Tredje raka och första hemmaförlusten då Oskarshamn blev för svåra för VIK

Fransson lyckades inte maskera brister i spelet denna kväll heller, som annars veteranen gjort så bra tidigare. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Från fest till pest på ungefär en vecka. Den 26:e oktober haglade de positiva glosorna runt VIK efter en imponerande seger mot Björklöven. Vi skriver den 3:e november nu och spelet går inte alls att känna igen efter 1-6 mot AIK, 1-5 mot Sundsvall och ikväll 2-3 mot Oskarshamn.

1-5 borta mot svaga Sundsvall gav en dubbel ryggsäck till denna match då både VIK:spelarna och publiken var oerhört avslagna. Många i publiken/klacken var nog inte sugna att bjuda till efter AIK-och främst Sundsvallsresan. I kväll visade sig det åter hur viktig stämningen är för ett hemmalag.

Jonas Fransson har liksom de flesta andra sett trött ut och 35-åringen gick ner tidigt kanske då Deschamps elegant frispelade Ågren som hängde den högt då Fransson alltså gick ner tidigt på en inbrytning.

Berg var en av få ljusglimtar. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Gråhns och Fish var klart bäst i hemmalaget och dessa två tillsammans med Berg låg bakom det fina 1-1-målet efter 10.48, Fish visade sniperegenskaper vi nog aldrig sett i en ”fjärdekedja” i VIK i modern tid.

Kanske läge att testa Gråhns och Fish högre upp med mer målfarlig tredjelänk? De skapar chanser. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

VIK kom igång lite men Lihagens tröga start fortsätter då den store centern åter bommade ett friläge i första perioden. Andra perioden inleddes med att enheten med Berg-Gråhns-Fish åter snurrade upp IKO och fixade ett power play.

Engsund var som vanligt involverad. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Dock gjorde IKO det mycket bra och var tuffa att komma åt framför kassen. Söderström/Jönsson i IKO-ledningen har efter alla dessa år fått ordning på försvarsspelet.

I en jämn andraperiod styrde Hagelin in 1-2 innan Williams fick in 2-2 patenterat från distans i power play. Åter låg fenomenale Gråhns bakom målet med sin andra assist.

I sista perioden gjorde klacken ett försök att tända laget. Stämningen började i alla fall likna något hur det brukar vara när klacken skämmer bort oss i vanliga fall.

Men fortsatt iskalle Sorkin slog bort en passning i anfallszon och Hagelin kontrade in 2-3 mellan benen på Fransson. I slutet pressade VIK och med lite tur kunde mycket väl 3-3 ramlat in bakom IKO:s andremålvakt Källgren, men det var för lite och för sent.

Sammanfattning

Under den totalt sett relativt framgångsrika allsvenska grundserieeran med NJ sedan 2010 är tre raka förluster, varav två pangförluster, något ovanligt. Det kräver nog sin analys och eftertanke vad det kan bero på.

Om vi börjar med det positiva är det att ”fjärdekedjan” spelar fantastiskt bra. De hade några bra kombinationer i afton där Gråhns smartness och Fish skott/fart och Bergs fart gjorde det jobbigt för IKO. Kanske läge att lyfta upp Gråhns och Fish i hierarkin för att de ska få spela med någon mer målfarlig lirare än Berg som kan förvalta de många chanserna som skapas? Samtidigt är Berg högst delaktig i skapandet av chanser.

Tungviktsmöte Engund vs Urbas. Till och med Urbas verkade sliten ikväll och sköt några rejäla bom. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

I övrigt kämpande och slet många, men de saknades kräm i benen och kyla i skallarna. Lihagen behöver upp i nivå för att undvika spekulationer om att han kanske är lite mätt efter alla uppflyttningar de senaste åren. Samtidigt är det möjligen orättvist då Lihagen egentligen kanske inte är någon given topp-2-center, utan mer som i KHK – en bricka i en bred offensiv med flera jämna kedjor.

Fredrik Johansson, som är lite mer distinkt än Lihagen, saknas verkligen som topp-2-center.

Vi kan konstatera att tredjekedjan med Sorkin-Svedlund-Lantosi absolut, just nu, inte håller för ett lag som vill till SHL. Det visar hur oerhört tunn truppen är just nu. De kämpar och sliter, men det känns orättvist att kräva att Svedlund och Lantosi plötsligt ska börja producera.

Gällande Sorkin måste vi, som när vi såg Leitner och Iuorio ha problem, fråga oss om det är sannolikt att han verkligen kan förbättra sig så mycket som krävs för att bidra i ett kval till våren. Precis som en scout sa till Centralen är det stora frågetecken för balans och fötter, den långe forwarden känns mycket lätt och verkar tröttna fort.

Det finns ganska precis knappt bara 12 forwards och sex backar som är av beprövad allsvensk klass. Utanför detta finns inget mycket. Alls. Bredden är smal.

Det är oroväckande, ty när Fredrik Johansson kommer tillbaka kommer säkerligen istället några andra saknas på grund av skador/avstängningar.

Det bästa vore om NJ kunde kunde trolla med knäna och landa en riktig klasscenter som kunde minska pressen på Lihagen, där örebroaren fick en mer kanske KHK-liknande roll lite mer som en i gänget. Plus gärna att NJ byter ut någon underprestare om möjligt mot någon bättre.

Mylläri har icke oväntat fått en liten reaktion efter succéstarten och allt. Bara att försöka komma upp i sadeln igen. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

På backsidan är inte Mylläri och Larsson i speciellt bra form. Även här är truppen ganska tunn och spelare får helt enkelt spela sig igenom långa svackor, som i Larssons fall.

Till sist är det viktigaste av allt att få Fransson i form igen. I afton släppte veteranen farliga returer och kunde kanske tagit något mål. Taktiken att låta honom stå så mycket det gick känns mycket märklig. Hoppas bara veteranens självförtroende inte tar skada av det.

Västerås tre stjärnor:

1. Stefan Gråhns – Två assist och mycket bra över hela banan.

2. Christopher Fish – Mycket fint snipermål och aktiv över hela banan.

3. Jonte Berg – Blockade skott i box play och understöder Fish & Gråhns på ett bra sätt.