Eddies vickning i krysset och Bjurös parader rånade urstarkt Rögle på en poäng efter galen vändning
”Så göra jag när jag sätter pucken där jag vill, i krysset”. Eddies händer håller SHL-klass, även spelsinnet. Vilken läcker inläggning till 4-4 efter 59.29. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
VIK stod för kanske en av de mäktigaste vändningarna i den gulsvarta historien då Gulsvart var mer eller mindre spel- och målmässigt utskåpade efter 50 minuter borta mot Rögle. Fyra mål sista tio räddade dock en poäng då Rögle vann efter straffar med 5-4.
Matchen började illa då normalt sett säkre Jacobsson felpassade grovt och RBK fick direkt tryck. VIK hämtade sig dock och Volden rånade Johanssson och Frycklund sköt tätt över.
1-0 kom inte orättvist då Renfeldt fräckt klämde sig in mellan Angell och Emmerdahl och skickade en retur bakom en utmärkt Jonatan Bjurö. VIK hade svårt att få ihop grejerna och RBK var numret större i allt.
I andra perioden växte Rögle allt mer och var faktiskt oroväckade nog klassen bättre än VIK. Västeråsarna kändes små och nervösa (?) och symptomatiskt stressade annars så säkre Emmerdahl iväg en indian varpå 2-0 kom efter ett fint skott av Lindgren i krysset.
3-0 kom också rättvist efter ett fint volleymål av den fantastiske Jordan Smotherman. Då var det riktigt uselt i VIK och undertecknad trodde det var över för denna afton. Det var faktiskt så stor skillnad mellan lagen att man blev orolig på allvar – skulle denna match bli någon typ av vägskäl mentalt?
Oron förstärkes i tredje då Smotherman stänkte in 4-0. VIK var på väg mot en storförlust och spelmässig käftsmäll. Rögles kapten Lilja zoomades in vid 4-0 och Liljas ögon sa litegrann ”detta är klart boys!”.
Men till skillnad från många andra, inklusive undertecknad (uselt av mig, jag vet), vägrade VIK ge upp. För kvällen riktigt vasse Johan Jonsson och alltid denne Johner låg bakom Helmersson fina skott fram till 4-1 efter 50.28.
Williams gjorde sitt 16:e mål, det första på fem matcher efter skadan. Så viktigt att få igång Jeremys självförtroende! FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
20 sekunder senare placerade Williams in sitt första mål på fem matcher (superskyttens längsta torka i VIK?) efter en elegant framspelning av Oscar Steen.
Efter 55.13 kunde Erik Andersson tack vare sin fart åka runt RBK-zonen och fick iväg ett skott som RBK styrde in bakom Volden. Med endast 31 sekunder kvar serverade Williams elegant Davidsson med en utsökt instick varpå Eddie ännu mer elegant smekte in 4-4 i bortre krysset. Vilka fina händer Davidsson har!
Straffarna vann RBK efter en grymt beslutsam straff av Smotherman. Lite synd bara att Williams frångått sina tidigare så framgångsrika straffar då han kommer in från vänster.
Filanders plan fungerade igen. Bitvis. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
Sammanfattning
50 mycket veka minuter och tio fantastiska minuter av VIK. Vi kan verkligen plussa för VIK:s moral. Vi lyfter på hatten!
Samtidigt var laget ganska utspelat i 50 minuter och målen VIK fick var kanske delvis frukten av att RBK drog sig tillbaka och pacificerades, även om det var fina mål.
Vi kan egentligen bara konstatera att spelet första 50 minuterna inte kommer ta VIK någonstans denna säsong. Mitt i segeryran för en vunnen poäng måste man nog analysera de första 50 minuterna trots allt. För det var lite för vekt för att bara släppa det.
Det var viktigt att Williams och Steen kom igång. Direkt efter Williams mål växte den sympatiske kanadensaren och släppte loss. Det är nog lite så att Williams sätter väldigt tryck på sig själv, vilket hämmar hans spel. Jeremy måste inse hur bra han är och slappna av lite.
Steen var briljant i slutet och åkte runt och serverade välplacerade flippmackor. Johan Jonsson gjorde en ny storartad insats, med mer självförtroende hos Skultunasonen skulle det kunna bli mycket mer poäng.
Rögle då? De var kanske det bästa laget VIK mött denna säsong, i paritet med Karlskrona. RBK kommer gå som en ångvält troligen nu. Tror fortfarande det blir SHL för inte så fryntlige Bogren.
Till sist gjorde Jonatan Bjurö en strålande insats trots fyra insläppta och en straff. Nu måste Fransson kontra med något nästan omänskligt bra. Bjurö kommer nog bli ett hett villebråd på spelarmarknaden nästa säsong.
Men varför inte Bjurö och Fransson även i SHL?
Västerås tre stjärnor:
1. Jonatan Bjurö – Gjorde några briljanta räddningar. Stabil och ganska chanslös på målen .
2. Johan Jonsson – Bra uppspel. Med sin räckvidd och sitt fina spelsinne borde Jonsson kunna ta för sig mer offensivt.
3. Oscar Steen – Låg bakom vändningen med sina rappa ruscher, fina pass och vunna tekningar.
Det finns uppenbarligen potential i årets upplaga av VIK. Nu gäller det för Filander och co att inte snöa in sig på taktik och video alltför mycket. Utan, släpp lös de offensiva krafter som nu finns i laget. De sista tio minuterna i matchen visade något av detta och det gav också utdelning (om än mkt tur). Tror Jan Urbas och speciellt Brock Monpetit har mer att ge. Hur som helst så var det en stark insats av laget att komma igen på detta vis. Det får ens hjärta att bulta och ens öga att släppa en tår.
Tack VIK