Exklusivt: Nicklas Lidström om kvalserien och vem som var den bäste: ”VIK ska se fram emot utmaningen”
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Centralen plus fotograf Rune Åhlén träffade tidigare megalegenden Nicklas Lidström. Nedan följer den tredje delen av intervjun på plats med Nicklas plus några mer aktuella frågor.
***
Nicklas, vad var det i dina ögon som gjorde att VIK vann 9 av 10 på slutet och tog direktplatsen?
– De blev heta som lag när det verkligen behövdes. Försvarsspelet och målvaktsspelet var riktigt bra och olika spelare klev fram och avgjorde matcher vilket visar på en bra bredd i truppen.
Om du hade varit ledare eller spelare i VIK, vad hade du då tryckt på inför denna serie, där VIK är lite av underdogs?
– Jag tycker att inställningen ska vara densamma som i slutet av serien. Men nu är det slutspelshockey!
Laddade du något speciellt för Stanley Cup jämfört med grundserien, och så fall vad var annorlunda?
– Laddningen under ett slutspel blir ännu mer fokusering på uppgiften som innebär att det är mer jobbigt mentalt. Men de ska se fram emot utmaningen!
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Kan man utvecklas till att bli en vinnarskalle?
– Ja, det tror jag. Det kommer med erfarenhet och att man varit med om tunga förluster. Lite med åldern att göra tror jag, menar Nicklas.
Hur ser du på talang kontra hård träning?
– Jag tycker det är en kombination. Enbart talang tar inte någon hela vägen. Däremot kan hårt arbete och den här viljan för att gå hela vägen räcka långt.
Finns bevis på sådana som kommit långt på nästan enbart vilja?
– Tomas Holmström tänker jag på. Han var duktig på att dribbla men var inte så skridskostark när han skulle över till NHL.
– Många sa att det finns 1000 sådana i Nordamerika då han skulle över. Men Tomas hade viljan och har vunnit Stanley Cup nu och han hade modet att stå framför kassen.
– Tomas var förresten här i staden och hälsade på nyligen, berättar Nicklas och berättar vidare att familjen har flyttat alla grejer från Detroit nu.
Vad kännetecknar en bra coach?
– Den ska kunna läsa situationer, vem som är het och så vidare. Att ha känslan i att veta vem som ska spela och när.
– Sedan måste naturligtvis coachen ha ett bra spelsystem. Man kan ha bra spelare men man vinner inte Stanley Cup eller SM-Guld om man inte har ett bra system i grunden.
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Hur var legenden Scotty Bowman som coach?
– Otroligt duktig i båset, han visste hur man skulle matcha mot andra lag. Bowman hade just den här känslan ”den här killen är het” och han fick spela mer och fick ett extrabyte här och där.
– Bowman var bra med att lyfta fram spelare med speciella egenskaper och matcha ihop dem i rätt omgivning. Han var även duktig på att lära känna sina spelare och få fram det bästa ur dem, menar Nicklas.
– Sedan hade han egna nya idéer. Många tog ju efter vårt spelsystem i Detroit eftersom det funkade så bra. Han hittade på nya saker trots att han var en äldre coach när jag fick honom, berättar Nicklas.
Hur ser du på balansgången mellan taktik och att lita på spelarnas känsla? Så att man inte ”overcoachar”.
– Man måste släppa fram de talanger spelarna har. Man har ju ett grundsystem men alla individer är ju bra på olika saker vilket man måste få fram.
– Man kan inte låsa en spelare och säga att så här ska du göra hela tiden. Har man duktiga spelare kommer de hitta lösningar, men man måste hålla sig inom ramen.
Vilken är den bäste spelare du mött?
– Oj, jag har mött så många bra. Wayne Gretzky var ju otrolig, Paul Coffey som jag spelade både med och mot, Ray Bourque och Mark Messier var alla fantastiska.
– Men den som var bäst var Mario Lemieux. Han var helt enorm faktiskt och en otrolig talang. Stor kille också rent fysiskt. Ganska svår att möta med en otrolig känsla och teknik med klubban. Han är den svåraste jag har mött, säger Nicklas.
Tränade inte Lemieux så mycket? Enligt rykten svarade han en gång på frågan om han börjat försäsongsträningen med att: ”Ja, jag har slutat med pommes frites till hamburgarna!”
– Ja, det är sant. Då när han kom in i ligan på 80-talet tränade inte alla så jättehårt. I början levde han på talangen. Men när han blev äldre började han träna. Trots problem med ryggen dominerade Lemieux utan att träna så mycket.
– Mina första fyra-fem år var även Gretzky bra innan han lade av 1999. Han var också dominant. Han hade sådan respekt med sig också så att många gav honom mer tid med pucken…
Jaså, är det sant att Gretzky fick det lite lugnare?
– Ja, han fick det, men även dels för att man inte ville bli bortgjord. Och när han fick den här lilla extra tiden la han ju de är otroliga passningarna.
Vilka underskattade spelare förtjänar mer utrymme?
– Jag tror de flesta fick mycket utrymme i media eftersom jag alltid matchades mot motståndarnas bästa spelare.
– Men en sådan som Anze Kopitar har varit bra i många år även innan LA Kings vann Stanley Cup förra året. Nu har det börjat skrivas mer om honom.
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Vilken är den starkaste spelaren du mött?
– Tuffa killar slagskämpar som Bob Probert var ju starka men inte så tekniska. En lirare som är riktigt stark är Jaromir Jagr som är svår att få bort pucken från.
– Dustin Byfuglien med 115 kg muskler var också svår att hålla i, menar Nicklas.
Hur är domarna i NHL jämfört med Allsvenskan?
– Det är jämnare bedömning i NHL, där man använder två huvuddomare, vilket är bra. Domarna ser mer då, vilket leder till jämnare bedömning.
– NHL-domarna fokuserar mycket hakningar och interference och ”två händer på klubban”.
– NHL-domarna har också en genomgång inför varje säsong med lagen för att klargöra vad som gäller, vilket är bra, anser Nicklas.
Efter den förra lockouten 2004-05 blev det ju nolltolerans mot hakningar, hur var det som back?
– Omställningen var svår. Vi lärde oss att haka och ha det som en del i spelet från början, framförallt vi backar. Men det blev öppnare spel såklart.
Hjärnskakningarna ökar, kan det ironiskt nog bero på att man tagit bort hakningar och interference och därmed ökat farten och rörelseenergin i tacklingar?
– Ja, det stämmer, man kan inte längre bromsa ner forwards och det blir mer smällar och kraftigare tacklingar vilket ger lite mer skador, menar Nicklas.
– Litegrann är det upp spelarna själva, det gäller att hålla sig kall i stridens hetta och respektera sin motståndare. Men när det väl händer gäller det att satsa på kraftiga avstängningar.
– Det är även lite puckförarens ansvar att inte ha huvudet ner. Ibland ser man spelare som åker med huvudet och blicken ner, vilket då lättare ger skador vid kollisioner.
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Vad tycker du om de regelrätta fighterna som i NHL när man kastar handskarna?
– Jag har inga problem med det. Två killar som vill slåss om exempelvis någon åker runt och spelar fult och fegt, så vet man att det finns någon du måste stå upp för.
– Om spelarna vet att om de gör något fult så får de stå upp för det mot en tuff spelare så tror jag det får bort en del farliga sekvenser där ut.
– Men att slåss själv är inte min grej, säger Nicklas föga förvånade.
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Tittar du på NHL nu på nätterna?
– Ja, haha, men det är jobbigt att sitta uppe, nu får man känna på det själv…
Var betyder dina Stanley Cup-ringar?
– De är tunga stora ringar men häftiga och ovärderliga såklart.
Hur motiverade du dig varje dag att träna så hårt?
– Motivation bygger till viss del på njutningen av segrar och att man vill nå målet igen. Men det är även sitt jobb man helt enkelt ska sköta.
– Ibland är det att jag vunnit Norris Trophy (som bäste back i NHL) och att jag vill vinna det igen, det har man tänkt på under sommarträningen.
Vem är den bästa hockeyskribenten?
– Haha, ja du, får se hur detta blir… Jag gillar Gunnar Nordström som rest mycket i NHL och kan livet och spelarna. Han skriver sakligt och är i omklädningsrummen och får en bra känsla på så sätt.
Undertecknad erkänner då att favoritlaget är NY Rangers i NHL och som skribent är Larry Brooks på NY Post en favorit. Har du läst Brooks, Nicklas?
– Oh ja, jag läser Brooks ibland. Han är också duktig, man träffar ju alla journalister på träningar och match. Nu skriver han för NY Post och det ska vara lite mer ”action” och mycket egna åsikter. Brooks är ju en del av det tuffa ”New York-tugget”, menar Nicklas.
– Mitch Albom i Detroit är också en duktig journalist, säger Nicklas.
FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG, klicka på länken och se ett bildspel där som Rune gjort.
Hur påverkar media er spelare?
– Tidningar påverkar inte så mycket men om det blir mycket på en individuell spelare blir det tungt så klart.
– När de egna fansen buar är det värre, exempelvis om ett fullsatt Rocklunda buar då någon sjabblar med pucken, då kan det vara svårt att våga göra saker under press, menar Nicklas.
Hur har hockeyn utvecklats under dina år?
– Allt har gått framåt, allt går mycket snabbare, tränarna är bättre taktiskt osv. I början i NHL när jag kom böljade spelet mycket mer och det var mycket ”byta chanser”, säger Nicklas.
Slutligen Nicklas, hur ser dina tränarplaner ut?
– Jag är hjälptränare för de som är födda -00 i VIK, där en av sönerna spelar.
– Jag har inga planer på att göra något större just nu, utan jag vill komma in i allt här hemma, säger den ödmjuke megalegenden till sist till Centralen.
Kung Lidas! 🙂