Stor show av Jacob Hayhurst mot Vimmerby då VIK-fansen innerligt hoppas att kanadensaren till slut ska dra med övriga i tempoväxlingarna och minska den gulsvarta grå massan

VIK visade åter att man är klart bättre än de absoluta bottenlagen. Detta då nästjumbon Vimmerby relativt enkelt avfärdades på onsdagskvällen.

VIK vann med 4-2 efter hela 18-7 (72-28 %) i chanser till VIK i spel fem-mot-fem enligt bloggens egna noter. Gästerna tilläts faktiskt inte skapa en enda chans i sista perioden trots att det var jämnt målmässigt.

FÖRSTA PERIODEN

Jacob Hayhurst var initialt återigen alldeles för ensam stjärna och producent i första perioden. 1-0 efter ett klassmål av kanadensaren. Annars lite trögt igen med uppspel och passningar, men bra chansskapande med 6-3 chanser VIK 5v5.

Började dock med jättechans gästerna och möjligen ribba i första bytet, efter att Fransén stötte bort sig lite på egen blå.

Hayhurst drog dock som vanligt igång VIK med några rappa byten och åkriktningförändringar som nog nästan drog Astrid-Lindgrens-lands-knän ur led.

Gradin har en lätt stigande formkurva och var rapp och chans direkt på tek. Bra arbete Fransén och Sjödin gav chans centralt Sjögren.

Graciöse Fransén fixade också ett PP, men märklig dubbelmiss åter av nu i minst 10 matcher helt osynkade Komarek (#67 skulle dock spela upp sig halvvägs in i denna match) då Lyckåsen stod för dubbla förnämliga ingångar i PP.

Direkt 0-1 efter usla PP-et, svag markering och grov pucktitt av Kvist och Jansson, men samtidigt snyggt gästerna där George Diaco kanske är ytterligare ett Ettanfynd med en läcker assist.

Även slarv direkt efter då annars robuste Sjödin var lite smånätt i egen zon. Sjögren sedan läcker frispelning från bakom kassen men bom samme Sjödin.

1-1 efter djupledsryck Hayhurst och projektil i taket från dålig vinkel i ett riktigt klassmål, men Endre vill nog ha tillbaka det. Dock välkommet om Hayhurst nu kanske kommer börja skjuta lika bra som han spelar.

Komarek slog bort ny pass på ett frapperande sätt, österrikaren har nog sitt livs djupaste formsvacka eller vad det är. Jansson fin framläggning för ny chans Sjögren. Småmissar Flood och Fransén gav farlig styrning Vimmerby.

ANDRA PERIODEN

Hayhurst fortsatte dominera lite för ensamt i andra, och låg bakom bägge målen och 3-2 VIK inför tredje. 7-4 chanser till VIK i spel 5-mot-5 i andra.

VIK började bra och 2-1 efter ett nytt sylvasst arbete av Hayhurst igen, där Zether var sist på pucken efter en glänsande bakom-ryggen-assist på backhand av Flood.

Sjögren dukade upp gott läge Malmström, men åter mycket kraft och mindre precision för #21. Dock 2-2 efter småkladd av Lyckåsen och tam rensning, och samme back vändes sedan bort för enkelt i en dubbelmiss i egen zon av den så ojämne backen.

Sjödin jobbade fram chans för Kangas, som dock fortsatt har det trögt och känns stressad över hela isen.

Komarek vaknade lite i andra och var stark och fixade PP. Bra tryck i PP men för dåligt skytte. Fransén fortsatte blanda briljant med annat, tappade puck högt men Jansson räddade upp med bra bryt.

3-2 efter vass aktion, inbryt och skott Hayhurst som Endre aldrig såg, väldigt bra även av Olle Norberg där. Återigen ett klassavslut av kanadensaren som om han fortsätter skjuta så här kommer ösa in ännu mer mål och poäng.

TREDJE PERIODEN

Hayhurst dukade upp för Komarek flera gånger i tredje men österrikarens skytte är iskallt med nu bara två mål de senaste 17 matcherna (!). Kangas hade ingen större match och drog på sig en onödig utvisning i anfallszon.

Vimmerby skapade då i PP sina enda två heta lägen i tredje perioden. Istället 4-2 efter att en formstarkare Gradin elegant först vunnit en puck och sedan visat sällan skådad känsla då yttern lade fram en puck som gav Zether ett friläge och centern satte sitt andra mål för kvällen.

Ekström och Komarek fixade ett PP, men inget vidare i PP under en lång tid nu och siffrorna där har droppat betänkligt på sistone. Faktum är att Vimmerby alltså inte skapade en enda chans i sista perioden med lika många gubbar på plan, det var kanske något att ta med sig.

VIK vann chanser i spel fem-mot-fem i sista perioden med 5-0 då Vimmerby kändes trötta.

SAMMANFATTNING

Lite tillspetsat kan man nästan säga att på sistone, under Komareks långa formsvacka i cirka 10 matcher, har detta VIK i princip bestått av en offensiv stjärna i form av Jacob Hayhurst och elva gnuggarforwards oförmögna att tempoväxla eller producera i någon nämnvärd omfattning.

Har sällan sett en enskild spelare dominera som i afton då Hayhurst alltså gjorde 2+1 (egentligen 3+1, men rånades på ett mål i tredje då domaren blåste blockering för tidigt) och hela 14-1 i NP.

Det är bland de bästa NP jag någonsin noterat, visst var det mot svagt motstånd, men kanadensaren har ju varit bäst i VIK över hela säsongen. Så det var ingen one-hit-wonder.

Just förmågan att tempoväxla och ändra åkriktning med bibehållen kontroll på puck och omgivning gör Hayhurst till en stjärna. Och kanadensaren verkar bara växla upp, lära sig stora rinkar allt mer och kan förhoppningsvis börja dra med sig resten av VIK.

Och tycker att Gradin har en lite stigande kurva i sin troligt bästa match hittills med 7-2 i NP och en läcker assist. Zether var också effektiv med två mål och 6-1 i NP. Men de måste ju också bevisa att de kan mot bättre lag.

Och Komarek tog sig faktiskt halvvägs in i matchen (8-3 i NP) och kanske kan inspireras av hur Hayhurst rör på fötterna och släpper puck snabbt för att skapa separation och därmed offensiv.

Ekström har såklart också något där i lagets bästa kedja med Komarek och Hayhurst, men lite svårbedömt att #39 ännu inte riktigt kommer loss mer (4-1 i NP).

Rosdahl fortsatt märkligt ojämn med 5-3 i NP, och kvarstår som en gåta, men jobbade bra i sista med några fina brytningar och tacklingar. Eric Karlsson måste få #92 att åtminstone jobba så hårt i 60 minuter match efter match som en start.

I ett annars offensivt jämngrått Gulsvart på forwardssidan är det inte jättestor skillnad på de olika kedjorna som alla har svårt att komma loss riktigt, dock gnuggade Sjödin (6-2) och Sjögren (5-0) extra bra som vanligt.

På backplats gjorde Folin en av sina bästa matcher på länge, äntligen felfri vad jag kunde se med 6-0 i NP och satte även igång pucken bättre och snabbare i uppspel, även om det i övrigt fortsatt var förbättringsbart i uppspelsfas.

Jansson gjorde också en bra match med 6-2 (dock lite vilsen vid 0-1), annars lite för äventyrligt igen på backplats för Flood (4-3), Lyckåsen (4-3) och sedan jag hyllade Fransén har backen varit väldigt ojämn och 6-5 i afton.

Gällande uppspel är det såklart inte bara backarnas ansvar då forwards också måste båga rätt och visa sig, men VIK jobbar på saken.

Och Gulsvart har faktiskt vunnit fyra av de fem senaste nu i ett projekt att långsamt försöka bygga bättre spel och självförtroende från en överraskande låg nivå. Detta för att någonstans längre fram hitta spelglädje, tempoväxlingar och driv som Hayhurst på fler.

Frågan är om Mississaugasonen kan fortsätta växa på stora rinkar och på allvar kanske ta upp detta VIK på sin rygg och driva med sig övriga gänget på allvar?

VIK hade också mentale rådgivaren Chris Hamilton, ”performance coach”, i båset. Kanske var det, med glimten, därför Hayhurst lyfte då han fick höra äkta engelska uppmuntrande glosor?

Gillade den positiva energin Hamilton utstrålade på VIK.se i ett kort klipp. Allt som kan lyfta det mentala är en hjälp av vinna de små fördelarna som avgör det mesta.

PUCKLIGAN

5 Jacob Hayhurst (borde nästan fått sex puckar för sin överlägsna insats)

4 Simon Zether

3 Anton Gradin

2 Niklas Folin

1 Malte Sjögren