Inte perfekt, men klart bättre premiär än 2018, då VIK slog AIK efter stark insats av outtröttlige William Wikman – nu även skarpskytt
Västerås premiärvann med 5-2 mot AIK i ett kokande ABB Arena med över 4000 på plats på fredagskvällen. Hemmalaget verkade bitvis premiärspänt och nervöst, men en stabil Emil Kruse och en het William Wikman blev för mycket för AIK.
VIK inledde nervöst inledningsvis och AIK startade klart bäst. Emil Kruse var dock inte nervös och den nye keepern stoppade lugnt gästernas första anfall.
Trots att VIK var tagna av stundens allvar skapades chanser för William Wikman efter förnämligt förarbete av nye centern Mattias Kalin. Wikman friställde sedan Lindberg och Benker tog sig igenom på egen hand.
Kruse fick jobba första bytena. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Hemmalaget jobbade sig alltså in i matchen. Efter kompakt tryck (även på läktaren) kom, inte orättvist, 1-0 av Gustav Lindberg i PP. Så viktigt för 19-åringens självförtroende. Jerome Leduc, den nya fältherren på blå, gjorde ingen besviken och fick en assist direkt.
Gustav Lindberg bombade in 1-0 i PP. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Efter sju sekunder av andra slog Leduc en lika lysande som öppnande djupledspass och Marcus Bergman visade åter att han kan avsluta i farten och 2-0. VIK inledde annars okey i andra perioden.
Men AIK:s meriterade backar Oskar Drugge och Robin Jacobsson låg bakom en snabb 2-1-reducering efter en fin styrning av Elias Lindström. Kanske var åter VIK-försvaret dåliga på att plocka bort motståndares klubbor, lite som under försäsongen?
Kvalitet och tempo gick ner halvägs in i mellanakten. Younan visade dock stor kyla då han i egen zon i pressat läge höll i trissan, hittade Fredrik Johansson som i sin tur passade Sebastian Benker som låg bakom Kelsey Tessiers påpassliga 3-1. Benker missade sedan ett bra läge efter en fin pass av just Tessier.
Bergman blixtrade till tidigt i andra efter bra pass av Leduc. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Men det var tveksamt bakåt då Gustav Lindberg verkade totalt slut (?) och missade ett enkelt urlägg, detta samtidigt som Younan och Nilsson inte markerade Sam Marklund som helt ren kunde reducera fram till 3-2.
I tredje perioden hade VIK ganska bra kontroll på händelserna. Anthon Eriksson prickade stolpen. AIK chansade med sin tredje- och fjärdegubbe högt upp och VIK kunde ställa om blixtsnabbt i kontringar. Såsom Thomas Paananen älskar.
Just i en sådan spelvändning serverade Lindberg fram Wikman till ett bra läge och den så viktige och snabbe forwarden fick äntligen utdelning och satte 4-2 ribba in. Ett skott som inte ens den skicklige och unge August Hedlund hann reagera överdrivet mycket på. Johan Skinnars så någon gång att Wikmans skott är gott för 20 mål i HA, och där kunde man förstå varför…
Wikman, längst till vänster, var bäst på plan. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Samme Wikman satte även 5-2 i tom kasse efter att ha åkt ifrån AIK:s veteranback Johan Larsson. Trevligt att VIK-publiken fick njuta de sista minuterna.
SAMMANFATTNING
Jämfört med premiären hösten 2018 i Karlskrona (förlust 5-0) var detta något annat. En hel del premiärnerver verkade spöka. Anspänningen gjorde att VIK bitvis kändes lite trötta. Men nuförtiden, när VIK Support är så magiskt bra, kan spelarna alltid fylla på med energi från den oavbrutna läktarsången.
Uno ”Garvis” Öhrlund hyllades och fick sin tröja med #5 hissad. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Efter en försäsong där det ramlat in några konstiga puckar var det skönt att Emil Kruse gjorde en stabil insats och var utelämnad och chanslös på målen. Särskilt i början när AIK verkligen försökte jaga första målet visade Kruse lugn och klass.
Sedan är nog vissa nya hemmaspelare inte är vana att spela inför 4000+ med bra tryck och lite mer krav/press. Hertzberg, De la Rose och Öhrn med flera vill nog lite för mycket. Öhrn noterades dock för två assister och vann 13 av 17 tekningar, trots att det inte kändes som centern riktigt kom igång.
Ett mäktigt TIFO av VIK Support. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Dessutom utgick Öhrn med misstänkt underkroppsskada efter ett byte in i sista perioden (klev av tidigt redan i andra perioden). Jesper Johansson fick då hoppa in som förstecenter och vann direkt tre raka tek.
Den största positiva överraskningen för undertecknad var Mattias Kalins centerspel. Bättre fjärdecenter har sällan skådats. Vi visste redan att Kalin är en kämpe och tekare av rang (58 % vunna ikväll).
FOTO: RUNE ÅHLÉN
Men att Kalin var så smart och skicklig i den offensiva spelet kanske inte många räknat med. Man förstår nu verkligen att centern fick lira PP i Vita Hästen.
Sedan var William Wikman helt fenomenal. Den outtröttlige forwarden skapar massor med saker tack var sitt mod och höga fart. Nu satt också skottet och tänk om Wikman nu har lyft sin kyla i avslutslägen. Då kan det bli precis hur bra som helst.
Sebastian Benker kan bättre. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Även Marcus Bergman och Sebastian Benker ville leda laget med nyvunnen pondus och bägge hamnade direkt i poängprotokollet efter vassa aktioner. Särskilt Bergman var skicklig och aktiv då han tempoväxlade och rev upp sår i AIK:s försvar.
Kelsey Tessier gjorde också bra saker, men öven något felpass som alla andra. Kanadensaren har verkligen varvat upp efter en bitvis anonym försäsong. Hur skönt är det inte att Tessier också kan gå in vinna tek (62 % i afton)?
Kelsey Tessier är farlig runt kassen. Ett mål som i afton gjorde kanadensaren många gånger i Wien. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Gustav Lindberg fick direkt välförtjänt hamna i poängprotokollet efter ett hårt skott i PP som Hedlund inte kunde hålla. Plus en fin assist. 19-åringen har verkligen offensiva verktyg (fick assisten till 4-2 att se lätt ut), men behöver jobba vidare på intensiteten och defensiven i vissa lägen.
På backsidan fortsatte Jerome Leduc att glänsa. Direkt två assister i debuten och mycket stark över hela isen. Plockar ofta av motståndarna pucken och har förmågan att få saker att se enkla ut.
Leduc doftar redan SHL-klass, enda frågetecknet är hur bra skottet är. Kanadensaren har så bra puckkontroll att blicken kan vara uppe hela tiden, det vittnar om potentialen där.
Younan låg bakom 3-1 med en ”fjärdeassist”. FOTO: RUNE ÅHLÉN
Younans kyla före 3-1-målet behöver också hyllas. Istället för att kasta iväg pucken i rundeln startade backen ur ett stressat läge ett målgivande anfall. Även August Nilsson slog några fina uppspel, men backen syntes inte så mycket annars och kan nog som de flesta VIK-backarna bli mer resoluta framför egen kasse.
Totalt sett visade laget att man har en klass att kunna vinna matcher då man inte spelar på topp. Det är värt mycket under 52 omgångar och utan premiärnerver lär detta VIK släppa loss mer.
PUCKLIGAN
5 William Wikman
4 Mattias Kalin
3 Jerome Leduc
2 Marcus Bergman
1 Emil Kruse
Om vi pratar om den där tröjhissningen så tycker jag att bulans chanser till något liknande är som bortblåsta i.o.m valet av ett stockholmslag och SHL istället för Västerås och allsvenskan. Vi pratar om klubbhjärta här och då släpper man all egoism och drivet till att återigen lyckas i en annan klubb än moderklubben. I Sverige? Patrik Berglund har så klart gjort och även kan göra så mkt mer för v-ås men det räcker aldrig någonsin till för en tröjhissning enligt mitt tycke, tvr.
Snyggt av Wikman att göra hela två mål i premiären. Det var han värd! Sen kan man ju faktiskt tackla även om man vill hålla sig borta från utvisningsbåset. Det blev det nästan för disciplinerat och då menat i positiv mening. Annars såg pjäserna riktigt bra ut för att vara 1:a seriematchen. Bra jobbat!
Bara inse att kanadicker som är påkopplade är bra. Paananen verkar vara bra på att koppla på spelare, få se hur han lyckas med kanadicker över en hel säsong.
Många har pratat om centernsida men jag skulle vilja påstå att backskott är det största frågetecknet. Här blir det intressant vad tränarna kan utveckla. Samtliga backar har hyfsade skott, men ingen riktig kanon. Men nya hockeyn kanske mer handlar om att ha hög bredd och hota i varje situation.
De la Rose tycker jag gjorde en riktigt stabil insatts i egen zon.
Fick stopp i spelet ganska snabbt, och fick dessutom sätta några riktigt sköna proppar.
Bästa back va Leduc, där har Z:a hittat en riktig klassback.
Skönt att premiären är avklarad, ska bli intressant att följa detta VIK i vinter.
Skönt att vi äntligen har flertalet skickliga tekare! Att vinna majoriteten av tekningarna och kunna börja skapa framåt istället för att jaga puck betyder oerhört mycket.
Ja vilken skillnad, som natt och dag. Kändes lite surrealistisk att se ett VIK lag kunna teka. När hände det senast, 90-talet?
Fick gåshud innan match vid tifot. Grymt vilket tryck i hallen, bra jobbat av VIK Support. Måste kännas gött för nyförvärven. VIK denna säsong känns så här långt komplett, en bra mix av olika spelartyper och riktigt bra spets. Hoppas utvecklingskurvan fortsätter att stiga och att laget klarar sig från skador.