Fina mål men svårbedömt mot Pantern som avslutades med Gråhns vältajmade straff

4-3 efter straffar blev det då VIK tog emot Pantern på fredagskvällen inför 2100. Åter gjorde VIK Support ett mycket bra jobb och höll igång fint även efter Pantern målat.

Det var en förhållandevis jämn match som tilltog i kvalitet desto längre den led. Båda lagen skapade en del fina lägen som tvingade målvakterna till svåra räddningar.

0-1 Pantern kom sedan Davidsson tappat en puck på blålinjen och i kontringen fick Pantern Dahlbom i sidled och målfarlige Martin Janhols bombade in trissan i krysset.

1-1 var ett mycket fint mål då Bernhardt från ”Gretzky-läge” serverade Wikman fri. Pantern satte 1-2 tidigt i andra efter några studsar. 2-2 var ett klassmål som Davidsson elegant ”skottstyrde” in efter oerhört bra förarbete av Fish och Christoffer Jansson.

Sedan visade Fredrik Johansson åter vad han kan göra, när han vill och tror på sig själv, då han visade enorm beslutsamhet och klass vid 3-2 i spel numerärt underläge sent i andra perioden.

I tredje tryckte Pantern på ganska bra och till slut slank ett höstlöv in bakom en skymd Dahlbom. Men VIK skapade också grejer då Davidsson serverade Fish helt fri och som när Lihagen bombade ett skott i ribban i slutet, returen var på väg in också…

Istället straffar där Gråhns visade att det finns en skopa offensiv finess kvar i rinkräven med en högst vältajmad skottfint.

SAMMANFATTNING

Det hela är något svåranalyserat. Är glaset halvfullt eller halvtomt? VIK blandar och ger även i denna match.

Det ska sägas att Pantern är ett ganska bra lag som spelar med mycket vilja och som hela tiden slår klubbrekord. De är Malmös farmarlag och fylls således på med bra folk.

VIK blixtrar till offensivt och gör kanonsaker, däremellan kan det se väldigt tafatt ut. Samtidigt har man en motståndare som också gör bra grejer. Men frågan är varför VIK har svårt att hitta en jämn nivå, både i matcherna och från match till match?

De flesta matcher i serien ser ut så här. Det är oerhört jämnt och tight. På något sätt känns det som VIK lika gärna kan nå en topp-8 som negativt kval baserat på var saker tar vägen.

Ikväll var i alla fall Marcus Bergmans attityd tillbaka, Fredrik Johansson visade sig från sin bästa sida och spelgeniet Eddie Davidsson blixtrade också till några gånger i anfallszon. Frågan är hur man ska få dem och andra att göra bra saker mer regelbundet?

Backsidan känns en smula tam, så även i afton. Det finns ingen Andreas Lindh som sätter sig och laget i respekt, och ingen Nick Angell som sätter puckar i mål eller stenhårt på bladen.

En annan aspekt är att man åter är tillbaka i att coacherna ”tvingas” köra på nästan bara tre kedjor igen då Wallin och Christoffer Jansson inte ens fick fem minuters istid, trots att de gjorde det bra då de väl fick spela.

Det låter som en quick fix, men analysen slutar nog ändå i ett par några starka nyförvärv till detta lag skulle kunna få saker i rullning på ett väldigt bra sätt.

Men utan förstärkningar tror jag detta gäng och tunna trupp kommer fortsätta lindansa resten av säsongen…

PUCKLIGAN:

5. Fredrik Johansson

4. Eddie Davidsson

3. Christopher Fish

2. Stefan Gråhns

1 William Wikman