Längre intervju med resfebrig Logan Roe då avresan mot Västerås börjar närma sig: ”Nicklas Lidström har haft en stor påverkan på mig och jag upplevde inte skillnaden mellan AHL och ECHL som så stor faktiskt”

 

Bloggen fick en längre intervju med nyförvärvet Logan Roe, som just nu håller på och planerar resan från Florida till Västerås över Atlanten.

– ”EVERYONE has been so welcoming”, är bland det första Logan för fram och uppenbarligen har alla i VIK-land, trots distansen, gjort ett gott första intryck hos amerikanen.

– Planeringen och att få ihop allt har faktiskt varit ganska galen, säger Logan inför resan till Västerås som nu bara är några veckor bort. Allt staplar upp sig och det kan vara lite stressande (skratt).

– Allt från att jag måste skaffa ett nytt körkort så att jag sedan kan förnya mitt pass, till att få internationella förartillstånd, att fixa våra flyg/resor, planera COVID-tester för oss båda och sedan slutligen våra kläder, viktiga saker vi behöver och min utrustning, säger en resestressad Logan Roe inför sitt första utlandsäventyr.

– Men min flickvän, Ilyssa, kommer med mig till Västerås. Jag är väldigt lycklig att hon kan följa med. Det betyder så mycket för mig att hon kommer att vara med mig.

Hur kommer det sig, tror du, att så många spelare från Florida Everblades åker till Europa?

– Jag tror att många killar åker utomlands för att ​​det är tufft om du inte är NHL-draftad till att verkligen flytta uppåt i ligorna i Nordamerika. Du får i Europa också en möjlighet att spela riktigt bra hockey, vilken även har en annan stil än hockeyn i Nordamerika.

– För det tredje får du se en helt annan sida av världen, träffa nya människor och se nya kulturer och få chansen att resa.

Om vi börja med att titta tillbaka lite, varför började du spela hockey från början? Hur stor är hockeyn i soliga Florida?

– När jag växte upp testade jag i princip alla sporter jag kunde som fotboll, basket, tennis och simning. Typiska ”Floridasporter”. Men när jag hittade en rollerhockey-rink nära mina morföräldrars hus var det en sak jag ville prova.

– Jag gillade genast sporten, den var väldigt rolig och snabb. Så jag spelade där i några år tills isarenan byggdes. Och övergången till is gjorde sporten ännu snabbare!

– Jag spelade i den rinken under min barndom tills jag lämnade för Kent School utanför New York då jag var 17 år, cirka 230 mil hemifrån.

– Hockey är riktigt stort i Florida nu, särskilt med tanke på hur Tampa Bay Lightning och (nu) Florida Panthers har utvecklats. Även i ECHL, där det finns tre lag i Florida. Fansen är mycket passionerade och älskar att stötta lagen.

Vilka är dina största förebilder?

– När det gäller hockey har jag aldrig riktigt haft förebilder. Jag gillar bara att titta på hockey. När jag växte upp i Florida var de enda matcherna jag fick se vanligtvis Detroit Red Wings eller Colorado Avalanche.

– Så naturligtvis hade (Nicklas) Lidström en stor påverkan och någon jag verkligen såg på när han var på isen och hade pucken. Och det är riktigt coolt med hans historia i och fortsatta kopplingar med Västerås.

– När det gäller livet måste det vara mina föräldrar som är mina största förebilder. Jag är säker på att det sägs av många, men jag skulle aldrig ha haft de chanser eller möjligheter som jag har fått, under hela mitt liv, utan dem.

– De arbetar så hårt för att ge mig möjligheter. Och det var inte bara jag, de gjorde samma sak för mina två bröder också. Jag är för alltid tacksam för allt de har gjort.

Berätta om dina år på college för Canisius, är det inte också i New York-trakten, långt ifrån Florida?

– Canisius är en liten skola i Buffalo, i staten New York. Jag valde att åka dit tack vare den mindre skolans närhetskänsla, som jag hade vant mig vid att efter ha varit i Kent School i tre år. Och coacherna där visade verkligen att de ville ha mig där och jag skulle få speltid direkt.

– Dessutom spelade det faktum att Canisius har en mycket bra handelsskola (business school) såklart in mycket. Det skadade det inte heller att Buffalo är en riktigt rolig stad som älskar sina sporter.

– Jag studerade ”Business and Finance” när jag var på Canisius. Min dröm arbetsmässigt efter hockeyn är lite osäker. Men att bli en finansiell rådgivare skulle vara i linje med vad jag studerade i skolan. Men jag älskar hockeyn och tycker om att vara runt hockey, så kanske hjälpa till att utveckla eller coacha också.

– Min dröm hockeymässigt är att fortsätta spela på den högsta nivå jag kan. Och genom att göra det, sätta mig själv och laget i en position att vinna mästerskap.

Sedan blev du proffs med både Everblades och i AHL, hur var den övergången?

– Övergången från college till proffs blev inte en så stor förändring egentligen. Jag skulle säga att det är mer ”systembaserat” som proffs. Du spelar mer som ett lag och du vet vad alla gör i varje specifik zon.

– Farten är definitivt mer märkbar också när du går upp i högre ligor. Alla är bra åkare.

Berätta om din utveckling i ECHL i Florida genom åren, från ganska anonym till att bli MVP i All Star Game?

– Jag tror att det i grunden handlar om bekvämlighet och vanor. När du spelar en viss stil eller mot lag om och om och om igen börjar du lära dig den där stilen och du blir bekväm med den.

– Naturligtvis finns det områden i ditt eget spel som du vill förbättra och vässa, och du tar sedan dessa förbättringar och överför dem till spelet för att sätta dig själv/ditt lag i en position för framgång.

Och du gjorde också några resor till AHL, hur var den upplevelsen? Varför stannade du inte där, läste att du gjorde bra matcher där och också var en av de bästa backarna i ECHL?

– Att gå upp till AHL var jättebra, men det öppnar verkligen dina ögon för att skickligheten och spelstilen är väldigt lika.

– Och igen, jag tror att det kommer tillbaka till att bli bekväm i den roll som du spelar. Att vara runt den kalibern av skicklighet och talang lyfter ditt eget spel. Jag skulle också säga att det mesta av att bli uppkallad (när du inte är NHL-draftad) beror på skador.

– Så du vet aldrig riktigt hur mycket du kommer att spela eller hur länge du kommer att vara kvar. Det är även lite av en kombination av timing och vem som gillar något i ditt sätt att spela. För även om du är uppkallad tillfälligt måste du fortfarande kunna spela bra och sätta laget i en position att vinna.

Hur beskriver du dig själv som spelare? Vilka är dina största styrkor och vad vill du förbättra mest?

– Som spelare skulle jag säga att jag har bra skridskoåkning och jag är en back som gillar att hantera och spela pucken. (”A puck-moving D-man”).

– Mina styrkor skulle jag säga är skridskoåkning, puckhantering och hockey-IQ. Jag har alltid haft bra plus/minus då jag verkligen hatar att åka på baklängesmål.

– Saker jag vill förbättra… Jag försöker verkligen alltid att förbättra min skridskoåkning, jag skjuter puckar nästan varje dag för att förbättra mitt skott och jobbar med saker som kan hjälpa mig i den offensiva zonen (rörelse, blick/spelsinne, skytte).

Vilken tränare har hjälpt dig mest och varför?

– Det är svårt att begränsa det till någon enskild tränare. Det har varit så många under hela min utveckling. Jag lärde mig saker på alla dessa nivåer, och några saker har fastnat med mig än idag.

Vad är du mest stolt över?

– Under mitt ​​juniorår på Canisius vann vi vår liga och gick i NCAA-”slutspelet”. Det var stort eftersom det var första gången i skolans historia.

– För några år sedan gick vi i Everblades till Kelly Cup-finalen. Vi hade ett riktigt bra lag, och jag var stolt över det laget.

– Förra året blev jag uttagen till ECHL:s All-Star lag, var kapten, och vann sedan MVP. Så det var riktigt coolt. Och min flickvän gjorde resan där ute till den matchen, vilket gjorde det speciellt för mig.

Hur var din senaste säsong, vem spelade du mest med?

– Den här senaste säsongen var tuff, vi började två månader sent och spelade fortfarande 72 matcher. Det var ett maraton med så många matcher. Men vi hade fortfarande ett bra år, bästa vinnande procent i hela ligan.

– Slutspelet slutade tyvärr tidigare än vi skulle ha velat, men vi fick äntligen lite tid att vila.

– Vi hade åtta försvarare under hela året och jag kunde spela med alla, så det var aldrig riktigt ”en kille” som jag spelade med stadigt.

Colby Sissons lämnar också Florida för Allsvenskan (Vita Hästen), hur är han som back?

– Sissons är en bra spelare. Han kan åka skridskor bra och han är väldigt sugen på offensiva attacker i anfallszonen. Det kommer att bli riktigt kul att se honom igen och kunna tävla mot honom!

Vilken typ av backpartner tycker du gynnar ditt spel mest?

– Jag tycker om att spela med någon som är en bra åkare, har bra blick för försvarsspel och definitivt någon som pratar på isen hela tiden.

Vem är den bästa spelaren du någonsin spelat mot och med?

– Detta är en annan svår fråga, som tränarfrågan. Det har varit så många spelare som jag har spelat med och mött… Många av dessa spelare har gått till NHL.

Vad har du hört om spelnivån och stilen i Allsvenskan? Hur tror du att du måste justera, om något?

– Jag hörde att hockeyn är riktigt bra! Och naturligtvis med den större isen är skridskoåkningen en mycket stor del av spelet. Jag hörde att försvarsstilen är annorlunda så jag behöver anpassa mig till det och isens storlek.

– När det gäller klubben vet jag att det finns mycket historia. De hade spelat i SHL länge och de har fått fram många bra spelare. Jag vet att folket brinner mycket för hockey där och organisationen agerar på ett mycket professionellt sätt.

Hur skulle spelet beskrivas i ECHL (kanske jämfört med Europa), förutom de mindre rinkarna förstås? Vad jag har sett är mycket ”nord-syd-hockey” och inte så långa sekvenser i slutzonerna?

– Ja, jag skulle säga att det inte finns mycket tid på den mindre isen. Spel/lägen utvecklar sig snabbt och avslutas ännu snabbare.

– Det är svårt att komma in i en rytm och jämnhet under matcherna. Och det är verkligen mycket tacklingar, det är väldigt fysiskt.

Vilken typ av sommarträning genomför du, har du fått program från Västerås? 

– Nej, jag har inte fått något träningsprogram från VIK. Men jag försöker vara på isen tre gånger i veckan. Jag cyklar mycket när jag tränar och jag lade till löpning för att hjälpa till att bygga upp min kondition.

Slutligen, vad tycker du om att göra under dina fria dagar och somrar?

– Jag tycker verkligen om att vara aktiv, oavsett om det är inomhus eller utomhus. Jag är inte den bästa golfaren, men jag gillar att gå en runda med mina vänner.

– Jag gillar att hitta nya filmer som min flickvän och jag kan titta på, jag är mycket intresserad av skräckfilmer, men det är tyvärr inte hon (skratt). ​​Och jag gillar att spela videospel när jag inte har något annat på gång, säger Logan Roe avslutningsvis.