Västerås överkom svagt spel och tveksam domare och tog en poäng i Karlskoga

Det var lätt att hålla sig för skratt denna kväll, men VIK tog ändå en poäng, kanske på sin förmodade lägstanivå mot desperat Karlskoga? FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

VIK gjorde en ganska blek insats i Karlskoga på tisdagskvällen men lyckades rädda en poäng då Karlskoga vann med 3-2 efter straffar. BIK gjorde det bra matchen igenom och stressade VIK:s gröna och rinkrostiga backsida till misstag.

VIK började annars bra i första perioden och fick faktiskt med sig ett power play tidigt. 0-1 kom också efter att Nilsson-Lindelöf visade fina händer med en ljuvlig macka som Svedlund snappade upp, varpå Myttynen i sin tur serverades en fin pass efter fyra minuter.

Jacob Andersson och många av de unga VIK-backarna hade det jobbigt i egen zon och Andersson trippade vårdslöst en BIK:are och då kom värmlänningarna igång.

Den store lille liraren Marcus Nilsson dirigerade Karlskogas gifta power play och det kändes farligt varje gång domaren letade efter och hittade power play åt BIK. Visst man är färgad och enögd men domaren letade upp hela nio utvisningar på VIK:are, många tveksamma, men flera även slarviga av VIK. Trist att man ofta tvingas skriva om domaren.

I andra perioden slarvade Fransson och Lindelöf-Nilsson hade lite dålig koll på pucken och den sparkades oturligt fram till Thorell som fick öppet mål.

Vid nästa mål hade Mylläri och Cutta problem sedan Davidsson kanske täckt lite dåligt i egen zon. BIK tryckte in både Fransson och pucken fram till 2-1, domaren viftade bort VIK:s protester.

Mylläri sköt 2-2 men då var Gistedt långt utanför målgården och flaxade kanske med armarna mot en anstormande Fredrik Johansson. Pucken var i mål före kontakt. Gistedt lade sig sig ner som den döende svanen och Freddan dömdes istället ut. Carl Berglund hoppade sedan på Freddan med några jabbar. I sista perioden blev Fransson påkörd flera gånger utan att få något med sig.

Cutta drog sedan på sig en slarvig slashing, ingen bra start att börja med sådana utvisningar. Hoppas Filander sade ifrån direkt till tjecken, som annars gjorde en okey debut, matchotränad som han är med långa ben som säkert behöver en startsträcka på tio matcher innan vi vet mer.

I sista perioden lyckades Urbas vispa in en retur fram till 2-2, förarbete åter av Johansson och Mylläri. Sedan letade domaren upp två blatanta fantomutvisningar på Berg och Borgman så BIK fick sina power play, men boxen och Fransson gjorde bra.

I förlängningen gjorde VIK det skapligt, sen straffar och ridå efter tre mycket bleka och plikttrogna VIK-försök till försök. Men det nästan visste vi ju också sedan gammalt – att man inte hade någon kraft eller kreativitet vid straffarna och man föreföll tämligen oförberedd på detta moment.

Sammanfattning

Det syntes redan från början att VIK inte riktigt var på plats mentalt – eller vad det var. Passningar och mottagningar funkade inte, puckarna var hala som ålar och gled av VIK-arnas blad på löpande band. Det slogs grova icing-puckar till höger och vänster.

De få gånger VIK fick power play gick det inte alls då passningarna och mottagningar var alldeles för dåliga. VIK fick som väntat bara fyra minuter i power play mot BIK:s fylliga tio minuter. Att BIK skulle få det var programenligt, men visst vore det trevligt med en sådan här hemmadomare även i ABB framöver nu?

Filander valde lite märkligt nog, trots att backsidan var tunn och ung, att rulla på sju backar där division 1-försvaren Lilliehöök faktiskt fick spela 7:08, unge Lindelöf-N. 12:14 och Andersson bara 10:39 i en blek insats av Skellefteålånet, där Andersson hade problem då BIK pressade.

Mylläri fick dra ett stort lass och killen som inte fick förnyat i Danmark (!) lirade hela 26:37. Dock hade Mylläri för en gångs skull en jobbig kväll i egen zon med flera rejäla felpass i par med Cutta som lirade enkelt under sina 20:27. Cutta har pondus och ska bli spännande att följa, även om det är en enkelt spelande back.

Unge och för mig fortsatt något svårbedömde Hampus Larsson fick lira hela 22:18 och Borgman var solid i sina 21:21. Backsidan uppträdde grönt i afton och Cook och Uotila saknades, tillsammans med stabile Johan Jonsson. Några backar kommer alltid vara skadade och kanske behöver NJ ta in en rutinerad pjäs till?

När VIK har så här unga och gröna backar får vi räkna med lite svajigt spel ibland, när man har otur med skador. Egentligen inget konstigt. Vi får bara hoppas att man är snabba att lära av misstagen.

Nick Sorkin var anonym i debuten, dock fick amerikanen beröm av annars mycket transatlantskeptiske experten Harald Lückner, alltid något. Sorkin såg något trög ut och verkade ha lite svårt med balansen. Men såklart väldigt tidigt och bara smekmånad ännu.

Intressant var också att Filander valde att satsa på Svedlund istället för Lantosi bredvid Lihagen och Myttynen, och det betalade sig då Svedlund visade kyla vid assisten.

Lihagen var åter bra i teken enligt Swehockey.se, men i övrigt går det trögt. Centern står kvar på 0+1 efter sju matcher.

Positivt var att kedjan med Murphy, Johansson och Urbas åter var den bästa och låg bakom ett nytt mål. Men övriga enheter måste lyfta sig illa kvickt inför matchen mot Mora på torsdag.

Västerås tre stjärnor:

1. Fredrik Johansson

2. Jan Urbas

3. Cody Murphy