Sen rapport från MoDo inför Troja, mer Loimaranta & tryout från ECHL – Guay har kusligt liknande siffror som Hayhurst och Grasso…

PÅ BILDEN: Rosdahl var bra mot Modo, även utöver målet. FOTO: JIMMY GERDIN, VIK.se
Har varit mycket på jobbet som sagt. Såg matchen då Modo vann med 4-2 i Västerås i efterhand. Spurtvis visade VIK att farten i offensiven kan vara i anländande.
Men totalt sett segrade Modo rättvis då de vann chanserna klart med 8-14 (4-7, 3-1, 1-6) i spel 5-mot-5 i bloggens bok. Trots nyvunnen fart och lite mer precision i offensiven med Lawner och debuterande Veikko Loimaranta (och Emil Stadin) hade VIK alltså fortsatt svårt att skapa alltför mycket.
Dock finns tecken på att ljusare tider väntar då VIK stängde ner Modo bra i andra, men då missade Komarek, Lawner och Loimaranta riktigt heta lägen som man inte har råd att bomma mot så bra lag.
I tredje då VIK skulle jaga gick MoDo istället ifrån rättvist efter hela 1-6 i chanser. Så det finns att jobba på fortsatt, trots allt, gällande att få ihop 60 minuter av totalhockey.
Målen: Vid 0-1 gick åter en center bort sig högt (Karlsson) och Lejon kunde kanske ha trampat lite hårdare i backchecken. Det blev bara 5.29 av istid för den sistnämnde. Lejon fick även lämna PP helt (inte ens PP2) sedan Lawner tagit hans plats där.
0-2 i box play då man plötsligt tappade Topping sopren, i ett BP som annars varit bra.
1-2 i 5-mot-3 efter bra förarbete av Komarek till Rosdahl. 1-3 också i VIK:s box sedan en röd hittade yta mellan Mylläri och Rosdahl, skickliga lag gör ju ofta det.
2-3 i slutet på andra efter bra tålamod Lawner och kalasträff från blå av Jansson. Dock var inte Jansson så vaksam vid 2-4 istället, lite klassiska styrkor och svagheter för #10 där…
Loimaranta gjorde matchotränad en lovande debut så länge orken fanns (5-1 i NP), skicklig framåt och verkar kall med pucken. Mer om Loimaranta nedan.
Emil Stadin gjorde också debut och såg rapp och liten ut, 0-0 i NP, fick bara 6-7 minuter så svårbedömt. Folin fick bara spela 3-4 minuter.
Annars var Sjödin på nytt framgångsrik (11-3) och Rosdahl gjorde förutom målet en av sina bästa matcher (11-2). Komarek har också på sistone höjt sin lägstanivå.
PUCKLIGAN
5 Kim Rosdahl
4 Svante Sjödin
3 Konstantin Komarek
2 Anton Mylläri
1 Veikko Loimaranta
***
Under onsdagen blev det också klart att forwarden Patrick Guay, en franskkanadensare från Québec, kommer träna med laget i två veckor. Verkar vara en ytter då han bara tog 58 tekningar i ECHL då han fick 19.37 per match i istid i ECHL per match 2024-25.
Trots bra produktion i ECHL (dock en liten dipp senaste säsongen) vågar inte VIK alltså ge mer än detta test, vilket såklart är bra riskminimering för VIK:s del.
Vad jag hört från en ganska ny källa, har Guay skicklighet, men frågetecken för arbetskapacitet och om allsvenskan passar gällande att ha rätt attityd till det hårda jobbet över stora rinkar.
Har också hört olika saker om skridskoåkningen, en tyckte han såg rapp ut (vilket även Niklas Johansson sa på VIK.se), en annan tyckte tvärtom. Dock inga professionella scouter som tyckte till här, även om sådana också kan säga motsägande saker ibland.
Optimisten tar fasta på att Guays siffror i AHL och ECHL påminner starkt om Jacob Hayhursts, förutom även storleken:
Samtidigt har Hayhurst färgat och tagit plats i mycket bättre lag, vilket vi bland annat ser på plus/minus.
Och VIK-floppen Patrick Grasso har också kusligt liknande siffror i AHL/ECHL. Så frågan är om Guay är en ny Hayhurst, Grasso eller någon däremellan…
***
Till sist fick jag mer info från gällande Veikko Loimaranta, efter hans lovande debut, från Matti Koski, som följer SaiPa och arbetar för den webbaserade finska hockeytidningen Jatkoaika.com, som säger så här:
– Loimaranta kom till SaiPa med ganska stora förväntningar – som en spelare som åtminstone skulle kunna etablera sig som en stabil offensiv kraft i lagets andra- eller tredjekedja och bidra med poäng även i powerplay.
– Hans styrkor låg tydligt i spelet med puck och i förmågan att skapa offensivt. Den fysiska sidan var däremot aldrig något särskilt utmärkande, och han nådde aldrig riktigt nivån av en komplett spelmotor på en stabil Liiga-nivå.
– Samtidigt måste man komma ihåg att SaiPa under hans tid där var ett riktigt haveri. Laget gav spelarna varken möjlighet att utvecklas eller knappt ens att överleva i ligan. Jag är rädd att Loimaranta slösade bort några av sina mest formativa år i Lappeenranta.
– Jag läste din text om honom och tyckte att Hockeysiffror-grafiken var väldigt intressant. Det verkar faktiskt som att HockeyAllsvenskan kan vara en nivå där han får chansen att verkligen glänsa.
– Utifrån siffrorna var det inte förvånande att hans statistik från tiden i Kalmar visade bitvis tveksamma defensiva. Hans offensiva siffror däremot såg ut att vara riktigt imponerande – precis den typ av spelare man kunde föreställa sig att han är.
– Sammantaget, med tanke på att han bara är 24 år och hade en så stark säsong i Kalmar, skulle det inte förvåna mig om Loimaranta kan bidra med rejält med offensiv kraft i VIK – och kanske till och med ta ytterligare steg framåt, förutsatt att han får vara skadefri. Se bara till att han spelar med någon som också tar ansvar för defensiven, säger Matti Koski.
***
På fredagskvällen väntar Troja borta och jakten på mer offensiv med bibehållen defensiv går vidare.
Detta plus att veteraner och andra betydligt mer gröna spelare måste kunna ladda om både mentalt och fysiskt mot olika typer av motstånd och genom tuffa resor.