Tisdagsfunderingar: NHL-spelarna och deras ovissa framtid

I både elitserien och allsvenskan har NHL-proffsen tagit oss med storm. De har verkligen visat varför de spelar i världens bästa liga. I elitserien är det i en betydligt mindre utsträckning där de flesta klubbarna står negativa till de nordamerikanska proffsen. Vi som följer allsvenskan har turen att få njuta av dessa talangfulla spelare i var och varannan match. Vi har sett proffsen i Tingsryd, Djurgården, Södertälje, Västerås, Mora, Karlskoga och nu även i Almtuna där Buffalomålvakten Jonas Enroth har skrivit kontrakt.

När det stod klart att vi skulle få se lite NHL-lirare i allsvenskan började tankarna snurra. Funderingar om spelarna bara skulle komma hit och leka av sig lite, fördärva klubbarnas ekonomi och sätta juniorerna på bänken och sedan sticka och lämna en klubb i bitar efter sig. Alltså var det skräcksceneriet som mina tankar lutade åt. När sedan Berglund blev det första proffset i allsvenskan hoppades jag på en riktig ”Berglundeffekt”. Den effekten uteblev några matcher och det såg mer ut som svenska fotbollslandslaget har sett ut där alla litar på att Zlatan ska göra jobbet.

I det här fallet tog Berglund Zlatans roll. Attityden saknades och det kändes inte riktigt bra. Då tvekade jag verkligen om det varit ett klokt val. Nu när vi haft NHL-spelarna med oss ett tag kan jag säga att de har långt ifrån förstört för någon klubb. Tvärtom de har tagit vissa klubbar till en annan dimension. Ett lag som Södertälje har gått från att vara bottenlag till topplag. Södertälje har inte riktigt nått hela vägen än men formkurvan har spikat rätt upp sedan de nordamerikanska förstärkningarna anslöt till laget. Formkurvan ser ut att fortsätta i den riktningen. Men NHL-spelare kan inte lyfta ett helt lag som är i en negativ trend. Det är Djurgården ett exempel på. Djurgårdens tunga säsong ser ut att fortsätta även fast de har tagit in spelare som Gabriel Landeskog samt Douglas Murray.

Södertälje (Carl Hagelin och Matt Read) och VIK har lyckats bäst med sina NHL-tillskott, men Djurgårdens kräftgång visar att NHL-lirare inte garanterar framgång…

I ABB Arena har vi inte minst fått se våra egna NHL-proffs, Patrik ”Bulan” Berglund, Mikael ”Mickis” Backlund och nu även Brendan Mikkelson. De två förstnämnda har haft lekstuga flera gånger om med motståndarens försvar, inte minst senast mot Oskarshamn där radarparet stod för totalt åtta poäng. Stundtals såg det nästan ut som om det var en Allstarmatch, den lekfullheten fanns hos stjärnorna som oftast syns vid sådana tillfällen. Förutom dessa herrar har vi fått se NHL:s bästa anfallare Anze Kopitar och även NHL:s snabbaste spelare, Carl Hagelin. Det är inte så att ögat undgår att märka vilka spelare som egentligen inte hör hemma i den här ligan. Kopitar kunde snurra både tre och fyra varv utan att en VIK-spelare kom i närheten och Hagelin hade inga problem med att åka förbi två spelare och sno åt sig pucken. NHL-lirarna är en klass för sig och ibland undrar man vad som motiverar dessa att spela i allvenskan.

Brendan Mikkelson verkar ha alla verktyg till att lyfta backsidan till nya höjder… FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Hur länge kommer spelarna bli kvar då? Blir det ända till våren och seriens slut eller blir det så att de fyller sina magar vid julbordet och sedan tar det första bästa flyget till USA? Den frågan är inte helt lätt att svara på. Det skulle inte förvåna mig om det blir alternativ två, att NHL-spelarna är borta redan vid jul. Det sägs att förhandlingarna har tagit fart på andra sidan Atlanten och att det har blivit någorlunda seriösa diskussioner.

Om så är fallet att serien ”over there” drar igång efter jul kan man ju fundera hur allsvenskan kommer utveckla sig. Kommer Södertäljes poängkolumner att frysa till is eller har de fått upp gnistan för att fortsätta sin vinnande trend? Men den stora frågan för oss VIK-supporters är om det kommer bli en total kollaps? Kollaps tror jag inte på men poängskörden kan nog minska en aning. Det finns spelare som kan bära upp VIK och nu när det verkar som frånvarolistan reduceras drastiskt kan vi nog lugna ner oss ett par hekto…