Timrå tog ner VIK rejält på jorden och vi får hoppas Gulsvart lärde sig läxan denna gång i att vissa spelare (se Meyer, Dahlén m.fl.) kräver defensivt fokus

Västerås föll med 4-1 mot ett oerhört forwardsstarkt Timrå på måndagskvällen. VIK var varken redo eller ödmjuka från start.

Detta då någon som heter Jonathan Dahlén lämnades sopren två gånger inom loppet av fixstjärnans två-tre första byten och givetvis 2-0 tidigt. Vid 1-0 slarvade Jimmie Jansson bakom mål och på inspelet var inte Gustav Berglund tillräckligt vaken eller hungrig efter Dahléns blad och mål efter 47 sekunder.

VIK hade den dåliga kombon att vara slappa i markering och dessutom gav de bort puckarna till höger och vänster. Vid 2-0 var inte Younan tillräckligt vaksam och hungrig efter Dahlén och NHL-proffset Isac Lundeström uttnyttjade såklart skickligt åter att VIK lämnade Dahlén helt ensam efter 5.44.

Efter 2-0 tog Paananen direkt timeout. Det blev något bättre, men samtidigt slog nog Timrå av lite efter att ha mer eller mindre bjudits på en smakstart.

Rasmus Asplunds kedja hade väl något bra byte, men annars byggde VIK:s anfallsspel mest på trubbiga chanspuckar, då man i afton inte var nära att hitta instick och blad på små ytor som TIK föga förvånande kunde med tanke på deras enormt starka laguppställning.

I slutet på första drog Asplund på sig en övertänd sen tackling på Hardegård. Sedan utgick Asplund, likaså gjorde Lunsjö efter första perioden. Att tappa två av lagets bästa forwards var inte vad VIK behövde efter TIK:s dominanta förstaperiod.

VIK fick i andra perioden två raka power play där man gjorde det ok och kom in lite i matchen. Men det var en sådan där kväll då alla puckar rullade av bladen på PP-backar som Jansson och Tornberg.

VIK skapade faktiskt en del chanser i andra, men både Hertzberg och Hilldings skytte var inte bättre än att de träffade bröstplattan på skicklige och rejält SHL-meriterade Jacob Johansson. Och allt VIK gjorde denna afton kännetecknades av stress.

Men det var faktiskt 8-2 i skott till VIK ett tag under andra perioden då Gulsvart jobbade för sin heder. Benker var en av få som inte kastade iväg varje puck som en handgranat och forwarden skapade några saker.

I slutet av andra fick åter Dahlén relativt fri gata och bombade in 3-0 efter 37.46 i PP, och där beundrade kanske Myrenberg TIK-stjärnan lite för mycket. Detta då VIK-målvakten brukar ta sådana skott då sikten är fri. Samtidigt får väl Dahlén några extra km/h på skotten.

I tredje fortsatte det icke ödmjuka och ej så vaksamma försvarsspelet då exempelvis Berglund och Tornberg var lite för optimistiska och Myrenberg tvingades spela upp sig med fina parader.

Särskilt glänste Myrenberg med en helt fantastisk räddning på Lööke då Younan var relativt loj i försvarsspelet.

Sedan gjorde comebackande Niclas Lundgren sitt blott fjärde mål i VIK-tröjan. Detta i sin 190:e match efter turliga studsar, men ett riktigt fint skott faktiskt av defensivbacken fram till 3-1 efter 55.50.

VIK försökte och fick till lite tryck 6-mot-5 men hade svårt att få till den sista precisionen i passningsspelet. 4-1 tom kasse.

SAMMANFATTNING

Timrås kedjor ikväll är bland de klart bästa som skådats genom tiderna i Allsvenskan. Så att förlora här är inget alls att skämmas för. Men ändå var det som att det blev varken hackat eller malet för VIK.

Åter hade Paananens VIK oerhört svårt att ta bort en fixstjärna i motståndarlaget. Precis som varje gång VIK mötte Södertäljes tidigare radarpar Nicolai Meyer & Sebastian Dyk, föreföll VIK lika yrvakna och släpphänta varje gång Dahlén var inne på isen.

Det är en i grunden hedervärd idé att man ska fokusera på sitt och tro att ens eget lag kan tänka och försöka spela offensiv hockey även mot de bästa lagen. Men det får inte ske på bekostnad av vaksamhet, hårdhet och extremt tight markering i egen zon.

Särskilt kan denna filosofi blir svår att genomföra i praktiken denna säsong då motståndarlagen kryllar av enastående fixstjärnor med ena skridskon i NHL. Särskilt i början på matcher bör man nog gå in för att enbart försöka ta bort en sån som Dahlén, för att om möjligt lyckas frustrera.

Men kanske kommer Paananen att lyckas både att bibehålla sin filosofi att VIK ska föra spelet och samtidigt få sina spelare att bli mycket mer dedikerade i egen zon och utan puck än vad som var fallet denna afton. Då är det bara att lyfta på hatten.

Intressant: De enda två backar som knappt bjöd på något var, ja just det, Niclas Lundgren och Anton Mylläri. Trots att de är högst ringrostiga hamnade de i klart minst trångmål av samtliga backar och visade också självinsikt och beslutsamhet med och utan puck.

Vi får hoppas att dessa två backklippor kommer stanna länge, eller åtminstone att övriga backar kan lära sig av deras vaksamhet och rejäla spel i egen zon. Fokus för en back måste ändå vara att markera och vrida på skallen utan puck. Även August Nilsson gjorde en bra match då han var dedikerad och aggressiv i egen zon utan puck.

Vi visste ju detta redan, men vi fick åter ett kvitto att VIK:s forwards får väldigt svårt att mäta sig med Dahlén & Co. den dag Rasmus Asplund lämnar. Föga förvånande då TIK har satsat hårt och har sin Dahlén som lyfter alla.

Det finns helt enkelt inte riktigt tillräckligt med spets och skicklighet för att få det lugn i anfallsspelet som TIK kan frambringa. Men kanske kan Patrik Zetterberg, med stöd av Hygienteknik och andra fantastiska samarbetspartners, åter trolla med knäna längre fram…

PUCKLIGAN 

5 Sebastian Benker

4 Anton Mylläri

3 Niclas Lundgren

2 Marcus Bergman

1 August Nilsson