50 vassa minuter och ett drömmål av Lunsjö räckte inte mot Brynäs då SHL-laget lade i en sen högre växel – men mycket positivt trots förlusten

Efter ett sent ras sista fem minuterna tappade VIK 1-0 till förlust 1-4 (sista i tom kasse) mot Brynäs i Södertäljes Skoda Trophy på fredagskvällen.

Bra fart och arbete direkt av VIK i första med nya femmor där kemin genast stämde bättre. Nedan laget från VIK:s officiella Twitter (Mikael Frycklund saknades):

Många förändringar i kedjorna, delvis eftersom Frycklund inte kom till spel.

BIF skapade intressant nog knappt något första 17-18 minuterna i spel 5-mot-5. VIK hade 7-4 chanser i spel 5v5, men hade alldeles för veka avslut. Andra PP-tillfället var bättre än första och VIK var på gång.

Alla chippade in, endast Rauchenwald hade det lite kladdigt i passningsspelet. Frågan var om VIK skulle orka spela så här frejdigt hela matchen? Svaret skulle visa sig bli 50 minuter, men sedan hade man en välmeriterad motståndare också.

VIK tog i andra faktiskt rättvist ledningen med 1-0. Detta efter fantastiskt mål av Lunsjö efter 29.01. Det var 9-6 chanser till VIK 5v5 i andra. VIK stressade BIF högt som då hostade upp puckar. VIK jobbade som en enhet med väldigt bra avvägningar över hela isen.

VIK hade också bra kontroll i tredje. Detta fram till och med att backgiganten Daniel Gunnarsson åkte på en hooking då BIF hade ett farligt läge. Det blir ju nästan alltid utvisning om den som har en chans ramlar i sådana lägen. Kanske var klubban i midjan och då en automatisk tvåa?

BIF skapade sedan flera jättechanser i PP. Precis när VIK blivit fulltaligt hann inte Östman få tag på en snabb och förlupen puck och en annars mycket solid Fernholm förlorade en 50-50-puck varpå Linus Ölund, som lirade i Tre Kronor så sent som förra säsongen, kunde mosa in 1-1 i krysset efter 47.07.

Sedan trampade Brynäs gasen i botten och VIK orkade inte alls komma upp i forechecken som tidigare. Då fick Brynäs tid i uppspelen och kunde då visa sin SHL-klass. Detta då man nog ställde upp med i sitt princip bästa lag.

BIF pepprade chanser och Johan Gustafsson fick visa sin klass i kassen. Men till slut verkade även ”JG” tröttna. Vid 1-2 tittade Östman och Rauchenwald nog lite för mycket puck och Julius Bergman fick hur mycket tid och nät som helst på bortre då JG gick ner tidigt efter 55.02.

Vid 1-3 tappade Filip Karlsson bort sin gubbe och då missade inte en VM-meriterad sniper som 36-årige Nicklas Danielsson efter 55.31, alltså bara 29 sekunder efter 1-2-målet. Även här blev en annars utmärkt JG lite låg kanske. Dock en briljant pass av Ölund som uppenbarligen ställde både JG och Karlsson.

Kanske borde Paananen tagit en tidigare timeout än vad som blev fallet och inte så sent som efter 1-3-målet? Fallet började redan i minut 47 och timeouten kom två mål senare i minut 55…

VIK försökte sedan bland annat med fyra forwards tidigt men då blev det straff för Brynäs. 1-4 i tom kasse efter 58.55. Brynäs dominerade chanserna 5v5 i tredje med 11-5.

Totalt 21-21 chanser i spel 5-mot-5. Brynäs vann chanserna i PP med 6-3.

SAMMANFATTNING 

De första 50 gulsvarta minuterna lovar mer. Samtidigt är det alltid lömskt att möta SHL-motstånd som knappast är lika laddade att möta ett HA-lag i träningsturnering.

Och, trots allt, när Brynäs ”ville” drog de ifrån i tredje och VIK föreföll föga överraskande tappa orken sista tio – så som det ofta blir då man möter ett lag från en högre division. Intet nytt under solen.

Men hursomhelst var detta ett stort steg framåt jämfört med matcherna mot HV71 och Södertälje, där VIK bara bitvis fick ihop grejerna. Nu var det 50 minuter som var oerhört bra både defensivt och offensivt mot ett SHL-lag.

VIK ledde faktiskt chanserna i spel 5v5 första 50 minuterna med 18-12. Detta bland annat eftersom Lunsjö trivdes så bra med så nyttige Skedung och en Zetterberg som åker mer skridskor än någonsin.

Skedung gjorde sin bästa match på oerhört länge och detta var verkligen ett statement till övriga centrar att de måste vara väldigt bra för att ligga före i hierarkin. Skedung hade hela 7-1 i ”noterbara prestationer”, enda minuset var att centern hade några veka skott.

Lunsjö (8-2 i NP) gjorde ett konstmål, men brände även okarakteristiskt flera chanser, bland annat efter en ljuvlig ögon-i-nacken-passning av Zetterberg (4-1 i NP). Lunsjö hade även flera fina passningar.

Kedjan med Rauchenwald mellan Svensson och Lavoie slet och försökte, men det stämde inte riktigt offensivt sista tredjedelen. Lavoie var anonym. Rauchenwald fortsätter blanda och slutade på mindre ljusa 2-6 i NP. Österrikaren behöver upp lite mot Malmö imorgon.

Bergman var direkt en stor injektion och yttern har verkligen hög högstanivå, och fixade yta till From. Dansken var på väg igenom flera gånger och man ser hur mycket begåvning som finns där. Nu gäller det för Paananen att få From att maxa ur all sin potential, vilket man misslyckats lite med kanske i Modo, AIK och Düsseldorf.

Karlsson är nyttig med sina åkningar, och spel utan puck bakom From och Bergman, men bloggen skulle önska lite mer spets offensivt.

Jesper Johansson fick spela center i afton då Frycklund alltså saknades. Och JJ14 var alldeles lysande med 7-1 i NP. Johansson verkar verkligen ha lyft ett snäpp i det offensiva spelet. Med lite bättre skärpa och självförtroende kunde det blivit två mål för Skellefteåsonen i afton.

Johanssons yttrar Wikman och Kangas gjorde det också väldigt bra. Denna kedja kan möjligen vara här för att stanna. Enda tveket med JJ14 som center att han haft väldigt svaga siffror i tekningarna. Men det kanske också har utvecklats?

Wikman dukade upp för kedjepolarna flera gånger och Kangas hade ett briljant förarbete till ett jätteläge för Johansson och Wikman. I tredje fixade 17-åringen ett PP efter en vass dribblingsaktion.

På backsidan hade man tagit isär Gunnarsson och Jansson. Det gav bättre balans. Jansson kändes mer trygg i rollen bredvid Roe, som tar en mer defensiv roll.

Roe spelade enklare denna match och drog ner på äventyrligheterna, men vi hoppas på ännu bättre spel utan puck för backen som bör ha potential att bli en klippa i egen zon med sin räckvidd och bitvis lovande passningsspel. Tiden talar emellertid fortsatt för Roe.

Gunnarsson var inte lika dominant som mot Södertälje, men backen lyckas lösa nästan alla situationer. Jardeskog var urstark som topp-4-back bredvid Gunnarsson då backens fysiska spel ofta förstör anfall för motståndarna. Varför spelar inte fler backar som stenhårde Jardeskog? Jardeskog gör dessutom väldigt få misstag.

Fernholm och Östman var ett nytt tredje backpar. De gjorde det bra, Östman var 5-3 i NP och Fernholm 6-3, således var det involverade i ganska mycket, men mest bra saker. De var dock ”oturliga” vid 1-1-målet då bägge kom på lite mellis, och de var även inne på 1-2 och faktiskt även 1-3. Så det kan säkert analyseras mer i detalj.

Fernholm var ofta klok och iskall och använder storleken en del. Östman fortsatt fin även mot SHL-lag, och saknar uppenbarligen helt förmågan att känna respekt för någon. Östman slår även en del fina uppspel och har trots de blygsamma poängsiffrorna i Ettan en del puck i sig.

August Tornberg var glädjande nog lysande som sjundeback. Nu använde norrlänningen (äntligen fri från skador) sin storlek och vann många sargdueller tack vare sin räckvidd och satte igång bra anfall. Tornberg hade faktiskt hela 6-1 i NP och var i det tysta oerhört nyttig.

JG i kassen gav ett väldigt lugn. Det var en helt annan JG än mot Södertälje. Nu var JG ”på” och förutom att Köpingssonen blev lite låg på något av målen var det en utmärkt insats med flertalet nyckelräddningar.

Nu får vi se om VIK kan och rent fysiskt orkar stå för en lika fin prestation mot Malmö under lördagen Nedsläpp redan 14.30. Med lite bättre skytte och lite mindre pucktitt kan det då bli en seger. Men beror också på hur desperata SHL-laget är.

PUCKLIGAN

5 Alexander Lunsjö

4 Jesper Johansson

3 Isak Skedung

2 Johan Gustafsson

1 Ludvig Jardeskog