Trots Dahlboms briljans föll nya konstruktiva VIK till slut mot mer samspelt Vita Hästen

VIK föll hemma i den andra försäsongsmatchen mot Vita Hästen med 1-3, sista målet i tom kasse. Det var ganska mycket folk på läktaren, intresset kändes lika stort som vid denna tidpunkt även på den allsvenska tiden.

Hemmalaget började också strålande första 8-9 minuterna, fram till och med Hästen fick ett power play. Paananens gäng, främst Enköpingskedjan, skapade chanser efter fint passningsspel inledningsvis. En äldre herre bakom mig på läktaren sa att ”man fick se fler fina passningar den första halvan av första perioden än vad som varit brukligt tidigare efter en hel match”…

Andra halvan tog dock Hästen över, vilket skottstatistiken 8-19 skvallrar om. Marcus Dahlbom var lysande i kassen och fick bästa möjliga start på sin säsong.

Andra perioden fortsatte som första slutade med en stark press från Vita Hästen. Dahlbom var fortsatt magnifik och 7-16 skott vittnar om att keepern fick jobba även i andra. VIK var dock inte ofarliga, bland annars missade Oscar Petterson öppet mål och Pontus Holmberg skapade chanser åt medspelare efter fina små passningar i power play. VIK jämnade dock ut spelet efterhand i perioden.

Tredje perioden var ganska jämn och i en kontring prickade Tobias Smids krysset fram till 1-0. Smids har bra storlek och rörlighet och den 18-årige Enköpingssonen verkar ha skärpt konkurrensen på forwardssidan efter två bra träningsmatcher nu.

Hästen fick dock lite retroaktiv utdelning efter den våldsamma pressen från bitvis i första och andra. 1-1 kom efter en till synes märklig studspuck, och 1-2 kom i spel 4-mot-4 efter rörigt försvar där Dahlbom lämnades helt rent på en andrapuck. 1-3 i tom kasse.

SAMMANFATTNING

Redan ganska tunna VIK saknade fyra tunga namn i form av Fredrik Hetta, Morgan Hassel, Fredrik Johansson och Douglas Alenbring. Samtidigt fick flera yngre glädjande nog A-lagsrutin. Detta märktes då Hästen bitvis fick upp farten, bortalaget saknade väl i princip bara storstjärnan Marcus Eriksson och backgiganten Daniel Josefsson. Således ett helrenoverat VIK, med egentligen bara en spelare på isen (Bergman) som fick spela regelbundet ifjol, mot ett mycket mer samspelt lag som var ett ganska stabilt mittenlag i Allsvenskan i ifjol. Tiden borde alltså här tala lite för VIK.

Apropå samspelta visade just Enköpingskedjan med Oscar Pettersson mellan Kevin Weiskog och Petter Mattsson vad kemi betyder då de skapade en hel del chanser. OP brände tre mycket klara målchanser/frilägen, och var redan mycket bättre än mot Arlanda. Mattsson är en mycket smart och pucksäker spelare, som kompenserar med det för sin brist på storlek och fart. Weiskog försöker hela tiden utmana.

Övriga kedjor har en väg att vandra tills man har den fina kemin, men bitvis glimtade även Pontus Holmberg till i par med Niclas Lehmann. Kanske saknade de Hettas fart i afton. I stället fick trevligt nog Manne Mattisson göra en svårbedömd debut, inte lätt då han inte kunnat tränat så mycket på grund av knäskada.

Johan Skiöld fick fortsätta spela med de unga spelarna Hampus Wallin och Tobias Smids, och de letar nog lite kemi fortfarande. Smids har dock visat att han verkligen vill vara med och fightas om en plats. Kedjan med Lidström – Andersson – Bergman söker nog också lite kemi, även om Bergman och Andersson glimtade till mellan varven.

På backsidan släppte verkligen Alex Lindelöf loss och visade på sina fina händer vid två vackra dribblingskonster på blå, varav den ena efter en otrolig pucknedtagning på tennis. Det verkar onekligen som att Paananen hämningslöst är på väg att släppa loss den offensiva kraften hos bland annat Lindelöf.

Brandhammar gjorde en bättre match än mot Arlanda, och visade på fint spelsinne med några fina instickspass centralt i power play. Även Joel Werner gjorde det.

Annars tror jag backsidan verkligen saknade Alenbrings och Hassels tyngd i en sådan här match. De båda J20-backarna Marcus Johansson och Elias Rosén är ganska småväxta, men gjorde absolut inte bort sig.

Robin Nilsson har offensiv och slår en del fina långpass, men skulle nog må bra av att, likt Lindelöf, spela med en Kenny Källström vid sin sida, exempelvis en Morgan Hassel…