Jesper Andersson efter debuten i A-laget: ”Nu är jag här på riktigt och ska se till att jag är en spelare att räkna med som är viktig för laget”
Jesper fick stort förtroende av Appelgren, efter att ha blivit skadad tidigare ifjol. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
Jesper Andersson klev in i A-laget under slutet av säsongen på bekostnad av bland andra Ville Korhonen. 20-åringen kom in och visade bra fart direkt i A-laget.
– Säsongen nu senast i J20 var kanske min bästa säsong hittills men också den kortaste, säger Jesper till bloggen. Jag hann spela åtta matcher med J20 sedan blev jag uppkallad på en träning med A-laget. Den gick bra ända tills slutet då jag bröt båtbenet. Då fick jag istället träna med de andra skadade i A-laget vilket var kanon för mig.
– Jag fick träna oerhört hårt och bra för att komma tillbaka så fort som möjligt samt så fick jag möjligheten att lära känna grabbarna som då spelade i A-laget. Sedan när jag var frisk fick jag chansen att vara med när Appelgren och Rosén kom in.
Om vi tittar tillbaka lite, varför blev det hockey för dig från allra första början?
– Det nog för att min pappa spelade hockey som gjorde att jag också började med det. Höll även på med fotboll men där var man ingen talang direkt (skratt). Så det blev att fortsätta med hockeyn eftersom jag tyckte det var så himla roligt och att man var rätt hyfsad på sporten.
Vilka är dina förebilder?
– Min mamma helt klart. Hon är en eldsjäl som alltid ställt upp för mig och alla andra på både hockeyn och utanför. Vi är väldigt nära varandra. Inom hockeyn ser man självklart upp till de allra största spelarna som Foppa, Lidas, Sundin osv. Men jag brukar hålla ett extra öga på Niklas Bäckström. Vill tro att min spelstil är lik hans och det är den typen av spelare jag vill och försöker vara.
Hur beskriver du dig själv som människa?
– Jag är en social och omtänksam kille, trivs att vara runt människor och att få andra att må bra. Jag skulle även säga att jag är lite av en krigare. Jag ger inte upp lätt utan jag kämpar hårt för det jag vill uppnå.
Hur beskriver du dig själv som hockeyspelare?
– Jag är en hårt jobbande tvåvägsspelare där jag har mina styrkor i den offensiva zonen. Gillar att ha mycket puck och servera mina medspelare men också stänka dit ett par baljor.
Hur beskriver du din resa från Flemingsberg J18 till VIK nu till debut i A-laget? Varför hamnade du i VIK?
– Flemingsberg var ett riktigt bra ställe för mig att vara i just för att växa som spelare och person. Jag kom inte in på något hockeygymnasium inför första året i J18 utan jag spelade kvar i Flemingsberg. Jag fick träna hårt där, hade bra ledare och människor runt omkring laget som brann för sporten samt fick möta bra motstånd i ligan.
– Efter den säsongen fick jag ett läge att komma på en try-out via Tony Jivelid (dåvarande fystränaren i J18/J20) och efter en sommar med träning på is och utanför så valde de att ta in mig. Kunde inte ha hamnat på ett bättre ställe. Fick väldigt bra tränare (Tomas Paananen och Patrik Fagerlund) som lärde mig vad som krävdes för att bli en bra hockeyspelare. De har en stor del i varför jag är där jag är idag.
– Första året i J20 gick ganska trögt för min egen del. Fick sparsamt med speltid till en början, tog kanske inte chansen ordentligt. Men såg då till att fokusera på det jag kunde påverka, vilket var mig själv och vad jag behövde göra för att ta nästa steg.
Vilka är din styrkor på isen och vad vill du främst förbättra?
– Min största styrka är min spelförståelse och blick för spelet. Det jag behöver arbeta mer med och som jag har gjort nu under denna sommar är att förbättra min fysik. Behöver bli starkare för att hålla undan spelare bättre.
Hur upplevde du skillnaden mellan J20 och Allsvenskan?
– Största skillnaden var att allt går fortare. Inte hur fort man åker utan att pucken spelas snabbare, du har en kille på dig direkt så du behöver ta snabbare beslut. Sen är såklart tyngden på spelarna en skillnad.
Vad tänker du inför kommande säsong och vad är din personliga målsättning?
– Ser fram emot säsongen oerhört mycket. Tror verkligen på att vi kommer göra det jäkligt bra och att det blir en rolig säsong. För min egen del så är jag här på allvar för att ta en ordentlig plats. Jag ska se till att jag är en spelare att räkna med som är viktig för laget.
Vilken typ av spelare gillar du att spela med?
– Jag gillar att ha någon med speed som kan servera bra passningar till men också någon som man kan lira puck med. Lite ”give and go” om du förstår vad jag menar.
Hur laddar du en matchdag?
– Jag går upp tidigt för att äta frukost innan jag antingen går ut och rör på mig eller kör en värmning på isen. Sen blir det lite lunch, kanske med någon från laget för att snacka lite. Det blir oftast en powernap efter det. Sen brukar jag käka något igen innan matchsamling.
Vilket är ditt bästa minne från karriären hittills?
– Helt klart att få göra debut med A-laget. Det är en riktigt härlig känsla att få kliva ut till ett fullsatt ABB Arena och lira.
Hur var skillnaden i spelidé och för dig personligen då Filander slutade och Appelgren tog över ifjol?
– Jag hann aldrig vara med under Filanders ledning så jag kan inte uttala mig om det.
Vilka unga spelare i J20 vill du flagga för lite extra som fina talanger?
– Det finns många bra spelare i J20. Hercules Ölander är en väldigt skicklig back. Gustav Lindberg, forward, är också en väldigt skicklig spelare som kan bli riktigt bra.
Vilken är det bästa spelaren du mött, och varför?
– Svår fråga man möter mycket bra spelare i J20 som spelar i NHL, SHL, Allsvenskan just nu. Men när vi mötte Djurgårdens i slutspelen i J18 och J20 så fick jag möta backparet Andreas Englund och Adam Ollas Mattsson. De var riktigt skickliga i defensiven och svåra att ta sig förbi.
Något annat du vill nämna som är viktigt?
– Det kommer bli en sjukt rolig säsong så jag hoppas att så många som möjligt kommer och stöttar oss i både framgång och motgång, säger Jesper avslutningsvis.
