Silly: Fortsatt ganska gott om spelare, Frycklund till TAIF och var tar de vägen?

Fredda Johansson har sett högst revanschsugen ut. Och den lusten lär inte bli mindre mot fjolårets banemän från Ljungby. FOTO: RUNE ÅHLÉN

 

Om man kikar på Eliteprospects.com kan man konstatera att det fortfarande finns många lediga spelare i Ettan, J20 och Allsvenskan. Sedan kan ju vissa redan vara klara för andra klubbar, då man kanske ska gå på a-kassa under sommaren.

Patrik Zetterberg har ju sagt vilja förstärka med en spelskicklig rightare och en mer rutinerad och defensivt inriktad tvåvägsback. Kanske kan ex-VIK:aren Robin Nilsson vara intressant där? Eller så ger man Simon Karlsson en ny chans, ett långskott, men rightaren har en viss begåvning offensivt, men måste visa mycket mer hårdhet och attityd.

Apropå att bedöma spelare (för) hårt på deras senaste insatser såg jag något som kallades ”recency bias” på en Rangersblogg. Något att tänka på nu kanske för att få bättre helhet i besluten. Många VIK-spelare från 16-17 behöver verkligen lyfta fram det efter det katastrofala slutet.

***

Mikael Frycklund till Tingsryd alltså. Började säsongen strålande. Tröttnade sedan men var tillsammans med Fredrik Johanssons uppvaknade efter jul de två största anledningarna till att laget nästan klarade det.

Frycklund har många fina verktyg och totalt sett en positiv trend och utveckling. Kan centern bara putsa på känslan för spelet kan det bli SHL på sikt. 24-åringen är (på gott och ont kanske) inte så beroende av sin omgivning och kan ju köra igenom försvar på egen hand. I branschen mycket respekterade tränaren Magnus Sundqvist borgar för fortsatt utveckling i Tingsryd.

***

Flertalet VIK-spelare är dock fortsatt utan kontrakt. Om vi försöker stämma av läget utan allt för mycket ”recency bias”:

Anton Mylläri: Övermatchades och dränktes i istid och tappade energi. Spelade bitivis med skadad fot. Med mer balanserad istid är Mylläri en okey allsvensk back. Har bra skridskoåkning och storlek, men måste spela mer målmedvetet och distinkt. Saknar bett i bland annat skottet.

Johan Jonsson: Defensivback som nog kostade mycket i förhållande till bara ren riskminimering. Skadedrabbad och alldeles för snäll. Men gör få misstag och har fina meriter som kan locka nya klubbar.

Jimmie Jansson: Spelar med attityd och ambition, väldigt ensam om det tillsammans med Douglas Alenbring och Hampus Larsson hos backarna 16-17. Viss offensiv, men inte effektiv ännu. Behöver polera bort sina ”gå bom” i egen zon, för het ibland. Inte lastgammal och kan nog utvecklas mer.

Hampus Larsson: Strålande under grundserien, men tappade det mesta i kvalet. Klarade kanske inte nervpressen. Men i grunden en utmärkt defensiv back på allsvensk nivå. Borde ha många anbud från Allsvenskan, även om vissa nog skrämdes lite av kvalinsatsen då Larsson regredierade.

Rasmus Edström: Hör hemma i HockeyEttan, men passar inte VIK:s profil.

Alex Lindelöf: Bra händer och spelsinne offensivt. Behöver vässa fysik, defensiv och fart. Skulle säkert producera mycket i HockeyEttan, eller kanske till och med i ett sämre allsvenskt lag i framtiden.

Marcus Bergman: Låg bakom vändningen efter jul med två klassmål borta mot Västervik. Spelade länge med en spricka i foten. Känns som en ”late-bloomer” som fortfarande utvecklas, var ganska kantig då han kom. Men blev i varm i kläderna. Bra energi och det finns en del offensiv där. Jobbar och är nära styrelsens Christer Brostedt, som jag tror kan göra en del för att behålla Bergman som en topp-6-forward i Ettan.

Linus Svedlund: Var en av få som drev på i kvalet. Bra frekvens, arbetskapacitet och spelsinne. Brister i storlek och avslut. Men skulle kunna vara en drivande spelare i Ettan. Arboga lockar dock, moderklubben.

Niklas Lihagen: Var ändå ok i kvalet. Men totalt sett en stor besvikelse sina två säsonger här. Verkade inte trivas och visade det lite. Verkade tröttna fort i bytena, utnyttjade inte alls storleken och är inte den största playmakern som skådats. Därmed beroende av sina energikrävande ruscher, men utan energi blir det inte mycket. Dock strålande då han är på.

Fredrik Johansson: Arbetsinsatsen finns alltid där. Vore bra för att stabilisera lagbygget i Ettan. Dock alltid väldigt ojämn offensivt av någon anledning. Var lysande efter jul men tappade tyvärr framåt kvalet. Gör ofta tio briljanta matcher för att sedan försvinna tio matcher på allsvensk nivå.

Chris Langkow: Det varnades för skridskoåkningen på denna blogg. Annars var det lovord. Man såg att det finns ett spelsinne där, men det gick helt enkelt lite för fort i Allsvenskan. Langkow var alltid det lilla skäret efter. Skadade enligt Äpplet också ljumsken tidigt, man kan undra varför han inte fick vila då? Skulle jag vara sportchef i Italien eller Danmark skulle jag nog slå till, om priset var rätt.