sin 46-poängsform från säsongen 18/19. Bloggen talade med en insatt i Linköping om Västeråssonens två år där.

– Frycklund har haft det tufft i Linköping och varit en spelare som man verkligen velat att det ska lossna för. Han har mycket hockey i sig, men har inte fått till det de gånger han väl fått chansen.

Bert och Frycklund verkade inte riktigt hitta varandra… FOTO: FREDRIK LYCKEDAHL

– Tyvärr har mycket skador ställt till det när det väl funnits lite luckor att spela på, men även när han varit frisk har det inte riktigt klaffat. Frycklund är stundtals briljant, och lyckas en gång av tio med saker som få klarar av.

– Övriga nio blir det tyvärr inte riktigt lika bra och allt för ofta resulterade det i att han tappade puck och antingen inte hann tillbaka i backchecken eller att han drog på sig en tvåa för tripping eller slashing i offensiv zon.

– Frycklund var sannerligen föremål för en hel del spekulationer och funderingar första säsongen i LHC.

– Med tanke på Linköpings laguppställning då var det nog många som trodde på en andra- eller tredjecenterplats för honom och prestationen i VIK vittnade ju om att potentialen finns där.

Mikael Frycklund var på väg mot en 30-poängssäsong i Tingsryd innan det skar sig med tränaren tidigare. FOTO: RUNE ÅHLÉN

– De dubbla huvudsmällarna tror jag ställde till det ordentligt och när laget gick så dåligt som de gjorde och Micke inte varit 100% så försvann hans plats liksom lite.

– Produktionen har inte heller funnits där när han väl spelat. Detta även om han själv sagt till Corren att hans kedja inte främst skulle göra poäng utan främst sköta defensiven. De flesta förstår nog att det inte är rätt plats för honom sett till spetskompetensen han faktiskt har offensivt.

– De första matcherna efter att han kom tillbaka första året efter huvudsmällarna var hela laget fruktansvärt dåligt på isen. Men då var Micke en av få som verkade ha någon form av offensiv edge överhuvudtaget.

– Däremot hade han mycket problem med timing och var kanske inte riktigt med i höghastighetsspelet alla gånger. I efterhand har man ju fått veta att han har lidit av huvudsmällarna en del vilket kan vara en förklaring men ska man vara helt ärlig fick Micke knappt inledningsvis en ärlig chans att lära sig SHL.

FOTO: RUNE ÅHLÉN

– Han fick år 1, bortsett från några få matcher i nära anslutning till huvudsmällarna, bara spela i mindre kreativa och kvalitativa kedjor rent offensivt. Och som en spelare som själv inte kommer vara den som skapar sina egna, utan snarare andras, chanser så är det ingen bra omgivning.

– Jag tycker att man tappat Micke lite under tidens gång och det har väl i stort berott på att man helt enkelt varit i behov av att vända skutan och inte haft någon grundtrygghet att falla tillbaka på när det funkar mindre bra.

– Även Axel Ottosson hämtades in från FBK år 1 då Micke var här och skulle få en större roll, men inte heller han har direkt fått möjligheten till det mer än under ett par matcher när det såg nattsvart ut på alla delar av isen. Mickes tid i LHC har kantats av just att han kommit till ett lag som varit i kris och därmed inte haft möjlighet till att ha tålamod.

Hur var då senaste säsongen för Micke i LHC?

– Den senaste säsongen har ju varit fruktansvärd för hela laget. För Mickes del började det egentligen rätt dåligt från start när man på centersidan tog in både Markus Ljungh och Oula Palve, som på förhand var stjärnor.

– Sedan innan hade man Jaakko Rissanen i laget, så det fanns egentligen bara en plats som fjärdecenter kvar. Där var det konkurrens med Dan Pettersson, som egentligen är en mer utpräglad fjärde än vad Frycklund är. Och Jimmy Andersson som använts en del som center även om han primärt är en vinge.

FOTO: RUNE ÅHLÉN

– Senare under säsongen hände en del i laget och skador spökade, men Frycklunds plats i mitten var liksom förbrukad och såväl Jimmy Andersson som juniorer gick före på centerplatserna.

– Micke fick mest spela vinge i en lägre kedja när chansen gavs. Hade man varit högre upp i tabellen och inte slogs för överlevnad hade jag dock gett chansen mer, men han var för ojämn.

– Han ska dock ha beröm för sin professionalitet. Han har inte gnällt över huvud taget, utan gjort jobbet hela tiden.

– Jag tror att Hockeyallsvenskan, och specifikt bekanta VIK, kommer funka finemang dock. Möjligt att ett stukat självförtroende och tendenser att försöka lite väl hårt finns där men för spel i Hockeyallsvenskan finns tillräckligt mycket skills och hjärna.

– Jag tror dessutom att tempot kan vara en faktor som varit ett problem i SHL, så mycket av dumheterna som varit med onödiga utvisningar och så vidare kan nog bli en ickefråga.

– Om Mikael får vara motorn i en lina i VIK nästa säsong tror jag att det kommer bli kanon, åtminstone efter att rosten får lossna lite, säger denna källa avslutningsvis.

***

Nedan är Frycklunds istider de två säsongerna i Linköping. Totalt blev det 52 SHL-matcher med bara tio poäng (3+7). Men den skrala poängskörden förklaras delvis nedan:

Väldigt hackigt med istiden, vilket graferna avslöjar. Det är svårt att påstå att Frycklund verkligen fick chansen kontinuerligt under stenhårde Bert Robertsson. Samtidigt förklarar en del skador de många hacken och bristen på kontinuitet.

Med nästan dubblad istid i Västerås (hade 16:17 per match 18/19 här) i en offensiv miljö kommer Frycklund få alla chanser att hitta tillbaka.

Men det är inte lätt att bara studsa tillbaka efter några tuffa år. Det finns några exempel på det.