Återigen syntes de offensiva skillsen först när det blev straffar mot Timrå

Doell lyfte mot nya höjder under straffarna med en läcker matchvinnande straff när det behövdes som mest. Guldstjärna där. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Vi börjar med det roliga. Fransson höll åter nollan. VIK Support och klacken gjorde en positivt röststark insats. Caputi, Romano och i synnerhet Doell bjöd på mycket fina straffar då VIK slog Timrå med 1-0 inför 2700 engagerade fans i ABB.

Och trots att VIK snittar 1,87 mål per match, alltså ungefär vad Zlatan gör per match i FOTBOLL, ligger VIK tvåa i tabellen.

Detta tack vara att man släpper in osannolikt låga 1,6 mål/match. Drar man bort Almtunafadäsen har man släppt så galet lite som 1,29 per match, alltså 18 mål på 14 matcher. Det skulle väl nästan vilket fotbollslag som helst varit hyfsat nöjda med.

Nåja, tillbaka till matchen. Den inleddes blekt av VIK som trots två power play i första inte fick till något direkt  spel. Offensiven var lövtunn och Timrå vann skotten med 14-6 efter första.

Inledningsvis i andra var det fortsatt avslaget i det offensiva. Men sen ungefär från mitten av andra började VIK koppla ett allt mer bastant grepp om Timrå.

VIK ökade intensiteten och Timrå fick knappt något att säga till om. McArdle brände bland annat ett jätteläge i slottet och Mitell hade några rökare som smet utanför.

I sista perioden kom VIK ut och fortsatte att ha klart mest puck och spel. Men mycket skickliga Norja i TIK-kassen stoppade VIK:s alla 13 skott sista. Efter en mållös ÖT lyckades VIK vinna efter högklassiga avslut, se ovan.

Romano utnyttjade klubbans flex mot Norja… FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

… och Romano gjorde mål igen på straff. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Hallin satte också en fin straff bakom Fransson. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Jonsson utgick efter andra perioden och syntes haltande. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Sammanfattning

Det finns bara två spelare som är riktigt i form. Romano & Fransson. Resten tangerar gränsen till att vara helt osynkade till att vara halvsynkade till att vara nästan synkade.

Grundproblemet i offensiven är att det skapas för lite målchanser eftersom det går får för sakta, så enkelt tror jag det är. Då får man hela tiden stånga sig blodiga mot samlade försvar. Snabbare tanke, händer och ben – det är lösningen på VIK:s anfallsproblem.

Man ser under straffarna vilka skills Caputi och Doell har, men under match hinner de inte riktigt uträtta dessa som det ser ut nu.

Om det sedan behövs nya spelare för att kunna skapa ett snabbare anfallsspel är den stora frågan för Niklas Johansson. Positivt är att kedjan med Williams- Frycklund- Romano var riktigt bra i andra och tredje perioden och fick fast pucken ordentligt. Fredrik Johansson saknades igen efter hjärnskakningen mot Södertälje och det lämnar ett stort hål.

Men det finns väldigt mycket att fundera på för Niklas Johansson och även för Timrå, som var ett av de blekaste lagen på ett tag i ABB Arena.

Positivt är att Frycklund, Kinisjärvi, Emmerdahl och Larsson får mycket istid som unga spelare. Där finns alltid hopp om explosiva och plötsliga framsteg då man verkligen ger unga ”hemvävda” spelare mycket istid.

När man satsar så ungt köper sig VIK tid, men problemet är att det är mycket svårt med långsiktiga satsningar då man som allsvenskt lag bli skinnat på allt av värde efter varje säsong.

Det handlar om att försöka gå upp varje säsong, i ärlighetens och realitetens namn. Måtte de unga spela snabbspola fram sin kvaliteter redan till denna säsong…

Västerås tre stjärnor:

1. Fransson – Sjätte nollan för säsongen.

2. Romano – Drev på från start.

3. Williams – Kvalitetshöjning i tredje perioden.