Appelgrenhockeyn har tänt på alla åtta cylindrar och VIK mosade Leksand borta – hoppet lever!
Williams bröt en lång måltorka med ett klassmål, serverad av Cook. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
Väldigt sent har Andreas Appelgren fått snits på sitt VIK med sin stil. För tredje gången på fyra matcher spelade VIK ut sina motståndare då Gulsvart vann med 6-2 inför 7000 i Leksand.
Det började med att Fish sin vana trogen förvaltade ett friläge för sitt 17:e mål i år efter 14.33, distinkt avslut. Sedan friställde Fredrik Johansson, med en makalös långpass, Jan Urbas som satte 0-2 i slutet av första.
I andra perioden spelade VIK glamourhockey, detta trots att domaren gick på när hemmaspelare föll lätt flera gånger och blundade bland annat för en klar inteference vid Leksands 1-2.
Cook visade sitt spelsinne och friställde Williams som gjorde sitt första mål på elva matcher. Detta var en skön återkomst av när Williams är som bäst i fart. Lihagen bidrog till att 1-4 hamnade i nät efter bra förarbete av Jonsson, Gråhns och Myttynen.
Leksand låg steget efter och hade inte så mycket motivation kanske, men 2-6 är svårt att snacka bort ändå. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
Lihagen var pånyttfödd, liksom Myttynen och försäsongens radarpar hittade efter en lång vinter varandra igen och 1-5 var en fantastiskt fint hockeymål. 1-6 efter bra skott av backsnipern Matushkin. Gråhns var riktigt bra helt plötsligt och verkar ha fått ny kraft i benen.
Johansson, Urbas och Williams gjorde sin kanske bästa match för säsongen som enhet. Johan Jonsson var bra som lugnande faktor i egen zon. Svedlund fortsätter gå framåt, liksom Hampus Larsson. Borgman och Uotila var starka och bjöd inte på något.
Chansen lever inför sista omgången. Räddningsplankorna är två till antalet: Om hemmastarka Asplöven kan fortsätta rida på sin framgångsvåg mot Timrå, eller att ovanligt starka Almtuna verkligen vill försöka få en bonuspoäng inför kvalet genom att besegra Mora borta. Inte helt omöjligt att någon av dessa slår in, samtidigt som VIK bör ha goda chanser hemma mot kanske lätt omotiverade Tingsryd.
Oavsett hur det går har ändå Andreas Appelgren lite stärkt sina aktier inför kommande år och visat att hans idé verkar fungera. Detta gäller även flera spelare, som trots allt visar att det kan lira hockey.
Men om VIK missar detta efter denna rusch kommer det kännas mycket tungt. Alla formkurvor pekar ju rakt uppåt och det vore extremt spännande att se detta lag i playoff.
Bra Marko! Nu, alla till hallen!
Jörgen S: Det här är ju skrivet som om Du vore sportchef/tränare. Mycket bra och väldigt tydligt. Jag håller även med Dig Marko.
Fantastisk analys och förklaring Jörgen, guldstjärna för det.
Till matchen igår. Jag är helt slut efter uppvisningen igår, kanske chockad egentligen. Det var riktigt, riktigt bra av VIK och fredagskvällen fick ett lyft.
Det skulle vara fantastiskt om bedriften från igår upprepas och att fru Fortuna står på VIKs sida så att säsongen fortsätter så långt som möjligt.
Nu var det många bra prestationer i laget men jag tänker mycket på herr Fish. NJ sa vid något tillfälle att han trodde att killen hade mer i sig offensivt och där fick han rätt. Dock kan väl inte ens NJ sett denna utdelning i kristallkulan eller vad tror ni andra?
Bra VIK och nu gör VI jobbet nästa match också.
Till Mikael… Du ska inte ha dåligt samvete att du inte hinner skriva lika mycket mellan blöjbytena utan vi är glada när du hinner få ner någon rad då och då. Family first!
Grattis i efterskott Mikael till ”guldklimpen” 😉
Jag får även be om ursäkt till de som ställde en del frågor efter mitt gästinlägg om ”röda/ gröna avslut” och spelsystem, fast andra svarade i stället. Jag funderade på att skriva ett längre gästinlägg som svar, men jobb och det privata kom i vägen, man kan väl säga att det kommer nu via kommentarsfältet 😉
Det är väldigt skönt att se att ett mer klassikt spelsystem börjar bära frukt för vårt VIK. Vi är nog många som är förundrade över hur allting närmast vänt på en femöring avseende den nivå som VIK nu plötsligt visar upp i sitt spel. Visst har det tagit ett tag innan allt börjat falla på plats och att laget funnit tryggheten i egen zon, där även återkomsten av en Fransson i mycket bra form självklart bidragit starkt.
Ska vi egentligen vara förvånande? Den syns tydligt att laget nu tror på sig själva och den spelidé som man numera skall följa. Grunduppställningen i egen zon är i princip en stor ”femmanna-box” där varje spelare ansvarar för ”sin motståndare dvs markering man mot man. Når motståndarna anfaller och VIK skall försvara sig är grundläget att hålla motståndarna på utsidan av boxen. Numera kommer oftast alla spelare rättvända med motståndaren framför sig, istället för att man tappade position och motståndare bakom ryggen med det föregående spelsystemet.
Numera finns alltid en back som håller positionen framför egen målvakt (i stället för forward med föregående spelsystem med överbelastning), om pucken hamnar nere i hörnet eller bakom förlänga mållinjen ska endast centern ge understöd till backen. Båda kvarvarande forwards håller sin motståndarback och stöter mot denne då läge uppstår. Detta gör att båda forwards står högre upp i plan, istället för en position längre ned i plan som det var med överbelastningen. Förut så fanns endast en ensam forward att stöta mot motståndarbackar.
När Fish gjorde första målet mot Leksand så stötte han mot Leksandsbacken och vann pucken vilket ledde till spelvändning och friläge. Både gångerna då Urbas och Williams kontrade och skapade sig friläge så var utgångspositionen en bit ovanför försvarsblå istället för ett par meter nedanför som det ofta såg ut med med föregående spelsystem.
Framförallt för en svagare skridskoåkare som Williams är det helt avgörande att i vissa lägen kunna ”tjuva” ett par meter. VIK har äntligen ett spelsystem som passar de spelare som finns i truppen. Man har satsat på att värva flera större spelare, både bland forwards och backar. Spelare som är något tröga i sidled och snabba riktningsförändringar, situationer som oftare uppstod med föregående spelsystem med överbelastning. Laget har som bekant även flera mindre goda skridskoåkare.
Denna spelidé passar väldigt bra på bortaplan då man lockar upp moståndarlaget till försvarsblå, när man sedan håller forwards på utsidan av boxen så måste de ofta försöka spela upp till back och runt VIKs ”försvarsbox. Varje gång uppspelen går upp till backen så kan VIKs forward stöta och stressa, vilket ofta skapar lägen för spelvändningar. Jag är personligen väldigt nöjd med att VIK åter spelar mer ”klassiskt” med Appelgrens intåg. Med föregående spelsystem med överbelastning så var det oftast VIK som hamnade i fällan och fick spela runt en ”femmanna-box”, vilket även var fallet förra året i matchserien mot Karlskrona, det var ofta små fria ytor i anfallszon.
Väldigt många Gulsvarta supportar har efterlyst mera tålamod och ”smartness” i spelet, nu finns det äntligen! Låt detta vara framtiden för VIK och inte den extrema överbelastningen. Spelsystemet med överbelastning kräver mycket starka skridskoåkare, där även ett stort antal måste vara mycket offensivt skickliga, både för att kunna skapa spelvändningar från ett utgångsläge mycket djupare ner i egen zon. Denna typ av lag kommer VIK aldrig att ha råd att värva, då jag personligen påstår att det krävs SHL-nivå på truppen, VIK är inte Skellefteå.
Det var en 100-oddsare efter förlusten mot Asplöven. Att klara av att gå till slutspel alltså. En match kvar och Timrås vändning gör att det matematiskt är svårt att säga oddset idag, för att använda sådana metaforer. Den som vill jinxa detta, ska stå vid skampålen!! VLT bland annat. Tänk inte ens något om att detta går.
Att bli arg när VIK vinner – jaa, varför? Nej, men att behöva tänka på det här – vad som kommer att hända, eller inte hända. På söndag. Tough times. Fransson är tillbaka, och några till.
Timrå vinner…väl. Det är inget om det. Asplöven är snudd på i konkurs och spelar som fan. Det är heder. Helt fantastiskt.