Fredrik Johansson glänste mot Karlskoga då VIK tog ny seger mot på pappret starkt BIK

Utvisningar präglade som vanligt ett möte med Karlskoga. Men VIK gjorde en ny bra match där återigen många ville driva laget och Gulsvart vann med 4-2 i Nobelhallen under torsdagskvällen.

VIK började väldigt bra och Kenny Källström (Skedungkedjan dukade upp) och Carl Ehrnberg (jättefint förarbete av pånyttfödde Fredrik Johansson) brände chanser inledningsvis.

Det dröjde faktiskt tio minuter innan BIKs första ordnade anfall kom, detta då Thorellkedjan visade klass. Ehrnberg fixade ett PP och Öhrnkedjan gjorde bra saker. Younan stod för ett elegant uppspel som Tessier lika elegant skarvade till Fredrik Johansson och nära VIK-mål.

1-0 BIK kom dock plötsligt efter en retur, då annars utmärkte Alex Younan tittade puck. 1-1 kom via ett slumpartat långskott från Jimmie Jansson. Det blev jämnare mot slutet av perioden.

Det var en stökig andraperiod där främst BIK drog på sig tuffare utvisningar i form av slashing, tackling i ryggen och roughing. Öhrn direktsköt in 1-2-målet i 5v3 från distans och bra löd i bössan där.

Emil Kruse var vass då VIK:s box var väl passiv matchen igenom, men samtidigt har BIK en hel del skickliga spelare. Leduc gillade inte BIK efter att oborstade Max Wennlunds (160 utvisningsminuter i J20 på två säsonger) knätackling och kanadensaren drog själv på sig en utvisning lite senare.

Försvarsmässigt finns kanske lite att fila på då exempelvis August Nilsson och Jimmie Jansson gick isär och Karl Jonsson blev fri och på returen missade Filip Ahl öppet mål och VIK:s box kändes lite passiv i afton.

Fredrik Johansson var lysande i afton och fick dubbeljobba då Jesper Johansson klev av inför tredje. Fredda J. friställde Lunsjö oerhört vackert och den sistnämnde drog i sin tur bort BIK-backen Wilhelm Westlund snyggt och bra chans med kalabalik framför Juel.

I sista perioden visade Kelsey Tessier sin klass på små ytor då kanadensaren läckert friställde Benker med en passning från position bakom mål fram till 1-3. VIK hade sedan bra kontroll på matchen fram till att August Nilsson drog på sig ett matchstraff i en konstig situation med David Lilja. På TV-bilderna var det svårt att se mycket mer än att Nilsson vräkte omkull BIK:aren.

I efterföljande box play spelade Jimmie Jansson väl vågat och nye rightbacken Alexander Anderberg (ser ut att var född BIK:are) kunde pricka in 2-3 från ganska nära håll efter att ha plockat ner Janssons passningsförsök. Även Daniel Öhrn spelade oerhört vågat framför egen kasse vid något tillfälle, för att i nästa sekvens nyckelbryta en pass då BIK hade 5v3.

Fredrik Johansson fick till sist kröna en riktigt stark match med att sätta 2-4 i tom kasse.

SAMMANFATTNING

Fortsatt positiv känsla över försäsongen. Många spelare vill driva på och ta initiativ.  Samtidigt är passningsspelet väldigt bra för att vara så här tidigt på säsongen.

En sån som Alexander Younan spelar med en helt annan målmedvetenhet denna säsong, vilket gäller många kvarvarande spelare som Benker, Skedung m.fl. Men kvällens stjärna var kapten Fredrik Johansson. 35-åringen kanske, trots allt, passarbäst  som center nuförtiden.

Totalt sett är drivet det roligaste att skåda. Ofta är det så att den spelare som har pucken gärna maxåker en sträcka för att skapa separation och samtidigt letar övriga spelare fri is. Det fina i det hela är VIK 19/20 också verkar har många spelare som klarar att maxa och samtidigt behålla kontroll på pucken och omgivningen.

Alla vi som sysslat med puck/bollsport vet hur jobbigt det är att möta spelare som kan driva och skydda pucken/bollen. Mycket av framgången hittills denna försäsong bygger på att VIK har väldigt många skickliga pucktransportörer som skapar utrymme för sig själva och sina medspelare.

Emil Kruse gjorde sin klart bästa match i VIK-tröjan hittills. Målvakten var vaken och alert hela tiden och gjorde några briljanta räddningar då Karlskoga kom till närskott, främst i PP.

Kenny Källström och Calle Ehrnberg gjorde bägge bra insatser mot ett på pappret starkt Karlskoga. Det är talande att sjunde- och åttondebacken, som de är just nu, har stort offensivt mod och bägge är ofta uppe och hotar.

Erik de la Rose växer in i det hela mer och mer och gör många små smarta saker med klubban och pucken. I en åkduell med vindsnabbe Jesper Kokkonen visade VIK-backen på bra saker då han lyckades blocka Kokkonen och vinna pucken.

Dock behöver De la Rose fortfarande ta mer initiativ och skjuta mer i power play, samtidigt borde nog även Leduc kunna skjuta mer och uppenbarligen behöver bägge få in timingen mer i direktskyttet.

Till sist måste det varit väldigt skönt för Tessier att han fick avgöra matchen med en sådan vacker assist till Benker. Bara två försäsongsmatcher kvar nu innan allvaret börjar.