Inför Tingsryd med TAIF-kännare och ganska tydliga förbättringsområden i VIK: ”Surr i korridorerna att det åter vädrades om disciplinen inför denna matchvecka”

Säsongens andra match väntar i Tingsryd på tisdagskvällen. Det blir hemmapremiär för TAIF efter förlusten efter övertid borta mot Västervik (2-1). Så här ställde TAIF upp då:

Bloggen fick denna rapport från TAIF-följaren Filip Engberg:

– Alla är tillgängliga förutom Simon Åkerström (ex-VIK) som är skadad. TAIF kommer från en match som påminner mycket om försäsongen som helhet med starkt målvaktsspel och stabilt försvarsspel. Största problemet är offensiven som ännu inte lossnat riktigt.

– Tomas Rydén i mål i en klass för sig senast. Jonatan Harju känns än så länge lika självklar som senaste gången han var här. Ludvig Levinsson (poängmaskin i Ettan) är väl den som lovordats mest under försäsongen, ska bli spännande att se hur han anpassat sig över tid.

– Största frågetecknet generellt har varit backsidan. Eemeli Räsänen var strålande på försäsongen men gick inte riktigt att känna igen mot Västervik senast. Räsänen behöver visa att han kan axla den stora roll han ska iklä sig.

– Tror man får ge Räsänen några matcher innan det kan bedömas. Det som främst utmärker honom är ett otroligt lugn med pucken. Tar inga förhastade beslut men Ibland lite övermodig, kanske. Annars tycker jag han använder sin storlek bra. Skridskoåkningen är bra med tanke på kroppshyddan.

***

I VIK, som gjorde det bra i 5-mot-5 senast, blir det viktigt att omgående få ordning på disciplinen som direkt åter spårade ur och förstörde premiären borta mot Djurgården (3-5). Då kan det bli väldigt bra då VIK bitvis imponerade och var nära att vända matchen.

Att hålla vissa spelare inom ramarna har varit ett återkommande problem under Paananen. Nu är pressen stor på coachen att till slut få ordning på det. Kanske måste ledningen blir tuffare i att de som faller ur ramarna för ofta får vila en match? Bloggen har redan föreslagit det.

Egentligen är det märkligt att det anses så dramatiskt att någon, som var rent svag i den senaste matchen, får sitta en match. Händer i NHL ganska ofta. Då får ju någon annan en chans och en sundare konkurrens uppstår.

Minns exempelvis hur tuffe coachen Mike Keenan överraskande bänkade stjärnbacken Brian Leetch, varpå den sistnämnde höjde sig en nivå och ledde Rangers till Stanley Cup 1994.

Paananen bänkade Kelsey Tessier hösten 2019 och centern lyfte sedan bra efter en trög start. Varför görs det inte oftare? Särskilt när det handlar om inställningsfrågor som disciplin och vaksamhet utan puck i försvarsspelet.

***

Surr i korridorerna att det mycket riktigt vädrades om disciplinen igår inför denna matchvecka. Lite surr också om sparsamt använde målmaskinen Alexander Lunsjö.

Många ska vara förvånade över att Lunsjö är ute ”i kylan” i PP och svagt med istid. Lunsjö ska tydligen enligt uppgift gjort en suverän träningssommar också. Är VIK verkligen tillräckligt mycket lirarnas lag? Finns inget facit, men en del pekar på motsatsen.

***

Enligt VLT tränade VIK så här under måndagen:

• Östman – Gunnarsson
• Lindelöf – Bohm
• Jardeskog – Jansson
• Göransson – Parkkonen

Även framåt är det i samma lag som mot Djurgården:

• Zetterberg – Frycklund – Salminen
• Svensson – Skedung – Bergman
• Kokkonen – Speers – Cheek
• Lunsjö – Aronsson – Kangas

Extra: From, Wiberg

Intressant att alltså Jimmie Jansson verkar ha petats från powerplay (i alla fall mot Djurgården). Frågan hur det tas emot och hur långvarigt det blir. Listan med PP-tid mot DIF, från HockeyAllsvenskan.se):

Intressant att Lunsjö ändå fick 50 sekunder i PP. Kanske en försiktig början på mer förtroende?