Inte tillräcklig fart och kvalité gav Södertälje en trevlig start med nye tränaren

SSK blickar uppåt och reste sig först mot Caputi & Co. Caputi som åter drog på sig en onödig tvåa i anfallszon. Hårtorken från Fagervall? FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

12 matcher in säsongen nu. Vi kan börja se trender och olika mönster och på onsdagskvällen kom en 2-4-förlust hemma mot Södertälje. Detta gör att SHL-satsande Västerås blott är fyra i den allsvenska tabellen. Man var helt rätt kaxiga som satte den målbilden och man ska bedömas därefter.

Södertälje kom från en dålig start på säsongen och med en ny förstetränare i form av Anders Sörensen i båset. Vi som följt vårat kära VIK genom åren vet att det då var uppdukat för en trevlig afton för SSK. VIK är av någon outgrundlig anledning ofta en räddningsplanka för lag som desperat behöver en vinst.

Matchen inleddes i ett högt tempo och Stolta SSK var som alltid maxade i arbetsinsatsen. Det kändes från början att vilt krigande SSK skulle tvinga VIK till en topprestation denna afton. I och för sig är det alltid så mot SSK men i afton var det lite extra med tränarbytet.

Det var bra stämning i hallen och förstaperioden var underhållande. Först tog SSK ledningen sedan Thörnberg utnyttjat tom yta mellan Emmerdahl och Frycklund mitt i slottet efter bara 2.30. Sådana mål brukar inte nuförtiden så defensiva VIK släppa in.

Romano fick instruktionen av sina kedjekamrater och gick sedan ut och frös SSKs målis. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Sedan visade allt bättre Björklund fin speluppfattning med en perfekt genomskärande passning till SHL-mässige Romano. Romano den fantastiske satte enkelt 1-1 efter att ha lyckats frysa fast Lundström i SSK-kassen efter 4.05.

SSK tog ledningen igen efter en fin passning av Pastrnak till Marto som även han utnyttjade öppna landskap mellan Bengtson-Björklund-Jonsson. 1-2 efter 12.37 och åter släppte VIK in en puck efter att en back pinchat med i anfallet.

2-2 kom relativt snabbt genom firma Mitell-Williams i power play där Williams krutade in ett direktskott efter 13.58. Med den duon på blålinjen har VIK ett dödligt vapen i power play.

I andra perioden kom VIK ut slappt och SSK tog tillvara på det. Efter slarv av Mitell som slog pucken på Romano lyckades SSK turligt till slut få in matchavgörande 2-3 efter en sargstuds efter 30.49. Otroligt nog kände undertecknad redan då att detta skulle bli oerhört svårt att vända eftersom VIK tappade allt mer gnista.

Fagervall var inte glad då VIK inte anföll enligt plan. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

I sista perioden spelade VIK för långsamt och med för dåligt kvalitet i passningsspelet för att kunna lirka upp den täta SSK-defensiven. Men Romano och Bergquist hade skapliga chanser. Man gjorde ett ärligt försökt de första 7-8-minuterna och tryckte på. Men sedan tröttnade Gulsvart för denna gång.

Det var snudd på genant när VIK fick power play med bara fyra minuter kvar. Man lyckades då inte på två HELA minuter få fast pucken i anfallszon. Det är inte anständigt för ett SHL-satsande lag.

Sammanfattning

Söderstälje var bra i afton och SSK kommer garanterat bli ett topp-7-lag. Det finns arbetsmoral hos alla plus spetsar i Gregoire, Marto, Pastrnak och kanske Fleury.

Vi börjar med det positiva gulsvarta. I Mitell & Williams har VIK hittat ett farligt vapen på blålinjen i power play. Troligen det bästa under VIK-tiden i Allsvenskan sedan 2002.

Björklund gjorde en fint mål senast mot Mora och nu en ljuvlig långmacka till Romano vid 1-1-målet. En formtoppad Björka betyder mycket för VIKs offensiva backspel – det såg vi i våras och idag.

Kinisjärvi var väldigt bra inledningsvis i matchen innan han tröttnade betänkligt efterhand. Kinis hade dock en mörk afton i teken och vann bara 3 av 11. Mårtensson förtjänar också beröm för sitt slit varje match och idag serverade även Mårten Frycklund helt fri med en fin passning.

Helmersson gjorde även en solid match i defensiven och Kevin Doell tog många viktiga tekningar.

Men som som helhet orkade inte VIK etablera ett konstant offensivt tryck som ett SHL-satsande lag måste kunna. Bitarna finns i stora stycken där men det känns inte som Fagervall får ut max av McArdle, Caputi, Williams (förutom när han väl skjuter) och Doell.

På backsidan har Frisk varit en besvikelse offensivt. Bara en assist på 12 matcher är långt under snittet i Örebro, trots mycket PP-tid. Frisk är skicklig men det går för långsamt. Går det verkligen inte att få Frisk att snäppa upp hastigheten och frekvensen i det han gör?

Rasmus Bengtsson har varit ett mediokert lån. Sju matcher noll poäng och -3, har inte varit inte på något framåt. Katastrof att Emmerdahl får minskad istid på grund av ett svagt lån.

Ett problem är också att Caputis skridskoåkning ibland  ser ut som en B-juniors. Väl inne i zonen är dock Caputi spelskicklig och farlig. Hoppas åkningen kan vässas för den gör att Caputi inte kan tackla och spela så fysiskt som sig bör då man är 191 och väger 98 kg.

Det finns fortfarande ganska gott om tid att få till en het offensiv, små framsteg syntes på vissa i afton. Men om VIK ska bli ett legitimt hot i kvalserien måste man få bort de har halvloja insatserna som i afton. Lite mer Leksand (Hellenberg!) som bara malde på match efter match på hög nivå, och även som Örebro under tiden i Allsvenskan.

Man får inte ta ledigt några kvällar om man vill vara seriös i målet att nå SHL. VIK måste få bort dessa halvinsatser om det ska bli SHL.

Västerås tre stjärnor:

1. Romano – Snyggt mål och alltid på språng. Ett föredöme för alla andra offensiva spelare i VIK.

2. Söderkvist- Bra insats och bättre än normalt i offensiven med några fina pass. Vann fem av åtta tek.

3. Kinisjärvi – Började väldigt bra och styrde och ställde i power play. Verkar vara på gång, även om han tröttnade efterhand och gjorde någon miss.