VIK malde ner skickligt Oskarshamn efter ny fin mix av spets & fysik – och väckte liv i topp-2-racet på allvar
Västerås skakade på allvar liv i topp-2-racet på söndagen. Detta då tvåan och tidigare sensationslaget Oskarshamn slogs tillbaka med 3-1 i ABB Arena efter en ny stark helhetsinsats av VIK.
VIK började bra. Allt mer formstarke Sebastian Benker visade efterlängtad klass som målskytt då han stänkte in 1-0 i bortre krysset efter fin lobbpass av allt klarare lysande Alex Lindelöf.
Skotten 15-10 talande för första perioden. VIK hade det mesta av spelet men IKO kom starkt sista fem och nitade då fast VIK i egen zon. Zäta och Younan klev av, oroväckande, men bägge återkom i andra perioden.
IKO fortsatte där man slutade i första och var inledningsvis bra i andra perioden. Surt men rättvist 1-1 i PP efter en fantomutvisning på Acke Ringström, detta efter en fin styrning av Nicklas Heinerö. Frågan är om just styrningar nästan är enda sättet att säkert näta på Ersson?
Men fysiskt starka VIK började åter äta sig in i matchen på allvar och från matchminut 30 började VIK ta kontroll över spelet igen. Gustav Lindberg friställde bland annat Frycklund som dock bommade, innan Lindberg själv bommade ett eget friläge senare.
VIK:s backar visar verkligen klass och självförtroende i spelet med puck. Eller vad sägs om Morgan Hassels från trängt läge fina typ bakom-ryggen-pass på blå till Lindelöf, som skapade en chans och IKO tvingades till utvisningsbåset.
I efterföljande power play fortsatte Zetterberg och Östman att påminna starkt om Arla & Olausson, men denna gång var det Zäta som serverade Östman varpå den senare direktsköt in 2-1-målet. Inte orättvist då VIK hade tagit över spelet.
I tredje försökte Oskarshamn men VIK:s balans i spelet imponerade. Paananens gäng gav inte IKO en lugn minut och det föreföll som gästerna kroknade i sista, såsom många lag verkar göra litegrann mot det fysiskt starka VIK.
Slutminuterna var en styrkedemonstration då ett så bra lag som IKO slog fyra-fem icings då man inte kom någonstans mot det ramstarka VIK där backparen nu satt sig perfekt. IKO var mestadels på utsidan och VIK kunde vinna med 3-1 sedan Liwing var iskall och serverade Frycklund gata mot öppet mål.
SAMMANFATTNING
Var finns taket för den här upplagan av VIK? Paananens och hans gäng spränger gräns på gräns och jagar iväg alla gamla sega VIK-spöken som tidernas bästa Ghostbusters.
Återigen var VIK:s ork och bredd ett segervapen. I VIK hade Frycklund mest istid på 18:34, samtidigt som IKO hade tre över 20 minuter och en på 19:12. IKO tvingades således gå på kortare med folk och laget verkade stumna lite i slutet.
Förutom att VIK har ett råstarkt lag rent konditionsmässigt och fysiskt har man som bekant även spetsspelare som kan bjuda på fina nummer.
Lindelöfs (åter snudd på dominant i övrigt) lobbmacka (påminde om den till Connys drömmål mot Huddinge i kvalet) och Benkers avslut i hög fart var högsta klass vid 1-0-målet.
Även 2-1-målet i PP med Zätas stenhårda pass som Östman kunde direktskjuta i nät från lite distans osar också klass. Dett påminde som sagt mycket om Pär Arlbrandts och Nicklas Olaussons variant, också där mellan en leftare och en rightare, vilket öppnar upp isen.
Det börjar bli tjatigt men i övrigt slet alla i som om det vore sin sista match. Det börjar särskilt lossna för Benker. Efter bara 3+1 de första 19 matcherna har nu Benker 1+4 senaste fem, varav flera klassassist och dagens fina mål.
Annars kanske backsidan imponerande extra idag. Alla backar har en väldig pondus med pucken och vågar hålla i trissan när det finns möjligt, samtidigt som man spelar enkelt och chippar ut vid trångmål.
Det låter enkelt, men Nicklas Lidström byggde lite sin karriär på just att vara en mästare på dessa avvägningar, plus alla andra spetsegenskaper legenden hade.
Jonas Liwing var extra bra och bröt många IKO-spel och kylan att hitta Frycklund vid 3-1-målet är det få backar som har. Ringström har nog spelat in sig på allvar nu i par med Younan.
Hassel & Lindelöf gör nästan allt rätt där ute, och Kenny Källström gjorde solida 11:26 i lagets energibesparande sjumannarotation på backsidan.
Just det att man hushåller med lagets energi och sprider istiden så väl kan ju ha att göra med att man klarat sig så bra från skador. Är man trött och bara tappar lite, lite fokus kan det smälla där ute.
Kvällens viktigaste besked var dock: Nu kör VIK mot att plocka en topp-2-plats, vilket kommer göra varje omgång mer spännande framöver och förhoppningsvis öka draget kring hockeyn i Västerås än mer.
PUCKLIGAN
5. Sebastian Benker – Yrvädret som aldrig slutar åka börjar nu få mer kontroll och kan både passa och skjuta med ackuratess. En sanslös skridskomaskin som äntligen får lön för mödan.
4. Alex Lindelöf – Åter fantastisk över hela banan och lobbmackan till Benker var fenomenal.
3. Jonas Liwing – Vann mycket puck och iskall matchavgörande assist.
2. Kalle Östman – Klassmål, vann 57 % av teken och ständigt ett orosmoment för IKO. Kan vända på en femöring med full kontroll på allt runt omkring.
1. Acke Ringström – Blev rundad en gång, men annars prickfri insats med många fina uppspel och pucktransporter.
Ersson hade väldigt lite att göra mot IKO. VIK skulle ha vunnit med mer om några av avsluten bara hållt sig några cm närmare mål.
När hälften av alla hemmamatcher är spelade är det bara konstatera att VIK är ett exceptionellt starkt hemmalag. Inte bara utifrån poängen, man har varit det klart bättre laget i spelet i samtliga hemmamatcher förutom en eller möjligtvis två, Löven och Vita Hästen. Lag som ställer upp bussen kommer man alltid tappa poäng mot då och då. Det gör alla lag. Det är ju de svåraste matcherna på hemmaplan, lag som lägger sig helt på defensiven.
Så härligt att läsa din blogg Micke; du lyfter mkt av de där speciella sekvenserna i matcherna .som är avgörande. Tycker dock Ersson fått lite dålig kredd förr dessa två matcher, där han släppt en i varje match och tagit över 1:platsen i seriens målvaktskamp.
Puckligan klockren! Vi såg samma match.