Första segern borta mot Almtuna på drygt sex år för ett ghostbustande VIK var värd att skriva om & kan ge alla inblandande en välbehövlig energikick

Det är inte lätt att vara en principfast gammal tjurig bloggare och bibehålla ett energitapp då VIK på onsdagskvällen vann med 3-1 i Uppsala mot Almtuna. Detta för första trepoängaren sedan 2014 i Uppsala! Det är faktiskt värt att skriva om och gav undertecknad en dusch av ny bloggmotivation.

(Sedan är det otroligt hur en del uppskattar orden här på bloggen. Att bloggen verkar göra några glada är såklart ytterligare en motivationsfaktor att fortsätta. Stort tack till Er alla och Era olika stöd och bidrag! Det krävs en hel tid och energi att ha en aktiv blogg på ideell basis.)

Det är alltså drygt sex år sedan VIK vann i Uppsala. Det innebär att de yngsta VIK-fansen aldrig tidigare upplevt en seger borta mot Almtuna. Kollar vi laget som senast tog tre poäng i Gränby känner vi än mer att en hel del vatten runnit under broarna sedan dess:

Laget och resultat då VIK vann i Uppsala 2014. Även domaren ger minnen…

Vad var det då som grundlade denna, tillspetsat, smått historiska seger? VIK kom bland annat ut redo från start och gav inte hemmalaget något. Detta mot ett Almtuna som kom in formstarka med fyra raka segrar (och fem segrar de senaste sex) inför denna match.

Trots en ganska energisk VIK-start gjorde Almtuna 1-0 i PP på ett skott som en annars riktigt vass Jesper Myrenberg säkert vill ha tillbaka efter 17.48. Det märktes lite att Almtuna hade spelat en match mot Tingsryd dagen innan, under tisdagen (seger 3-1).

Det var främst Lunsjö och Bergman som drev VIK-offensiven på sina olika sätt. Lunsjö har ju förmågan att vända på en femöring med hundra procent koll på både puck och omgivning. Bergman bara körde och åkte sönder ett redan tröttkört Almtuna ännu mer.

Lunsjö var också arkitekten bakom 1-1-målet med en precis passning mitt in i slottet. Några välförtjänta lyckliga studsar senare fick Filip Karlsson öppet mål efter 35.27. Bergman hade också ett stolpskott.

Sedan låg Bergman bakom 1-2-målet med en fin droppass som en snudd för kvällen pånyttfödd Younan skickade in i bortre krysset som värsta NHL-backen bara 75 sekunder senare efter 36.42.

Före 1-2-målet stod Myrenberg för några fantastiska räddningar på närskott. Dock var VIK-defensiven bättre än på länge och AIS skapade inte så mycket annars.

I sista perioden borde VIK har utökat ledningen. Men det blev spännande och nervöst ända in i slutet. När Almtuna tog ut målvakten visade orädde Lunsjö hur många strängar han har på sin lyra med en utmärkt skottblock.

Några sekvenser senare visade Bergman sin urkraft då han åkte ifrån alla och mycket imponerande tryckte in 1-3 i tom kasse efter 59.17 från relativt trängt läge. Ridå för Almtuna och det uppländska spöket blev äntligen ghostbustat av Firma Lunsjö, Bergman & Co.

SAMMANFATTNING

En anledning till undertecknads frustration är att vissa spelare lirat ganska rejält under sin toppförmåga en lång tid. Men om vi försöker vara positiva kan vi bara hoppas att det nu vänder, kvart i 12. Tänk om en sån som Younan fortsätter så här nu.

Younan har ju spelat en hel säsong i SHL för Rögle och klarade ju det helt okey vad jag hört. Vi får hoppas att 23-åringen nu vänder blad på allvar och lever upp till sin potential med fortsatt mycket mer desperat och aggressiv ishockey. Som i afton, då Younan också får mer utrymme för sina fina uppspel.

Younan och övriga backar har ju dessutom fått en utmärkt läromästare i Alex Trivellato. Italienaren fortsätter glänsa med sin snabbtänkta hockey där felprocenten är oerhört låg.

Just det var Nicklas Lidströms storhet: utan att behöva mangla folk kunna styra spelet med snabba, vägvinnande och säkra beslut kväll efter kväll. Detta såklart utan att jämföra nivån på nämnda spelare.

Och en backsida som också innehåller en Simon Edvinsson, en Rasmus Dahlin-light, kan man aldrig riktigt räkna bort. Det var många NHL-scouter i Uppsala som säkert dreglade över en del nytt godis från 18-åringen.

Så här inför ett stundande slutspel (till vilket VIK tog ett stort steg i afton) finns det liksom ingen anledning att grubbla sönder sig eller analysera allt på molekylnivå. Vi spar det lite till efter sista VIK-matchen 2020-2021.

Det gäller i högsta grad en sådan otroligt ”streaky” spelare som Sebastian Benker. Istället för att grubbla att puckarna inte gått in är det bara att se framåt mot slutspelet.

Undertecknad analyserade Benkers siffror. Lägger man ihop forwardens säsongsavslutningar (via lite ”körsbärsplockning”, men ändå) har Benker gjort 35 poäng under 41 sammanhållna matcher (18+17) de senaste två säsongerna in mot och över slutspel. (Övriga 103 matcher i VIK-tröjan har ojämne Benker nästan halva det poängsnittet…)

Det är bara att hoppas att ”nästan-1-poäng/match-Benker” tittar fram som vanligt då vi närmar oss slutspel än mer. Samma med Lukas Zetterberg, som trots god målform har det tungt i spelet.

Zetterberg, som undertecknad upplevde som en god passningsspelare tidigare, har haft en period då det inte stämt och timingen verkar inte finnas där. Det blir en en del onödiga utvisningar också.

Eftersom VIK har så svårt med produktion är det absoluta nycklar att ojämna Zetterberg och Benker hittar sina max snart. Det gäller även Joakim Hillding (anonym i afton) och Filip Karlsson (som också varit ojämn hittills).

Bägge dessa två ganska tungt SHL-meriterade centrar behöver verkligen upp och driva detta lag om VIK ska komma någon runda in i slutspelet. Och törs vi hoppas något på Marklund?

De skulle behöva lära av hur Henrik Hetta maximerar sitt spel och 31-åringen var tillbaka som majestätisk center i Uppsala då den underpresterande Öhrn inte var med. Hetta är kanske bäst som center trots allt, och är ju klart bättre än Öhrn.

Det är bra att leva i nuet ibland. Och vi får hoppas på ett långt slutspel där VIK kan ställa till det för favoriterna. Kanske med denna energikick, historiska seger (för att ta i lite) och fina insats i Uppsala som en god start på den resan.

PUCKLIGAN

5 Marcus Bergman

4 Alexander Lunsjö

3 Alexander Younan

2 Alex Trivellato

1 Jesper Myrenberg