Genombrottsjunioren Eric Berkerud om att bland annat möta USA: ”Mitt självklara mål är att ta plats i ordinarie truppen i A-laget”
Centralen fortsätter ta pulsen på VIK:s lovande yngre spelare. Näst på tur är nyligen kontrakterade Eric Berkerud (foto: VIK.se), just nu yngst i VIK-truppen, född 1998. Berkerud har hyllats av flera för sitt hårda slit på isen och var ett namn inför NHL-draften. Under föregående säsong blev dessutom 18-åringen uttagen både i U18- och U19-landslaget.
Varför blev det hockey för dig från allra första början?
– Det var ganska självklart att det skulle bli hockey för mig. Jag började åka skridskor då jag var runt sju år, vilket inte var jättetidigt egentligen. Men efter jag hade stått på skridskorna för första gången var det ganska självklart att jag skulle fortsätta tack vare allt de roliga man hade hela tiden.
Vilka är dina förebilder?
– Jag har egentligen inte haft någon speciell förebild under uppväxten. Jag har kollat och sett upp till flera spelare under uppväxten. Den enda spelare jag verkligen följt lite extra är nog Gabriel Landeskog (samma förebild som Alexander Lindelöf, reds. anm). Jag känner igen mig väldigt mycket när jag tittar på honom.
Hur beskriver du dig själv som människa?
– Som människa är jag är jag väldigt snäll, ödmjuk och omtänksam. Jag har alltid tänk på kompisar och folk runt omkring mig innan jag tänkt på mig själv. Jag vill alltid vara med där det händer och hjälpa till med det jag kan.
– Jag har väl också alltid varit väldigt nyfiken, som jag sa vill jag oftast vara med där det händer och så.
Hur beskriver du dig själv som hockeyspelare?
– Som spelare tror jag många ser mig som väldigt ödmjuk och så också. Men när jag själv ser mig som hockeyspelare då måste jag vara hårdare mot mig själv, vilket jag också är. Det går inte att vara allt för snäll och be om ursäkt för saker.
– Annars är jag en hockeyspelare som gillar att spela fysiskt. Att använda kroppen är mycket mitt kännetecken. Att gå rakt mot mål och använda skridskorna är saker jag gillar men det är också väldigt kul. Jag beskriver mig själv som en energispelare.
Hur beskriver du din resa från J18 i DIF/VIK nu till debut i A-laget?
– Min resa har varit lite fram och tillbaka. Jag var i Djurgården ett par år och var egentligen ganska okänd och egentligen inte någon toppspelare på något sätt. Efter de blev det flytt till Luleå där de gick helt okej, jag var dock relativt okänd och trivdes inte helt med tränare och annat.
– Eftersom jag inte trivdes helt kände jag också att jag inte fick ut min fulla potential och kände därför ganska snabbt att jag ville bort därifrån. Det blev då VIK J20 där jag egentligen inte hade jättestora förväntningar. Jag skulle ta säsongen som den kom och göra mitt bästa och utvecklas i min takt. Jag kände väldigt snabbt att detta är en klubb och stad som jag trivs i!
– Efter det blev det också A-lagsdebut vilket jag aldrig kunnat tro och speciellt inte denna säsong.
Hur beskriver du din förra säsong?
– Som jag sa tänkte jag när säsongen drog igång att denna säsongen ska jag verkligen utvecklas och bli bättre varje dag. Men det blev mycket mer än så, det blev både A-lagsdebut och att jag blev uttagen till landslaget två gånger om. Det var saker jag aldrig kunnat tro, men det var extremt kul att de blev som de blev.
– Så förra säsongen var egentligen första säsongen i min hockeykarriär som jag känt att det verkligen gått riktigt bra.
Vilka är din styrkor på isen och vad vill du främst förbättra?
– Mina styrkor min fysik på isen och min skridskoåkning. Jag älskar att använda kroppen och spela fysiskt. Att spela med min energi är det som kännetecknar mig.
– Det jag främst vill förbättra är mitt målskytte och min klubbteknik, vilket jag också jobbar med varje dag.
Foto: Anna Toolanen
Hur upplevde du skillnaden mellan J20, Allsvenskan och J-landslaget?
– Enligt mig själv har jag inte spelat tillräckligt i Allsvenskan för att få mig en uppfattning på det sättet.
– Om jag tittar till J20 och juniorlandslaget gick det extremt mycket snabbare och svårare att spela i juniorlandslaget speciellt mot lag som USA. Det var mycket små detaljer, så som att man hade en spelare på sig direkt när man fick puck. Man hade ej tid att tänka den där extra sekunden vilket man har hemma i J20-laget.
Vad tänker du inför kommande säsong och vad är din personliga målsättning?
– Min personliga målsättning är absolut att verkligen etablera mig och ta plats i ordinarie truppen i A-laget. Det är mitt mål med denna säsong och ganska självklart för mig att ha som mål egentligen. Det kommer jag sträva mot.
Vilken typ av forwards gillar du att spela med dig?
– Jag gillar att ha forwards med mycket fart men också med bra sinne för spelet. Spelare som är ledande i laget och gillar den rollen. Jag tror många med min spelstil nöjer sig med en 4:e-linaplats där de bara ska gå in och köra slut på motståndarna.
– Men jag ser mig mer som en spelare som ska spela med folk som kan producera. Då blir min roll i det hela blir att ge energi till just den kedjan men också hela laget, där jag ska vinna mycket puck men också vara duktig defensivt men också offensivt. Jag tror att det är bra för mig att ha en sån roll och det är också vad jag vill. Det är också en sån roll jag haft i J20-laget under förra säsongen.
Hur laddar du en matchdag?
– Jag har inte egentligen några speciella rutiner som många andra har. Jag tänker bara på att äta lite extra dagarna innan det gäller. Jag fokuserar inte allt för mycket på matchen långt innan, det är mer två-tre timmar innan match jag verkligen börjar fokusera och så. Jag ser också till att värma upp bra innan matchen så jag är redo när pucken släpps.
Vilket är ditt bästa minne från karriären hittills?
– Bästa minnet i karriären är när jag fick göra debut med A-laget men också såklart de två gånger jag blev uttagen till landslaget. Båda sakerna var väldigt stora för mig och något jag alltid kommer komma ihåg.
Vilka unga spelare i J20 vill du flagga för lite extra som fina talanger?
– Det är svårt, det finns många duktiga individer i vårt lag. Men två spelare som sticker ut lite är Hercules (Ölander Horn) och Linus Rosdahl, två spelare som är riktigt duktiga på det de gör. Rosdahl har jag också spelat en hel del med, vilket gick väldigt bra, säger Eric avslutningsvis.
