Givmilda VIK-backar och hungriga Timråforwards dålig gulsvart kombination i Sundsvall

Västerås föll efter en stirrig start med 5-2 borta mot Timrå på lördagseftermiddagen. Redan efter nio minuter hade Timrå 4-0 efter två-tre VIK-bjudningar.

Men det hela började med att VIK hade ett bra anfall där normalt sett vidsynte Linus Svedlund sköt istället för att passa Stefan Gråhns, som till synes hade öppet mål. Lätt att sitta på sidan och vara efterklok, men ändå.

Istället blev det kontring där normalt sett så svårpasserade Hampus Larsson märkligt lade sig för att täcka skott. 1-0 Timrå hur enkelt som helst då en liggande Larsson blev rundad.

Sen bjöd nästa tänkta toppback, Anton Mylläri, på 2-0 då VIK hade power play. VIK var stressade och stirriga. Eller trötta från senast. Bara att välja. Konstigt om man hade sån otrolig respekt för Timrå. Tror snarare man var slitna mentalt och fysiskt.

3-0 direkt på tekning då en Timråback fick all tid i världen att skjuta och sikta. 4-0 sedan Alenbring tappat pucken vid sargen och domaren letade nog TIK-power play där. Henrik Lundberg fokuserade enbart på skytten i efterföljande PP och var inte alls med i den extremt långa sidledsförflyttningen trots att skottet nog var ett höstlöv. Sliten förstemålis? Inte konstigt efter så många starter i rad…

Rejäla bjudningar gav alltså Timrå 2-0 och sedan fick de spela klassisk glamourhockey som ett hemmalag får ibland och 4-0 av bara farten. Dahlbom in ett mål för sent (först efter fjärde) och andrekeepern täppte till och såg fin ut.

Andra perioden var temposvag och jämn. VIK var bra i tredje efter nya kedjor men 5-1 kom efter olyckligt backspel igen, då Albin Johansson tappade en puck längs sargen och Mylläris positionsspel kanske gick att ifrågasätta.

5-2 dock efter bra spel av Gråhns, Lihagen och Albin Johansson där Wikman var sist på pucken.

Sammanfattning

VIK jagar backar. Skulle inte vara fel att få in en till så Olsson inte behöver bränna ut de man har.

Kanske finns det ett samband att suveräne toppbacken Hampus Larsson spelade halva sista perioden mot Karlskoga för typ 40 timmar sedan och nu inledde med en saftig missbedömning i den här matchen? Det var även andra misstag av backar som får en att bli lite lätt orolig då backsidan trots allt är grön och tilltufsad.

Det skulle verkligen vara ett lyft om Appelgren kunde få loss en bra back som minskade slitaget på övriga. Men marknaden är som sagt tuff och vi kan inte räkna med något trots att visst kapital finns.

Jimmie Jansson förtjänar dock beröm och fick mest istid av alla i laget med 21:31 och 22-åringen ser starkare och starkare ut. Verkar jobba bra med fysen. Nu väntar vi bara på att offensiven ska lossna för Jansson.

Positivt också att Niklas Lihagen verkar vara på gång och vann mycket tekningar. Vann tekningar gjorde också Chris Langkow men var åter relativt anonym som de flesta andra.

Inför sista perioden skickade Olsson ut Langkow på en kant bredvid Frycklund och Davidsson. Kanske var en orsak att Langkow, som ska vara en bra skytt, inte skjutit ett enda skott än så länge i VIK, och inte heller som ytter i tredje. Inte bra.

Övriga kedjor blev Wikman-Lihagen-Johansson, Fish-Gråhns-Berg och Zetterberg-Svedlund-Bernhardt. Letandet efter kemi i kedjorna fortsätter lika sökande som i september, tyvärr.

En fråga är också hur man ska göra med Henrik Lundberg som föreföll något sliten i denna match. Dahlbom kom in och gjorde det strålande.

Denna match är bara att glömma för VIK-spelarna och nu gäller det att ladda om inför Almtuna, som man tack och lov möter hemma (borta hade varit extremt tufft) på onsdag.

Men för Andreas Appelgren är det ingen rast och ro då både back- och forwardssidan onekligen behöver spetsas till, så inte laget blir ännu mer slitet då det är match nästan varannan dag framöver.

PUCKLIGAN:

5. Marcus Dahlbom

4. Jimmie Jansson

3. Niklas Lihagen

2. Mikael Frycklund

1. Christopher Fish