Tankar efter Almtuna och inför Södertälje: Är detta VIK tillräckligt bra defensivt?
VIK släppte alltså in relativt mycket mål (2,7 mål/match) redan förra säsongen för att vara ett topplag. Och efter att ha sett VIK J20 spela svagt utan puck i två matcher plus VIK:s mindre goda defensiva insats i den allsvenska premiären mot Almtuna (4-3-förlust) är frågan helt enkelt:
Är VIK:s organisation tillräckligt bra defensivt och fokuserade på det ”tråkiga” jobbet utan puck? Denna fråga ställde jag även före säsongen i VLT-TV.
På rak arm är det ingen av VIK:s ledare som varit någon defensiv storback på högre nivåer (Lars Ivarsson var främst en offensiv back). Silly season 2020 innebar dessutom att man tackade av de defensiva ”pappabackarna” Morgan Hassel och Kenny Källström (och jag tyckte även halvtuffe Jerome Leduc var lite underskattad utan puck).
De ersattes av en välväxt och defensivt stark pjäs i August (”+27”)Tornberg, men samme Tornberg ska även ”hitta sin offensiv” här så fokus är kanske mest på det.
Zäta tog även in superoffensive backynglingen Gustav Berglund som är väldigt lovande framåt. Dock finns defensivbacken August Nilsson kvar som gjorde en bra match i Uppsala (förutom möjligen vid 3-3-målet).
Det är mycket roligare att ha pucken och tänka offensivt, men i en bra allsvenska måste man räkna med att tillbringa delar av matcherna i egen zon för det totalt oglamorösa, ja rent utav tråkiga, slitet utan puck med konstant extremt hög vaksamhet i att hålla bort motståndarklubbor.
Patrik Zetterberg har fyllt VIK:s backsida med offensivt spännande backar och det var under fredagskvällen också bättre fart och finess i uppspelen än på länge (för att vara i Uppsala). Men måste det fina spelet med puck behöva vara på bekostnad av glöden och vaksamheten i egen zon?
Frågan är också om det ”positiva” ledarskapet i VIK, där man av princip ska leta bra saker spelare gjort, alltid är optimalt när det handlar om att få spelarna att vara riktigt på bettet varje byte i egen zon utan puck?
Det är lätt att förstå det sportchefen sa om att defensive backhårdingen Niclas Lundgren är en backtyp VIK saknar. Det är också en kompetensfråga då vissa spelare helt enkelt inte har fysiken eller är så bra i egen zon hur de än försöker. Men till stora delar handlar det om attityd och där skulle en sån som Lundgren visa vägen.
Mot Södertälje, som har massor av offensivt skickliga forwards, måste VIK på söndagseftermiddagen spela med mycket mer förutseende och glöd i att ta bort lediga motståndarblad. Annars kommer Kruse eller Myrenberg åter lämnas för ensamma – och de offensiva godbitarna hamnar åter i skymundan.
Det är väldigt mycket tjat om defensiva backar. Man är fem i försvarspelet och det börjar när man förlorat puck.
Det syns att man vill spela lite som Oskarshamn gjorde i egen zon när de gick upp. Spela på en ledig gubbe framför mål och därifrån få spelvändningar. Det kommer bli misstag men också bättre offensiv. Träningen har störts av Corona och vi har spelat en match, så ta det lite lugnt så blir nog det här bra tills det börjar gälla viktiga matcher….
Bra tankar Micke. Håller med dig.
Man vinner inte matcher med ett frejdigt anfallsspel utan hänsynslöst fokus o grisspel i egen zon.
Tycker det var på tok för mycket fria lägen o skott som gick igenom.
Tornbergs +27 kanske mer speglar målisen Canatas styrka, bara en tanke..
Oroväckande när Åkerström tar ett skär framåt i mittzon o släpper ett friläge o mål is för att göra jobbet o säckar bakåt..
Svårt att analysera efter en premiärmatch. Efter 5-10 omgångar kanske man kan skönja tendenser var det positiva finns och det negativa att förbättra. Däremot kanske man kan analysera coachningen och taktiken från tränarna (Pannan o Lasse). Kändes lite coachmiss igår när vi leder med två mål och vi kanske borde backat hem, spela mer defensivt, spela sk ”skithockey” bara för att stänga matchen och resultatet (?) Vad vet jag, såg inte ens matchen 🙂