Frycklunds taktikuttalande i Södertälje om förlusten mot Karlskoga, Fagerlunds möjliga positiva påverkan & insatt om de hyllade sportcheferna Kenttä i Björklöven & Georgsson i Västervik

Intressant uttalade av Mikael Frycklund efter matchen i Södertälje i lördags. Bland annat sa centern:

– Mot Karlskoga stångade vi väl lite huvudet i väggen, utan att ha någon riktigt bra taktisk idé ute på plan.

Antingen menade Frycklund något annat vad som kom fram, eller så menar centern kanske, som han säger, att VIK kanske har förbättringsutrymme i de taktiska uppläggen.

Gillade för övrigt Frycklunds genuina tjurighet under intervjun. Det verkar vara en ny Frycklund med 3+5 och åtta poäng på bara fem matcher. Och noll utvisningsminuter!

Disciplinen är klart förbättrad och enligt Paananen går ju Västeråssonen upp och springer varje morgon också som extraträning. Frycklund verkar vara på ett ”Mission”. Nu gäller det att få med sig fler för #9.

***

Gällande det taktiska och vässa det några år nu mediokra försvarsspelet finns en möjlig positiv aspekt: Nye backcoachen Patrik Fagerlund har knappast ännu fått full effekt på sina idéer efter bara fem matcher då han fått se sina adepter och VIK:s system i riktiga kamper från nära håll.

Och på individnivå har ju flera ”doldisbackar” faktiskt gjort det bra under Fagerlund som verkar vara en eftertänksam tränare med smartness. Egenskaper som behövs för att lägga upp och justera taktiken. Men Fagerlund behöver vara snabb i att fixa VIK:s försvar för trovärdigheten i SHL2024.

Kanske är Thomas Paananen mer en första klassens spelarutvecklare och motiverare än någon matchcoach som är överlägsen i de rent taktiska uppläggen och de löpande förändringarna? Där förhoppningsvis Fagerlund blir ett utmärkt (och kanske helt nödvändigt) komplement över tid.

Som Christer Olsson sa till mig blir ju faktiskt ishockey lite som schack ibland…

***

En annan grej som är intressant från matchen i Södertälje är situationerna då VIK la ut pucken (kändes som det var gameplan igår). Pucken hamnade då ofta mellan röd och SSK:s blå hos deras back, och när VIK:s forwards skulle trycka upp åkte de 5-6 skär, ställde sig på hälarna och viftade med klubban.

Det vill säga så åkte de nog varken riktigt in i en forecheck eller tog tydlig position i ett styrspel och hamnade istället stillastående helt i ingenmansland. Det hände ofta och det tyder nog inte på dåliga hockeyspelare, det tyder nog på osäkra hockeyspelare som inte kan tyda kartan de ska orientera sig efter.

***

Hade ett intressant samtal med en insatt i branschen om de ofta hyllade sportcheferna Per Kenttä i Björklöven och Emil Georgsson i Västervik.

Denne menade att deras framgångar, där de ofta bland annat hittar stjärnimporter, ibland dyrare och ibland jättefynd, bygger mycket på några nyckelord:

– Intresset. Nördigheten. De är orädda och vågar titta mycket på nordamerikaner/importer, som är extra i viktiga att hitta i Allsvenskan, då svenska spelare ofta är dyrare och hamnar i SHL eller andra rikare ligor. Det finns ju ett stort utbud av importer.

– De värvar också efter en tydlig spelmodell. Men sen ibland blir det såklart fel. Och då får man inte vara prestigefull som sportchef och våga ändra.

– Patrik Zetterberg kanske ska titta mer efter importer då han ju verkar fyndat stort i exempelvis Logan Roe, och tidigare Jerome Leduc…

– Samtidigt är ju Ludvig Östman också ett jättefynd, så det gäller att ha koll i Ettan också. Sen var ju Zäta och snabb (och ej prestigefylld) då exempelvis Steven Iacobellis snabbt lämnade, menade denna källa.