Lovande spel i generalrepet mot Leksand men oroväckande skadeläge inför premiären borta mot Björklöven

Uotila delade ut några bra proppar. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

På lördagseftermiddagen var det generalrepetition inför seriepremiären kommande fredag. Västerås lyckades besegra Leksand med 2-0 inför 2 500 i ABB Arena. Vi fick se en rad positiva indikationer. Negativt var dock att ytterligare skador uppkom. Har Hammar kört för hårt med grabbarna?

Murphy fick lägligt nog hänga sin första kasse. Amerikanen blir oerhört viktig i att avlasta förstakedjans produktion. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Matchen började ganska trevande och jämnt. VIK tog dock över lite och 1-0 kom inte orättvist då äntligen Cody Murphy fick visa sitt rappa skott och Frans Tuohimaa orkade inte stoppa pucken som rullade över axeln. Detta efter tekningsvinst av Eddie Davidsson. Hoppas den nybakade centern visar sig kunna teka.

Vilken fart! Robert Lantosi blir någon att hålla koll på för motståndarna i vinter. Men kan slovaken lära sig förvalta alla lägen? FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

VIK-försvaret sjabblade en del i egen zon inledningsvis, vilket gav Leksand några chanser mot den för denna försäsong pånyttfödde Jonas Fransson som briljerade även denna match.

I andra perioden tappade VIK Jan Urbas och Johan Jonsson. De tvingade VIK-ledningen att röra om än mer i femmorna. Trots detta höll VIK spelet väl uppe.

Pure speed. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Vindsnabbe Robert Lantosi var riktigt bra och åkte sig fri och brände flera frilägen faktiskt. Där har VIK verkligen en joker i leken som motståndarna måste beakta tack vare snabbheten.

I tredje perioden kom 2-0 efter en delikat lång och tålmodig tillbakapass av Matias Myttynen. Hampus Larsson tackade och tog emot och visade oväntad beslutsamhet och 20-åringen dundrade in pucken, kanske inte otagbart för Tuohimaa.

På tal om Myttynen så var förstakedjan med Williams och Lihagen åter briljant och skapade massor. Myttynen har till synes snäppat upp frekvensen på fötterna lite.

Efter fint kombospel styrde Lihagen exempelvis en puck i stolpen. VIK gjorde det bra och var närmare 3-0 än 2-1. Skotten 35-25 var talande för matchbilden.

Sammanfattning

Vi ska inte dra några slutsatser kring hur många matcher lagen vinner på försäsongen. Däremot kan vi se saker på individnivå hos spelarna. Leksand kändes hursomhelst ovanligt bleka. Kanske nedtränade?

Vi måste dock ge NJ credit för hur han har byggt upp backsidan. Mylläri och Uotila komplementerar Williamskedjan oerhört bra. Med deras kollektiva spelsinne kan Mylläri ibland nästan agera fjärde forward samtidigt som tacklingstarke Uotila (nya fina proppar i afton) säkrar hemåt.

Uotila visade även prov på hårda och distinkta förstapass, vilket vi inte varit bortskämda med från VIK:s defensivbackar genom åren. Här är det ett lyft.

Inte ens Viktor Mårtensson rådde på Andreas Borgman ikväll. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Men bäst på plan var Andreas Borgman. Den fortfarande bara 20 år gamle backen har det mesta, bland annat den där rörligheten och styrkan att kunde vända sig ur svåra situationer på en femöring med kontroll på pucken.

Det luktar SHL när man ser Borgmans förmåga att få pucken ur egen zon och komma ur tighta situationer. Dessutom är Borgman offensivvillig och skapar saker framåt.

Även Brock Montpetit var tillbaka på brottsplatsen. Fransson & Cook har sett överraskande bra ut nu när vi ska summera denna försäsong. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Cook var återigen aktiv över hela isen och försökte skapa saker. Vi kan nog konstatera att så här puckskicklig och offensivglad backsida har inte VIK haft på många år. Om vi lägger till Jacob Andersson lär VIK få ytterligare en back som är bra med pucken.

Framåt var som sagt förstakedjan riktigt bra igen, det är en enhet som sannolikt kommer driva laget genom säsongen.

Sedan var Murphy bra och fick äntligen näta. Davidsson (vann 8 av 12 tekningar) var bättre här som center med Urbas på andra kanten. Sedan blev det dock rörigt då Urbas, Svedlund, Johansson saknades vilket spräckte kedjorna.

Här var det åter ytterst nära att Lantosi nätade… FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Dock glänste Robert Lantosi och åkte sig till massor av fina chanser. Detta var nog slovakens bästa match i VIK och det ger förhoppningsvis självförtroende till att kunna bli mer kylig då lägen bjuds. Samtidigt var Lantosi nära mål då vissa dragningar var riktiga vassa.

Med tanke på skadesituationen kommer det vara Williamsenheten, backarna och Fransson som kommer få bära ett tungt lass i Umeå på fredag.

Till sist. Bara två mål på 35 skott gör att VIK fortfarande har svårt att få in de där mängdmålen med lite flyt. Tänk så svårt det ska vara att bli av med den ryggsäcken som sätter sådan press på Fransson och VIK-defensiven.

Tur att ”Frasse” ser bättre ut än på länge och att 35-åringen kom tillbaka efter Brock Montpetits skott som spräckte ögonbrynet.