Premiären närmar sig mot Almtuna & ny J20-koll då Djurgården fick många enkla mål men backduon Hurtig & Göransson födda 2002 lovar ändå gott

Dan före dan… Efter en lång väntan ska vi äntligen snart få se VIK i en riktig tävlingsmatch igen på fredagskvällen i Uppsala. Borta mot ett Almtuna utan backgiganten och den store VIK-dödaren Per Svensson (hur många av sina få poäng gjorde han mot VIK?) och trollkarlen Tony Mårtensson (slutat).

VIK är ändå trots allt favoriter trots de sex raka förlusterna mot AIS. AIS fyra ”NHL-lån” Tim Söderlund, Johan Södergran, Gustav Lindström och målvakten Filip Larsson har inte knappt spelat i NHL, förutom Lindströms 16 matcher i Detroit. Så de kanske inte gör AIS helt oslagbara.

Men vi får sova på saken och hoppas att VIK-ledningen har hittat någon nyckel att vinna mot Uppsalagänget. Det är ju något Thomas Paananen faktiskt inte lyckats så bra med som VIK-tränare.

***

Bloggen gjorde under onsdagskvällen ett nytt nedslag i J20 då VIK mötte Djurgården hemma (förlust 1-7). Undertecknad använde åter svenskhockey.tv vars reprisfunktion gör det lätt att amatörmässigt försöka ”scouta” spelare.

Det blir fortsatt att nöta grunderna i försvarsspel efter onsdagskvällen. Trots att stackars målvakten Petter Johansson gjorde en ny bra match med 35 räddningar, varav flera svettiga, blev det en storförlust efter att spelet utan puck åter brustit.

Det låter kanske som en dålig ursäkt, men faktum är att VIK också hade lite otur med puckstudsarna i egen zon denna afton. Det var inte direkt ”en 1-7-match” då pucken studsade fram till fria DIF-blad vid fem av målen. Samtidigt visade DIF bra skicklighet att utnyttja dessa studsar (”turen följer den skicklige”), samtidigt som bristen på vaksamhet i VIK:s spel utan puck då blottades.

Vid 0-1 tittade kanske backen Love Bergvall lite för mycket puck, dock märklig studs innan. Vid 1-1 visade högintressante backen Viktor Hurtig bra saker på blå då lille playmakern Theo Keilin sedan låg bakom Gabriel Kangas mål, där även kraftfulle Oscar Hagman jobbade bra.

Tunga 1-2 till DIF kom direkt efter VIK-målet och efter att en VIK-forward till synes valt att inte alls jobba hem. En DIF-back kunde smyga upp då VIK-forwarden blev kvar länge på andra sidan av isen. Märkligt hemjobb.

I andra perioden visade Hugo Ek Koskela sitt mogna spel och serverade både Andreas Laschitza och Linus Mattison fria, men VIK-forwards hade i afton inte alls samma kvalitet i skytte/avslut som gästerna. Istället 1-3 i box play efter ganska mycket pucktittande och DIF kunde åter smyga upp med en relativt fri gubbe.

Vid 1-4 kladdades det på offensiv blå samtidigt som en VIK-back plötsligt stötte väldigt högt och DIF var skoningslösa och skickliga i spelvändningen.

Skicklige passningsspelaren Keilin hittade åter fram och backen David Göransson satte ett fint skott i stolpen, 2-4 där så hade nog VIK fått mer energi.

Allteftersom målen trillade in bakom Petter Johansson tappade såklart VIK momentum, samtidigt som gästerna växte efter en relativt jämn förstaperiod. 1-5 kom i tredje sedan siste VIK-back försökte stoppa en lobbpuck med kroppen, men en olycklig studs senare låg pucken åter i nät bakom Johansson som ännu en gång lämnades ensam.

1-6 kom efter att VIK-centern Keilin släppte ”sin” DIF-center som tycktes styra in trissan direkt på ett tek. 1-7 kom i en rörig situation och den borde kanske Johansson tagit.

Det fanns dock flera ljusglimtar. Undertecknad fick se lovordade backen Viktor Hurtig (02:a) för första gången. Det var glädjande att se den initiativrike Avestasonen från Skogsbo (precis som Nicklas Lidström). Så länge orken fanns där drev Hurtig spelet bättre än någon back.

Hurtig hade dock god hjälp av David Göransson (den skadedrabbade 02:an som fortfarande är 17 år och redan A-lagsdebuterat) i lagets klart bästa backpar. Göransson har ett spelsinne som få andra backar.

Göransson kommer tillsammans med Hurtig tvingas dra ett oerhört tungt lass i ett annars ganska ojämnt försvar. Dock gjorde även snabbe Isak Fransson en nästan felfri insats på backplats.

Framåt imponerande Hugo Ek Koskela mest i kedjan med Hugo Frylén som center och Linus Mattisson på andra kanten. Måste säga att jag gillar den välväxte 19-årige sistaårsjunioren Ek-Koskela allt mer (trots bara 1+1 efter fem matcher nu). Bra hållning och händer gör att Grumssonen får bra överblick och levererar passningar av hög kvalitet på löpande band. Känns mogen och som en spelare som borde vara värd en chans i A-laget under säsongen.

Linus Mattisson är en mycket fin skridskoåkare som också gjorde flera bra saker denna match och 02:an har ju farten som flera andra saknar. Hugo Frylén gjorde en ny bra match som center och 16-åringen har trots en ny roll i mitten fått en bra start. Tydligen har Frylén mest spelat ytter tidigare.

I övrigt var det åter även Gabriel Kangas och Theo Keilin i ”andrakedjan” som syntes mest framåt. De båda spelbegåvade 03:orna är småväxta men orädda och vill skapa saker varje byte.

Men oavsett hur många fina talanger som finns måste VIK J20 få ordning på spelet utan puck. 27 insläppta nu på fem matcher ger hemska 5,40 mål/match. Att släppa så många ”onödiga” mål ger ingen bra utvecklingsmiljö, vilken man förnumstigt lätt kan säga från sidan.

De många baklängesmålen verkar inte kunna skyllas alls på målvakterna och att man mött totalt överlägsna motståndare, av vad undertecknad sett de två senaste matcherna.