Den första större analysen inför 22-23: Vad vi tar med oss från 21-22 & tänkbara formationer – mycket hänger på hur väl Blake Speers lyckas för att utmana Djurgården, Björklöven & MoDo

Det viktigaste målet under denna sillysommar var att bredda lagets spets på forwardssidan. Det var också Patrik Zetterbergs uttalade mål efter kvartsfinalsexit mot Björklöven den 2:a april 2022 efter match 5 i Umeå.

Man kan nog säga att Patrik Zetterberg lagt grunden till att laget åtminstone kommer ha två riktigt vassa kedjor offensivt. Potential finns faktiskt till fyra offensivt goda enheter, likt Björklöven.

Väldigt mycket hänger helt enkelt på hur bra Blake Speers är som får en nyckelroll som toppcenter. Detta bland i övrigt välmeriterade, och i HA beprövade, nyförvärv där frågetecknen är betydligt mindre.

Det finns även ett frågetecken kring åldern på playmakern Sakari Salminen (34). Men vi såg ju att ”Sakke” producerande en hel del vackert förra säsongen i dåliga Ässät.

***

Vi kan börja med att titta på de uppställningar och femmor som startade och avslutade förra säsongen i första och sista matchen:

Femmor i första respektive sista matchen (eventuellt skadade spelare (tex Fernholm bör ju också beaktas).

Ovan känns så här i efterhand som något av ett mischmasch av kedjor utan större kemi, delvis på grund av många skador.

Det viktigaste vi fick med oss från säsongen 21-22 var i huvudsak detta, gällande kvarvarande forwards/centrar:

1 Hemmasönerna Mikael Frycklund och Lukas Zetterberg har en fin kemi som verkar bli allt bättre. Bägge tillhör de klart bästa i sin respektive roll i HA. Men bägge tappade en del disciplin och annat i slutspelet, delvis för att Löven kunde satsa allt på att ta bort just dessa i avsaknad av andra riktiga offensiva hot.

2 Marcus Bergman gjorde sin bästa säsong, både poängmässigt (36 poäng/53 matcher) och fysiskt (många fler tacklingar, med mera). Trots det är nog Jesper Kokkonen en liten uppgradering offensivt. De har liknande egenskaper men med lite bättre händer på Kokkonen.

3 Unge Filip Wiberg etablerade sig som en fysisk och offensiv kraft att räkna med, uppbackad av en fin storlek och vass högerslägga. Fortsatte tackla i slutspelet. Levererade relativt mycket poäng och väldigt mycket tacklingar per enhet istid. Efter 14 poänglösa matcher gjorde Wiberg sedan 6+4 på 25 matcher trots bara 7.31 i istid per match. Se upp för Wiberg kommande säsong!

4 Övriga kvarvarande forwards (Lunsjö, From, Svensson, Kangas och Skedung) var en del upp och ner 21-22. Dessa har alla potential men måste hitta en mycket större jämnhet på hög nivå för att VIK ska hota mot SHL. Troligen kommer en bättre omgivning hjälpa dessa, där flera har potential för runt 35 poäng.

***

Några fler noteringar (har tagit denna sammanställning från Philip Sunell, se Twitter @philipsunell. Så här kan man säga att nyförvärven ersatt flyktande spelare:

• Yttersidan mycket bättre offensivt på pappret
• Filip Karlsson och Emil Aronsson är nog likvärdiga breddcentrar. Kanske har Karlsson högre toppar, men också djupare dalar?
• Fått behålla 6 av 7 bästa poängplockarna. Unikt i HA!
• Men tappat bästa skottblockarna/defensivkungarna i BP.
• Backsidan bättre offensivt, men frågetecken då bästa BP-backarna Roe och Tornberg bägge är borta. Kan Lindelöf fortsätta ta kliv defensivt, som påbörjades här 18/19? Hur kommer Parkkonen och Östman klara sig defensivt nu med större krav?

***

Nedan tänkbara kedjor. Det skulle inte förvåna om Wiberg kanske kommer klättra, och möjligtvis även Bergman, traditionsenligt:

• Zetterberg – Frycklund – Kokkonen
• Salminen – Speers – Cheek
• Svensson – Skedung – Lunsjö
• From/Wiberg – Aronsson – Bergman

Extra: Kangas

Kokkonen känns ”som en Bergman” fast alltså med lite bättre händer. Om kemi infinner sig med Z och Frycklund kan det bli närmare 24 mål igen som i BIK tidigare.

Vi ska nog inte ha förväntningar att Salminen och Speers kommer dominera från dag 1.

Men som andra enhet bakom Frycklund & Z kommer de kunna operera och sysselsätta motståndarförsvar, där starke Cheek skapar yta och oreda framför kassen i en, i teorin, högst välkomponerad kedja.

***

Tänkbara backpar:

• Gunnarsson – Lindelöf
• Jansson – Bohm
• Jardeskog – Parkkonen
• Östman – Göransson

PP1

• Salminen – Frycklund – Cheek
• Zetterberg – Lindelöf

Kanske bra med en renodlad första PP-enhet som man kan ösa istid på vid behov. Detta så att de tydligaste offensiva spetsarna (Salminen, Frycklund, Z och Cheek) får mycket istid samlat.

PP2

• Kokkonen – Speers – Svensson
• Gunnarsson – Jansson

”PP3”

• From/Wiberg – Skedung – Lunsjö
• Parkkonen – Bergman

BP1

• Aronsson – Bergman
• Bohm – Jardeskog

BP2

• Skedung – Lunsjö
• Gunnarsson – Östman

BP3

• Speers – Kangas
• Göransson – Jansson

***

Sedan är ju detta bara på ritbordet och vi måste sedan jämföra med andra lag. Som Thomas Paananen sa blir det sällan precis som man tror. Men den absolut största nyckeln handlar om hur väl Blake Speers kommer lyckas.

Kommer Speers kunna avlasta och konkurrera med Frycklund som en äkta toppcenter? Det skulle i så fall tvinga 50-poängsscentern Frycklund att lyfta sig och hålla disciplinen, vilket behövs mellan varven.