Ett VIK sökandes efter kemi plockade en viktig poäng efter forcering mot starkt Malmö

McArdles hårda vinkelskott kan visa sig var nyckeln i SHL-resan. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Västerås stod för en fin vändning under kvalseriepremiären då ett mycket snabbt och fysiskt starkt Malmö trots en 2-0-ledning med 6.09 kvar ”bara” fick två poäng. MIF tvingades till straffar efter två fina prestationer av McArdle. Pågarna vann dock efter två mycket bra straffar med 3-2.

Malmö är väldigt bra. De har ett gäng stora och mycket snabba spelare med okey skicklighet. Plus några riktigt spelskickliga backar. VIK började dock bra första tio minuterna.

Romano drog tidigt på sig en onödig tvåa i anfallszon. Det var något han gjorde så flitigt i det österrikiska slutspelet ifjol att han fick kritik för det. Dags att Tony bryter den trenden nu.

Malmö skapade en hel del chanser i första perioden. VIK var dock inte heller ofarliga. I andra perioden sköljde Malmö över VIK stundtals. VIK hade svårt att bryta sig loss från Malmös många storväxta kolosser.

1-0 kom också rättvist sett till spelet genom Björk efter 31.37. I slutet på andra letade de ganska svaga domarna upp en mycket lätt crosschecking varpå McArdle visades ut. Detta i en match där man blundade för mycket annat.

Likaså var McGraths utvisning i slutet på första patetisk, ofattbart låg nivå på domarna och olustigt att det är så nu när allt står på spel. När exempelvis Liffiton gav sig på McGrath tidigare med några slag och en fasthållning blundade domarna…

MIF fick alltså inleda tredje med powerplay och då kom 2-0 efter firma Viksten & Tenute. Vilka annars? Malmö spelade sedan riktigt bra. Skulle inte förvåna om detta gäng vinner serien.

VIK kan ta Malmö hemma om VIK får några power play vill säga. Vi får verkligen hoppas att VIK får fyra powerplay då och Malmö ett som var det omvända idag.

I slutet på tredje drog sig Malmö tillbaka och då kom VIK:s lite mer småväxta eller långsamma lirare mer till sin rätt med sin teknik och speluppfattning.

McArlde pricksköt in 2-1-reduceringen från kanten efter en lysande skymning av Romano framför kassen efter 53.51. Vem låg bakom med den fina lilla passningen till McArdle? Mitell, såklart.

Marklund inledde blekt och var kanske tagen av stundens allvar. Men kom sedan in i det och vann många tekningar och visade mycket fin styrka och teknik då 2-2-pucken forcerades in med endast 2,47 kvar. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

2-2 kom efter att McArdle kämpat kvar pucken i zon varpå en annars blek Marklund (dock bra i teken) visade styrka  och tryckte in pucken trots att det var trångt framför kassen.

Straffar sedan där MIF rättvist vann efter mycket bättre skicklighet i avsluten.

Sammanfattning

Vi börjar med godsakerna. Tekningarna var mycket bättre. McGrath tog 54 %, Marklund 69 % och Söderkvist 83 % (!). Fornataro letar fortfarande formen och hade även en mörk kväll i cirklarna med 17 % vunna.

Thomas Hyka visade upp otrolig skridskoåkning och okey teknik och någon skaplig passning. I ett annars långsamt VIK är en sådan som Hyka tillsammans med Romano, McArdle och kanske någon till de enda forwards som verkligen kan åka skridskor.

Mitell var bra och hittade passningsvägar och låg bakom ett mål, annars var backarnas spel med puck återigen för svagt och det drälldes mycket i uppspelen. Fransson var på nytt vass och kompenserade för backarnas missar med pucken som vanligt. ”Business usual”.

Som vi på Centralen konstaterat för länge sedan så kommer McArdle bli en av lagets viktigaste lirare med sin fart, fysik och skapliga offensiv. Kenndal är en av få VIK-forwards som kan mäta sig i snabbhet och fysik med Malmös forwards. Känslan är att Malmö har ungefär åtta McArdle i sitt lag.

Vad måste förbättras då? Intet nytt under solen. Backarna hamnade ofta i trångmål eftersom flera backar är både långsamma i ben och i huvud tyvärr. Till nästa match bara måste snabbe Emmerdahl ersätta Frisk.

Känslan är att Frisk hade chansen i Malmö enbart baserat på att han är veteran och obekväm att peta för Fagervall. Nu tog inte Frisk den chansen och därmed måste Emmerdahl in i mixen. Lindh har också svårt i uppspelen och puckhantering.

För att råda bort på backsidans brister tycker jag man ska lira:

Mitell-Helmersson

Jonsson-Söderkvist

Bengtsson/Lindh – Emmerdahl, där Lindh bara spelar nonstop i BP och i slutet av matcher då man försvarar ledning.

VIK måste få dra nytta av Söderkvists och Emmerdahls fart framöver annars går det helt enkelt inte.

Sedan fick Legein chansen i förstakedjan på bekostnad av den läckra liraren Bromé. Legein tog inte den chansen och vi kan inte kalla Legein svårbedömd längre.

In med Bromé här! Dessutom tycktes inte Legein få mycket istid efter halva matchen.

Bergquist gjorde en bra match då han jagade och vann puck i fjärdekedjan. Det kan vara rätt ställe för den förre Tre Kronor-liraren.

Förstakedjan med Caputi, McGrath och Legein fungerade inte. Caputi hängde inte med i svängarna med sina kanske ömma ljumskar och den föra NHL-liraren behöver statiskt spel i anfallszon gärna med power play för att vara effektiv.

McGrath är matchotränad men han försökte hålla i pucken och slog någon bra passning. Men så mycket hänger på att Williams kommer tillbaka för att få fart på Caputi och McGrath.

Till sist så är Malmö ett väldigt bra lag. Det kan mycket väl vinna kvalserien. Då är det fint att jaga ikapp och ta en poäng där.

Dessutom när VIK:s nya forwards dag för dag finner mer kemi kommer det lossna alltmer i det offensiva spelet. Det ser ljust ut!

Västerås tre stjärnor:

1. McArdle – Kämpar och sliter hela tiden. Har ett bra skott. Åtta mål på de elva senaste nu.

2. Hyka – Blixtrande snabb och kommer bli mycket viktigt i ett annars ganska långsamt men spelskickligt VIK-anfall.

3. Mitell – Små nätta fina passningar hela tiden och var hjärnan bakom reduceringsmålet.