Hockeyfest då Chet Pickard rånade Västerås på två poäng och Djurgården vann på straffar
Fornataro brände åtta fina skott mot Djurgården och en omänskligt bra Pickard. FOTO RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
I en riktigt härlig hockeyfest inför 5101 rånade Djurgårdens målvakt Chet Pickard ett mycket starkt Västerås på två poäng. Djurgården vann på straffar – föga överraskande då straffar är ett spelmoment som VIK i regel inte vinner tyvärr sett rent historiskt.
Matchinledningen var ganska jämn första minuterna men sedan ökade ett mycket formstarkt (8 segrar på 11 matcher) DIF takten. VIK fick problem med uppspel och stockholmarna tryckte på mot slutet av första perioden. Det var väldigt tätt och tufft på isen och krig om varje centimeter – hockeysäsongen har börjat på allvar nu. DIF forecheckade med nästa hela laget ett tag men de skulle tröttna efterhand.
I andra perioden visade VIK enorm styrka och vände totalt på matchbilden och tog över. Precis när VIK börjat få grepp hittade DIF turligt nät med ett långskott omöjligt att ta för en lysande men i detta fall skymd Lasse Johansson. Fem minuter senare kunde Stefan Warg sätta sitt första mål för säsongen. Wargens blott fjärde mål i sin 134:e allsvenska match – precis som synske (?) bloggaren GurkOlle förutspått innan match.
Djurgårdarna visade tidiga tecken på att tröttna redan halvvägs in i matchen. VIK tog över för hela slanten och vann skotten med hela 19-7 i andra perioden.
I sista perioden fortsatte kavalkaden av chanser mot Pickard, men kanadensaren gjorde kanske en av de bästa målvaktsmatcherna genom alla tider på Rocklunda. Mot slutet drog VIK på sig två utvisningar vilket gav DIF chansen, men VIK-boxen höll ut.
DIF fick inleda övertiden i spel 4-mot-3 och fick därmed vind i seglen under sudden. Matchen gick till straffar och som vanligt verkade motståndarna ha en plan för sina straffar samtidigt som VIK föreföll gå på känsla. Det gick som vanligt och DIF fick föga rättvist en extrapoäng.
Tänk om VIK ha samma beslutsamhet på straffar som övriga lag. Här finns stor förbättringspotential. FOTO RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG
Sammanfattning
DIF hade period 1, sedan var det VIK för hela slanten förutom i slutet och övertid då DIF fick power play. Det var ett spelmässigt styrkebesked av VIK – utan Mikael Backlund och där NHL-proffsen Patrik Berglund och Brendan Mikkelson inte var speciellt framträdande.
Med normal utdelning i de två sista perioderna hade VIK vunnit med 4-1, 5-1 kanske. Men den som kan sin sannolikhetslära vet att man har en ”statistisk ryggsäck” med sig från tidigare på säsongen. I början på säsongen vann VIK något oförtjänt några gånger och även i någon match på sistone – sådant jämnar alltid ut sig i längden. Men kan VIK fortsätta spela på detta sätt kommer segrarna rada upp sig framöver och vägen till kvalserien ligger öppen.
Det som var lovande att se var att VIK tog på sig krigarmunderingen efter första perioden och lyfte sig. Det bådar gott för framtiden. Det verkar finnas ett go i laget att vinna och anta utmaningar mot ett Djurgården som verkligen var med från start denna gång.
VIK ser ut att behöva få fram en plan för straffläggningar. Alla lag man möter verkar ha klart för sig hur man ska agera samtidigt som VIK:arna verkar gå på känn. Av någon anledning valde man inte låta lagets enda (?) riktiga straffskytt Kenneth Bergquist lägga någon av de så viktiga första straffarna. Undertecknad hoppas få återkomma i ärendet efter att frågat Fagervall.
Brady Leisenring gjorde en riktigt bra match bredvid Patrik Berglund. Marcus Jonsson bytte sedan plats med Kenneth Bergquist då Jonsson inte har offensiv nog för en sådan miljö. Kedjan med en briljant Marcus Eriksson en hårdjobbande Matt Fornataro och en Mikael Zettergren som letar lite efter formen kom mer och mer desto längre matchen gick.
Backarna gjorde det bra – Emmerdahl vågade hålla i pucken även under stress i egen zon, Heed var rörlig och gjorde mindre misstag, Lindh var tuff och stabil, Warg en brytningssäker målskytt och Björklund inledde mycket bra innan han utgick (?) i tredje. Mikkelson slarvade faktiskt ordentligt med pucken några gånger men var i övrigt väldigt bra.
Stort plus till publiken i afton – minus DIF-klackens några få hån. Underbar stämning och VIK-klacken nådde väldigt höga decibeltal i sista perioden. Kan fansen och VIK-spelarna behålla denna energi resten av säsongen kommer det bli en mycket rolig gulsvart vår. Var så säkra.
Malmö föll med 6-4 i Tingsryd och vi får räkna med ett hett MIF då VIK åker till Malmö den 3:e januari…
Västerås tre stjärnor:
1. Matt Fornataro – Var riktigt het, sköt 8 skott och vann 11 av 16 tekningar. Ligger bakom mycket för sina medspelare.
2. Lasse Johansson – Fenomenal igen då DIF var bra i första, i kontringar och under övertiden.
3. Brady Leisenring – Jobbade stenhårt och skapade många chanser bredvid en för kvällens ganska trött Patrik Berglund.
Läktarplats, tackar för åsikter men håller inte med om att Dif var lika bra.Tror inte det vore bra att splittra på Berglund och Backlund . Håller med om att Z och Bacon måste visa mer.
Efter VIK – DIF 1 – 2 efter straffar
Läktarplats Bra beskrivning av gårdagens drabbning i Skräcklundahallen för en härlig hockeydrabbning var det! Men mina känslor direkt efter matchen då jag satt kvar och såg hur DIF,arna hyllades av sina sjungande supportras gav en del andra vibbar.
Inte rånades VIK på poängen utan DIF hade lika gärna kunnat tagit hem alla tre efter två helt onödiga VIK-utvisningar i slutminuterna. Först Tim Heeds handblockering och sen Bulans frustrerade slashing. Kan jag ändock till viss del förstå eftersom Bulan direkt före blivit hårt attackerad av DIFarna i deras zon – där borde det varit DIF-utvisning.
Min känsla efter ordinarie tid var att oavgjort 1 – 1 var helt rättvist. VIK hade då presterat ihop två delar energi och en del finess medan ”järnkaminerna” fått ihop två delar finess och en del energi. 3 – 3 alltså vad gäller prestation. När det sen kom till straffar så visade det sig tydligt vilket lag som hade kvällens bästa finesslirare. Två snygga DIF-straffar, mer behövdes inte! Varför lägger inte Bulan straffar för den delen? Han är ju i allt annat rinkens gigant och borde därför gå in och sätta första straffen! Det här med DIF;arnas finesspel såg man tydligt hur de i VIK zonen lätt hittade varandra fast de stod tätt inne i slottet. Där skapade man betydligt fler heta lägen än våra energiforwards som för ofta hamnar nere i hörnen. Att skjuta därifrån som bla Matt Fornataro gjorde är meningslöst eftersom ingen VIK;are vågar vara framme och ta hand om returerna.
Kvällens VIK stjärnor som Micke Norén tog ut måste jag utöka med två. Wargen, i första hand för hans kraftfulla defensiv plus målet! Bulan för hans puckkontoll, men igår var han i någon form av ingenmansland då radarpartnern Mickis saknades. Skulle gärna dela ut ett hedersomnämnande till Söderkvist oxå som alltid sliter i vått och torrt då han är på plan.
Fagerwall hade ju rumsterat om ordentligt i kedjeformationerna – lyckat eftersom energispelet fungerade hela matchen igenom. För att även få in finess dristar jag mig till att förslå följande kedjor då Mickis åter är tillbaks
1a Frycklund – Berglund – Brandy (Brandy som energispruta och Frycklund som radarpartner till Bulan)
2a Kimby – Backlund –Backman (Dags att låta Mickis ansvaret för en egen femma!)
3e Kinisjärvi – Fornataro – Eriksson (Kinis är säkert sugen på spel igen)
4e Berg – Söderkvist – Mårtensson (Orörd femma, dom funkar redan)
Extra players Zettergren – Bergqvist