Stressat VIK måste hitta sätt att motverka de krittvita knogarna, slappna av lite och hitta balans då Mora spelade mycket klokare och mer kontrollerat

PÅ BILDEN: Korhonen fick en svettig match och ett stressigt VIK behöver svalka ner sig. Frågan är vilka ledare som kan få mer balans i detta VIK? FOTO: JIMMY GERDIN, VIK.se

Nu hajade Du till lite åt rubriken va? Men dags att försöka hålla huvudet kallt och hjärtat varmt ibland i analyserna. VIK är på väg att få en nästan lika dålig start som 14-15 då laget ungefär låg sist efter 12 omgångar för att sedan vara en Patrick Galbraith ifrån att nå SHL på våren.

Då som nu tycker många att VIK borde kunna bättre med denna trupp. Återkommer till det.

VIK föll med 0-3 (alla mål i power play) hemma mot Mora på fredagskvällen. Efter en mållös huvudlöst ursinnig toktrampande start första tio verkade VIK nästan dra på sig mjölksyra som aldrig sedan släppte på hela kvällen mot detta ständigt överpresterande Mora.

Ett till synes nästan övertänt VIK, som inte vunnit mycket hemma, började bra i 1:a mot Mora. Hammerer fick lira i början och fint byte direkt av fjärdekedjan.

Gradin bra slit gav kontring. Väldig frenesi inledningsvis och Hammerer visade åter bra spelsinne, som bloggen tjatat om, då Davossonen mycket elegant friställde Malmström.

Gradin bra till Hayhurst i kontring, men för dålig mottagning tyvärr, kanske var också passningen lite off. Folin bröt sen bra i 1-mot-2:a.

Smartare och åter till synes skickligare Mora kom dock allt mer i första. VIK som sagt stressat och mycket egna riskfyllda pucktransporter. Detta mot som vanligt mycket mer samspelt Mora, med många små snabba kortpassar. Dock 3-1 chanser VIK 5-mot-5 i den intensiva men chansfattiga första perioden.

Andra perioden inleddes med att ojämne Lyckåsen åter chansade högt men bra hemjobb Komarek. Korhonen var bra i nät men började 2:a med tre missar ute med klubba och farlig retur.

Hayhurst fixade ett PP men uruselt spel där. Komarek fick puck i ansiktet men återkom lyckligtvis. Salmi-Lilja toksatsade på Komarek i en tackling, markerade någon? Det såg jag inte genom TV-rutan.

Kant bröt skickligt mot succébacken Max Martin och spelvändning då Jakobsson fixade PP. Men Mora klasser bättre i PP som alla andra år, varför?

Annars bra Flood duttade längs sarg och farligt. Kant åkte på armbåge mot låg röd och PP Mora.

Mora som sagt oceaner bättre än VIK i PP och 0-1 efter sex heta PP-lägen. Mora har såklart hittat transatlanter som kan skjuta direktskott i mål – har VIK verkligen gjort det sedan Jeremy Williams dagar? Kan Hayhurst göra sådana mål som ECHL-kompisen Ture Linden gjorde här?

Frustrerad Komarek tog onödig misconduct. Men bättre i BP, främst Sjögren. Komarek bra långpass till Hayhurst men kanadensaren fortsatt lite ojämn i puckbehandling och precision i tät trafik.

Engstrand hade en bra långåkning och farligt. Jakobsson chans, men Leinionen såklart bra trots under 85 % i räddningsprocent i SM-Liiga.

Svag andra och inte så kul för VIK-fansen att Mora redan känns så mycket mer samspelta, de har ju också i stora delar nytt lag. VIK slet dock, men lite för huvudlöst för ofta än så länge. Stressen behöver ner på något sätt i VIK. 5-2 chanser Mora i spel 5-5 i andra.

Tredje inleddes åter med att berg-och-dalbanebacken Albert Lyckåsen, som verkligen blandar geniala grejer med något annat, inte läste det defensiva spelet så bra och hamnade på hälarna. Lite för mycket chanstagande som vanligt bland VIK-backar. Men denna gång räddade Malmström upp med en brytning.

Zether tog sedan en hakning som på det glada 1980-talet med klubban i midjan på röd.

0-2 i PP sedan Folin valde att släppa Olhaver för att täcka skott, och då fick Olhaver biljoner sekunder av tid att trycka in en retur helt ensam framför stackars Korhonen, som nog ibland i sina mörkaste stunder börjar få flashar av insikt i Halonens svåra jobb ifjol…

0-3 också PP sedan även Johan Persson fick all tid i världen. VIK:s box hade nog inte scoutat Moras PP något alls. Typ.

Sedan gjorde VIK en hedervärd avslutning, men tyvärr var avsluten i skyttet åter undermåliga. Komarek serverade Engstrand, som trots en hygglig match åter knappast kan vara nöjd med sitt eget skytte.

Rosdahl gjorde sin klart bästa match i VIK och serverade Engstrand igen, men bom igen och #29 står kvar på noll mål denna säsong trots massor av chanser. Sådant kostar enormt i tabellen.

Komarek och Rosdahl dukade upp för Engstrand en tredje gång, men tredje rejäla bommen. Sedan missade Rosdahl själv en dubbelchans, innan #92 friställde Gradin för en ny miss. Konstigt att alltid VIK får möta väggar i motståndarmål.

Hayhurst åkte sig explosivt fri i PP, men som sagt är inte heller #15 ännu jättevass att förvalta i relation till antalet chanser som skapas. Redan då jag scoutade Hayhurst i AHL hade jag svårt att se om han verkligen kan avsluta, bland allt annat bra kanadensaren gör.

SAMMANFATTNING

Det är lätt att säga att VIK inte kämpar och sliter när det går emot så här. Men jag skulle vilja säga att de nästan sliter för mycket och spelar stressat så att det blir huvudlöst. Tendensen att VIK kommer ut och tokkör första tio för att sedan vissna allt mer fortsatte.

Dock var det relativt jämnt sett till chansskapande i 5-mot-5, räknade till 9-8 till VIK. Men det kändes hela tiden som att Mora bara väntade på att slå till och hade för mycket kontroll.

I PP var det klasskillnad. Mora skapade tio heta PP-lägen och tre mål, VIK skapade bara tre chanser och hade svårt att etablera.

I afton satt jag hemma sjuk och tittade på TV4:s eminenta sändning. VIK:s spel hjälpte inte mot illamåendet och huvudvärken, men det var intressant att försöka lyssna lite på så kloke och rappe Fredrik Söderström och andra genom TV-rutan. Johan Tornberg sågade VIK:s ”juniormässiga försvar” mot Södertälje senast.

Söderström sa att passiviteten som vissa kanske ser som att VIK inte tar i kan ha att göra med att de inte vet riktigt vad de ska göra på isen. Och samme Söderström tyckte det var konstigt att tredjecoach Eric Karlsson tog befälet i båset under timeout och inte head coach Helmersson. Tveksamma signaler tyckte ex-coach Söderström.

Så VIK har hamnat i ett jobbigt läge redan nu, trots att många tyckte att de första matcherna på säsongen var lovande. Men återigen visade det sig ikväll att VIK är väldigt långt ifrån topp-6-lagen.

För Mora var väldigt bra ikväll. De har säkert seriens bästa coach och bästa scouting. Så det var ett topplag som åter klädde av VIK ikväll.

Rent spelmässigt är det några saker som står ut. NJ:s val av så många chanstagande backar går inte ihop med satsningen på att bygga en stark defensiv.

Utan att nämna några namn är det som sagt en majoritet av VIK-backarna som konstant tar stora risker och spelar för mycket på känsla. Det gör inte Helmerssons och övriga ledares jobb enkelt.

Frågan är om inte man måste försöka byta ut någon av de våghalsiga backforwards man har för att ta in ytterligare någon Malmström eller Folin, eller bättre.

Om det nu är möjligt. Men defensiva skickliga backar brukar inte vara så dyra och svåra att hitta.

Och framåt är det lite så att det saknas en beprövad topp-2-center, så fortsatt lite valpige Zether kan få gå kant istället. Dock är det inte uteslutet att Kant eller ikväll så saknade Sjödin på sikt kan växa in i denna roll. Men har VIK verkligen råd att våga vänta på det, och tänk om Komarek går sönder?

Sedan förefaller det även lite som stressad coachning att så snabbt gå ner på nästan tre kedjor. Hammerer och Kangas fick bara fem minuter var, trots några bra saker av schweizaren direkt. Det blir lite kortsiktigt och stressat att Rosdahl och Komarek får 25 minuter var i snitt som i afton.

De kommer inte orka så över tid, dock var både Komarek (11-4 i NP) och Rosdahl (8-0) bra ikväll. Så man förstår ju ändå coacherna lite när man ligger under. Men långsiktigt hållbart är det nog inte.

Annars var det annars ett litet ljus att Rosdahl gjorde sin klart bästa match med bättre intensitet och knappt något misstag med flera fina passningar. Vi får hoppas veteranen nu fortsätter bygga på detta och snart får ett mål och lite självförtroende i skyttet.

Flood gjorde också en hel del bra med 7-2 i NP och kan förhoppningsvis också börja bygga mot fjolårsformen igen. Jakobsson fortsatte vara nyttig över isen.

Gällande kedjor är sällan långsiktigt hållbart att matcha gnuggare som exempelvis Sjögren och Engstrand med tänkta producenter. Nu har VIK åter hamnat i ett nästan ständigt skiftande av kedjor, då andra lag bygger allt mer kemi i sina kedjor. Kanske mer lugn skulle behövas även där.

Så det skulle behövas några justeringar i truppen på sikt för att göra coachens (vem det nu än må vara längre fram) lättare. Framförallt behöver VIK någon eller något som kan få laget mer balanserat och inte stressat, chanstagande och tokjagande i för många moment.

För att knyta ihop säcken på denna kanske lite annorlunda matchrapport fortsätter jag jämföra med 2014-15. På den tiden träffade jag spelare ibland. Fikade då ibland med Nick Angell, och vid något tillfälle tidigt på säsongen när det gick som sämst fick jag ett infall av mänsklighet (tro det eller ej, men det händer) och sa till Nick: ”We believe in you”.

Den tuffe amerikanen sken upp som en sol och sa sedan att det var något han tänkt på länge som en givande energiboost. Och förutom några förändringar av truppen (som alltså skedde tidigt även 14-15) kanske VIK behöver lite mer kärlek och lugn via någon ledare med stor pondus, annars blir det ju inte trovärdigt om ledaren inte har just pondus. Hur motsägelsefullt det än låter.

Frågan är vilken ledare och spelare som kan bidra till att skapa denna balans i detta just nu så stressade VIK?

PUCKLIGAN

5 Kim Rosdahl

4 Konstantin Komarek

3 Carl Jakobsson

2 Erik Flood

1 Rasmus Korhonen (trots allt nästan 91 %)