Fredda Johansson firade 600 matcher då Skedungkedjan & Myrenberg blev lite för ensamma då VIK inte orkade mobilisera mot piggare Södertälje
Vinstraden stannade vid nio raka. Men VIK tog en poäng trots en sämre insats mot ett mer desperat Södertälje. SSK vann med 2-3 efter förlängning i ABB Arena på onsdagskvällen. Före match hyllades Fredrik Johansson för sin 600:e match i VIK. Mäktigt.
VIK var inte vakna från start, ovanligt nog under Paananen. SSK gjorde 0-1 redan i första bytet. Målet var en flashback till hur VIK ofta spelade i egen zon före vinstsviten. Först ett svagt urlägg Leduc, sedan pucktittande och ingen markering framför Myrenberg.
SSK var pigga trots avsaknad av centrar, men trots allt är SSK nog inte ett superbilligt lagbygge som någon gång måste börja leverera med tanke på några av de spelare de har.
Dålig förstaperiod VIK, SSK missade bland annat öppet mål (Sebastian Bengtsson) men något bättre av VIK mot slutet. Perioden avslutades med att Öhrnkedjan trycktes ner i egen zon och det har tyvärr låst sig för den enheten där även Bergman och Zetterberg ingår.
Skedung, Wikman och Lunsjö drev istället VIK – på gott och ont och de skapade ett antal heta lägen. Anthon Eriksson överraskande nästan Pogge med en fräsande projektil i 4-mot-5.
Nyckelbacken Jimmie Jansson saknades (feber) och istället fick 17-årige David Göransson göra en riktig debut och gjorde fem byten totalt (4.18).
Det fortsatte att gå tungt för VIK spelmässigt i andra. Men ändå ok att ha 1-1 inför 3:e mot för dagen piggare SSK. Detta efter ett mål i PP av Benker från dålig vinkel bakom annars skicklige NHL- och tungt SHL-meriterade Justin Pogge.
SSK kontrade farligt då VIK tappade puck, men Jesper Myrenberg riktigt vass, som vanligt. Viktor Herzberg utgick i andra perioden och det hjälpte inte heller. Fredrik Johansson flyttades till Benker & Tessier och Kalin fick centra fjärde.
Skedungkedjan ledde fortsatt VIK i andra perioden. Pogge var skicklig med klubben och kanadensaren slog en långpass som tvingade Myrenberg till en ny fin räddning.
Skedungkedjan dukade upp bra för Kenny Källström som dock bommade, samma gjorde Tessierkedjan för Leduc, som också bommade en bra chans.
Återvändande Gustav Lindberg var ytterst nära att näta på ett fritt läge, men Myrenberg var fantastisk även denna afton. Perioden avslutades med att Skedung fixade ett PP åt VIK.
VIK vaknade ordentligt i början på tredje perioden och tog över spelet. Lunsjö friställdes efter bra pass av William Wikman, men Pogge visade klassen. Nye Calle Själin visade bra blick och händer då han hittade Tessier på bortre stolpen men Pogge bra med i sidled.
Fredrik Johansson friställde Själin, men ny strålande räddning av Pogge efter skott mot bortre stolpen av lånebacken som uppenbarligen har offensivlusta.
2-1 kom efter ett utsökt instickspass av Tessier till Wikman i PP efter 46.17. Wikman fick en ruskig direktträff och pucken satt i Pogges bortre kryss i den minimala luckan som fanns där.
Dock hamnade Öhrn i trångmål i mittzon och SSK kontrade snyggt in 2-2 endast 38 sekunder efter VIK:s mål. Blomstrand fick på något sätt fram en vacker lobbpass som Leduc försökte plocka ner på tennis, men istället blev Olesen helt ren. Kanske lite väl äventyrligt av kanadensaren där i egen zon…
SSK hade bitvis problem med VIK i tredje perioden och Hjelm tvingades slå undan benen på en offensiv Leduc och PP VIK med bara fem minuter kvar. Men Öhrnkedjan krånglade bort en minut och Leducs passningar var inte tillräckligt precisa för Lukas Zetterbergs smak.
Istället fick SSK ett sista PP, men bra box play trots en del missade urlägg. August Nilsson olycklig några gånger. SSK nätade efter förlängningen.
SAMMANFATTNING
Även i senaste bortamatchen i Södertälje (då VIK vann) tyckte denna blogg att SSK visade att de har en viss speed och skicklighet som nog är playoffmässig. SSK gav åter VIK vissa problem denna match, trots att SSK saknade ett antal bra centrar.
Jimmie Janssons driv och uppspel saknades en sån här serielunkmatch då VIK inte vaknat på rätt sida. Men istället fick 17-årige David Göransson gör en solid debut. Lugn och fin på backplats och blir spännande att följa.
Göransson verkar redan ha förmågan att röra sig bra i alla riktningar med bibehållen puckkontroll. Vore skönt om VIK nu kunde börja få upp flera sådan tänkbara oslipade diamanter från J20, det har varit för tunt ett tag nu…
Annars hatten av för kedjan med Skedung mellan Wikman och Lunsjö. De skapade massor denna afton och kan vara seriens bästa ”tredjekedja”. Skönt också att Wikman fick utdelning i PP. Snart måste Lunsjö också få spela PP, skåningen vet hela tiden vad han gör på isen och spelar mycket målmedvetet.
Tessier var också bitvis vass, trots att Hertzberg utgick efter ett byte i andra perioden. Tessiers framsmekta instickspassning till Wikman i PP var riktigt hockeygodis. Oroväckande rapporter att Hertzberg fick en smäll mot huvudet. Särskilt eftersom playmakern har en historik av hjärnskakningar, även om det ska ha varit några år sedan.
Daniel Öhrn fortsätter gör en del briljanta individuella saker, men blandar det med misstag då centern försöker göra lite för mycket. Lukas Zetterberg har nu bara 1+2 senaste tio matcherna och Zäta Jr. har inte riktigt gått att känna igen efter hjärtproblemen. Men ju längre bort Zäta kommer från den händelsen desto bättre lär det bli.
Då Lukas anslöt från Brynäs var han mer aktiv i 5-mot-5 än tidigare. Dock får vi se Zäta som ett stort sparkapital i vår. Men för varje mållös match för Lukas nu, då det inte heller stämmer med Öhrn som center, ökar såklart sportchef Patrik Zetterbergs värvningslust för center/forward. Särskilt också om nu Hertzberg eventuellt blir borta.
Leduc är väldigt bra på många sätt med sin rörlighet och förmåga att täcka och transportera pucken. Men kanadensaren är kanske inte den mest finkänslige passningsspelet, på samma sätt som Liwing & Lindelöf var som puckleverantörer till Zäta ifjol i PP. Det kan tyckas lätt att bara slå en kort sidledspass till Lukas, men det måste vara precis rätt fart och riktning.
Leducs spel i egen zon måste nog också noga övervakas då kanadensaren kanske var lite väl utanför ramen vid både 0-1 och 2-2, även om det är extremt små marginaler.
Även De la Rose (dock även den del smarta pass och inte oävet fysiskt spel) och August Nilsson var ganska äventyrliga med pucken i afton. Nilsson har ju storlek och en fin skridskoåkning till att bli en stark defensiv back, hoppas det snart kan falla på plats.
Calle Själin visade en del skicklighet i sin hemmadebut och var nära både assist och mål. Visade kyla i egen zon också då han vid ett tillfälle slog pucken mellan benen på sig själv och löste en situation.
Men det som Patrik Zetterberg kanske gillar mest med Själin är skottviljan i ett lag som annars inte dräller av folk som vill skjuta. Östersundssonen sköt fyra skott på mål och 20-åringen ser ut att bli en tillgång.
Det mest positiva vi kan konstatera från kvällen är dock att VIK verkligen har en första klassens målvakt i så smarte Jesper Myrenberg, lovande namn och en del potential på backsidan och att man troligen har seriens bästa tredjekedja med Skedung, Wikman och Lunsjö.
PUCKLIGAN
5 Isac Skedung
4 William Wikman
3 Jesper Myrenberg
2 Alexander Lunsjö
1 Kelsey Tessier
Vill man inte vinna då förlorar man. Södertälje betydligt hetare /agresiva än vik. Ang på ok 2 mål igår men det sista pp visar hur dåligt det är , vik kör med två formationer och det är dags att våga pröva något nytt. Hur kan man spela Leduck i förlägmigningen enligt mot tycke så var det oklokt. Det är stora ytor då ska man spela spelare som har fart i rören.
Väntat med paralysering och tokiga beslut när det skulle slås rekord, samt marginalerna emot sig . Det brukar bli så, ett färskt exempel är när Modo skulle slå rekord så gick de på en plump.
Intressant hur man gör när Hertzberg är borta? Är det inte dax att vaska om i toppkedjorna och framför allt bryta Z-Öhrn-Bergman. Prova Öhrn på Hertzbergs plats bredvid Tessier och Benker. Sedan Z-FJ-Bergman.
Klok analys av matchen där SSK var betydligt hetare o mer desperata. Sedan frapperas man över de långa byten som flera av spelarna väljer att ta trots möjlighet att byta vilket i många fall gör att man blir fast i egen zon när tröttheten sätter in. Från tidig elitålder får man lära sig att ett byte ligger på 30-40 sekunder för att tempo skall kunna hållas. Här ser man dock spelare som under matchen är inne i flertalet byten i 1,20 – 1;30 minuter. Detta kan fungera i matcher där man har kontrollen men i täta matcher mot bra lag kommer man i längden att bli straffade. Märkligt att man inte har detta i sig efter år av hockeyspelande.