Skralt spelmässigt en gång för mycket och Timrå vann välförtjänt

VIK:s kvalserieambitioner hamnade, förhoppningsvis tillfälligt, på ändan denna afton. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

På måndagskvällen var det för många VIK:are som tog ledigt då ett hungrigt Timrå vann med 2-3. Därmed är topp-3-platsen på tunn is för stunden.

VIK har stått för en rad spelmässiga bottennapp där man spelat otroligt defensivt och långsamt stora delar av matcherna. Denna gång lyckades inte Fransson maskera bristerna.

Hemmalaget var inte skärpt från start och Timrå var bra i första perioden. TIK kom lite eftersom i första perioden. VIK fick också 1-0 i power play efter att Marklund vågade stå framför kassen och skyfflade in en retur. Sådana ”skitmål” ser man VIK göra alldeles för sällan.

Returer som slås in framför kassen kallas ofta skitmål, trots att det är frukten av nobelt arbete och mod. VIK gör alldeles för få av dessa. Här visar Marklund hur det ska gå till. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Sedan fick TIK ett powerplay vilket gav de rödvita fart och resten av perioden tokcheckande TIK fast VIK:s ganska långsamma backsida.

I andra perioden hade VIK mycket puck men forwards var alldeles för bekväma/svaga för att ta sig in i trafiken framför mål. Det var ledsamt att se många VIK:are spela på utsidan, fiskandes på perimetern till synes utan vilja och aggression.

Efter en orgie i bekväma beslut var det hockeymässigt givet att VIK slarvade i slutsekunderna och fick inte ut pucken. 1-1 kom mycket snyggt av TIK med efter 39.56, fullständigt hockeylogiskt.

17-årige Christopher Mastomäki gjorde sin allsvenska debut då talangen äntligen fick istid. En signal om hur nöjd Fagervall var med övriga då man jagade från underläge… FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Den som sett sin hockey kunde också se att TIK gick ifrån till 1-3 i tredje perioden mot ett VIK som alltså inte checkat in denna afton, ganska logiskt även det. TIK var bra och gjorde säkert VIK dåliga också.

I slutet kom ett nytt ”skitmål” av en annan obekväm VIK:are i form av Jonsson. Visst hopp men en fortsatt iskall Fornataro brände en god chans att kvittera i slutminuten.

Sammanfattning

Efter en rad lyckosamma uddamålssegrar var det nästan lite dags för en uddamålsförlust. Man kan liksom inte i alla oändlighet lira halvdassigt och bara vinna. Nu kom den minnesbetan och vi får hoppas att det kan få VIK-offensiven tända till och kugga i.

Steg 1 i att får fart på VIK är att få fart på Andreas Frisk. Där finns outnyttjad potential så det heter duga. Hur ska man få honom mer engagerad på isen? Vi kan liksom inte kräva att Mitell plötsligt ska åka skridskor som en gud eller att Helmersson och Lindh ska bli Mitell med klubban.

VIK saknar någon back som är tillräcklig snabb och spelskicklig för att kunna göra/hålla bort den första forecheckaren för att sedan kunna slå en bra pass. Nu blir det pass back till back sedan en lång chanspuck i mittzon.

Kommer ihåg hur Micke Renberg beskrev det som forward att man behöver sådana backar så att man kan få pucken på bladet högre upp i banan. Och kan man få VIK:s vassa avslutare som Williams, Caputi och Romano med bra puckar högre upp i banan så kommer det blir mer mål. Nu måste ju exempelvis Williams gå ner djupt och hjälpa backarna vid varje uppspel.

Sedan var det en inställningsfråga. VIK är ett relativt ålderstiget lag på den här nivå med nästan tio 30-plussare. Det är ju allmänt känt att äldre lag oftare har svårare att tända till. Så är det bara och det kanske vi får leva med så länge det är grundserie.

Två saker måste till för att denna säsong ska sluta lyckligt. 1. Backarna måste försöka få till bättre uppspel och Frisk måste bli den ledande allroundbacken. Helst också om det går att spetsa laget med ytterligare en allroundback i slutet.

2. Sedan måste forwards tagga till och våga offra sig framför kassen. Det görs alldeles för få skitmål av detta VIK, det görs nästan bara highlightmål.

Men nu är det bara att vara positiv och ta nya tag. Många räknar nog bort VIK lite nu efter de flera spelmässiga debaclen. Det misstaget har många gjort förr. Senast ifjol…

Västerås tre stjärnor:
1. Marklund – Två poäng, varav ett sådant här skitmål framför kassen som VIK behöver många fler av. Vann också 61 % av sina tekningar.

2. Jonsson – Tänk om de mer talangfulla hade Jonssons vilja, men då hade nog många av dem spelat i SHL. Målskytt med vilja.

3. Fransson – Mycket stabil, chanslös på målen.