Fortsatta grova individuella misstag mot Vita Hästen kryddat med total avsaknad av lite bonnröta sänker VIK i tabellen

Vi med VIK-hjärta är nog lite avtrubbade just nu. Detta efter att vårt kära Gulsvart är i en av tidernas djupaste formsvackor (eller vad säger oraklet Bosse Wallin?). Det är lite samma känsla som 96-97 eller 99-00 då VIK hade riktigt hemska säsonger i Elitserien.

För på torsdagskvällen åkte VIK på åttonde raka förlusten, fjärde raka under Appelgren, efter 2-4 borta mot Vita Hästen. Lagets deltagande i playoff hänger på en skör tråd. Det kommer bli ett hetsigt race med Mora, Björklöven, Timrå och Pantern nu om den sista kvalplatsen.

Mot Hästen var det i första perioden totalt uddlöst framåt. Givmilt bakåt. Lite lätt jobbigt alltså. Svedlund bjöd på 1-0 och Uotila stod helt ostörd för en puck out före 2-0.

Hopp tändes då Myttynen krutade in 2-1 i andra perioden. Sedan klev Cutta in som tillfällig playmaker i PP vilket gav 2-2 genom Korhonen, fin action där av tjecken och finländaren.

VIK hade fått 2-2 och hade momentum, men då kunde inte Uotila hålla sig, tog tredje tvåan då domaren var i kompensationsläge efter några PP för VIK. 3-2 till till Hästen sedan Jonsson och Cutta lät Crus-Rydberg ostörd få styra in pucken.

Sedan gjorde VIK ett skapligt försök sista perioden, men flera gånger tvingades Dahlbom till några otroliga räddningar innan 4-2 i tom kasse.

Sammanfattning 

Appelgren och VIK-ledningen måste göra något åt spelarna och truppen. Det kan inte bli mycket sämre.

Urbas, Johansson (centern har bara 3+3 senaste 15 matcherna, Murphy, Lihagen (3+2 på senaste 15 matcherna) mfl. producerar alldeles för lite.

De spelare som gör fatala misstag/eller spelar dåligt upprepade gånger ska inte få vara med – punkt. Underbart var att se att Uotilas korkade utvisningar fick en konsekvens och att finländaren inte spelade mer efter det.

Var Uotila-bänkningen en signal på att Appelgrens dagar som ”Mr. Nice Guy” är över? Hoppas det. Svedlund fick också spela mycket lite efter han gav bort 1-0 till Hästen.

Beröm annars till Cook, låg bakom Myttynens mål, som verkligen sliter och försöker ta ansvar i denna tuffa tid. Cutta var något bättre och stod för en läcker assist.

Dahblom gjorde en tveksam start och kunde kanske tagit något av Hästens två första mål, har problem i arbetet i sidled. Hade tur då en häst missade öppet mål då Dahlbom inte alls hängde med i sidled. Var annars mycket bra, men det är just det där med att släppa något halvtveksamt nästan varje match.

Också positivt att Korhonen fick näta, men var blek i övrigt och hade svårt med ”förstatouchen” i power play vilket kostade mycket. Även Urbas har ibland svårt med förstatouchen.

Så vad är vägen framåt? Det finns faktiskt lite hopp. Trots allt. Tänk om Williams kommer tillbaka utvilad och börjar bomba in mål igen?

Tänk om Appelgren fortsätter ge konsekvenser till de spelare som totalt faller ur ramen? Tänk om de förhoppningsvis frigjorda Franssonpengarna kan ge laget en riktigt bra back, och kanske något till?

Men det finns mörka moln också. Vad säger att alla de icke producerande insomnade underprestarna ska vakna?

Och det saknas faktiskt verkligen en riktig förstecenter i detta lag. Johanssons ”formsvacka” (3+3 på 15 matcher) nu när det gäller som mest är inte ”förstecentermaterial” tyvärr. Johansson är en utmärkt andrecenter dock, men har alltid producerat ojämnt i VIK.

Lihagen är en annan som inte riktigt räcker till som förstecenter. Det bidrar till att VIK inte har någon riktig förstakedja, och ibland känns det som en grå massa framåt.

Men för Appelgren gäller det att kunna bemästra konsten av avdramatisera det hela för spelarna som ändå gör bra insatser. Coachen måste hitta balansen i att bänka ”återfallsförbrytare” men samtidigt försöka få knogarna mindre vita hos övriga.

Till sist behöver VIK lite hederlig tur med puckens studsar och leverne. Om vi ska vara ärliga har man troligen haft ett jäkla motflyt på sistone också. Men tur jämnar alltid ut sig i längden.

Återstår att se om VIK har tjänat ihop till lite flyt framöver.