Vass insats och även utdelning mot Södertälje ger nog lite arbetsro och självförtroende för nya allsvenska VIK
Västerås gjorde en stark insats hemma mot ett ganska högt tippat Södertälje i en träningsmatch på fredagskvällen. VIK vann med 2-0 i en match där hemmalaget skapade mycket och där skotten 34-24 speglade matchbilden.
Matchen började dock i ett makligt tempo med låg kvalitet i passningsspelet. SSK började bäst och hade bland annat ett stolpskott. Skotten slutade dock 10-6 till ett VIK som kom mer allteftersom under perioden.
I andra perioden tog VIK över trots att SSK fick inleda i ett power play. Anthon Eriksson brände bland annat ett friläge. SSK blev långa stunder tillbakatryckta, men av ett uddlöst hemmalag.
Då SSK väl kom upp såg Marcus Dahlbom lika säker ut som i Ettan och tog bland annat ett friläge från mycket skicklige dansken Nicolai Meyer.
Skotten slutade enligt speakern 11-13 i SSK-favör, men det kändes mer som 15-5 till VIK. Räknade de verkligen rätt? VIK borde gjort ett par mål i andra perioden.
I tredje fick VIK utdelning då äntligen rätt kille kom i rätt läge, då Lukas Zetterberg nätade fram till 1-0 efter några lyckosamma studsar framför kassen. Mycket välförtjänt då VIK börjat bra även i tredje.
SSK försökte då flytta fram spelet men VIK försvarade sig väl och hade fortsatt kontroll på händelserna. 2-0 kom efter att mångsidige slitvargen Kalle Östman vispade in en retur efter ett långt och elegant anfall, där även kedjekamraterna Marcus Bergman och Johan Skinnars var högst delaktiga.
SSK skapade nästan egentligen bara saker då förnämlige danske playmakern Meyer (känd från Troja…) styrde upp saker. SSK träffade stolpens utsida i slutet men totalt sett en mycket rättvis seger för VIK, även om gästerna hittade några instickspassningar.
SAMMANFATTNING
Även om det såklart bara är en träningsmatch, så var detta ett mycket välkommet styrkebesked av det nya VIK. Liksom mot Almtuna senast drev alla fyra kedjor på ett bra sätt. Backparen kändes också välkomponerade och jämna i ett lagbygge som verkar vara ganska solitt.
SSK saknade några nyckelspelare och det märktes nog lite, förutom geniet Meyer var det ganska blekt just i afton för Kringlorna, som åkte på sin fjärde förlust på fem träningsmatcher.
Som den nykomling VIK trots allt är, och med ett halvt nytt lag, är det nog extra viktigt att bygga lite självförtroende tidigt, vilket skedde med eftertryck i afton. VIK kunde efter en något darrig start börja spela ut de sista 40 minuterna.
Varje kedja har pucktransportörer som Fredrik Johansson, Mikael Frycklund, Kalle Östman, Marcus Bergman, William Wikman och en sån som Jesper Cederberg har verkligen tagit kliv och ser nu mer bekväm ut med pucken, trots bättre motstånd nu än i Ettan.
Dessutom visade Alex Younan glimtvis också att han kan ta upp pucken i banan. Att ha en sådan back gör ju laget mer svårläst och dynamiskt. Jimmie Jansson har ju också det drivet, och även Acke Ringström är mycket stark med pucken. Jonas Liwing är lugn med pucken och letar lediga blad på ett förtjänstfullt sätt.
William Wikman var strålande i afton då energiknippet verkligen utnyttjade sin fart på bästa sätt tillsammans med Cederberg och Eriksson/Jesper Johansson. En sån som Jesper Johansson visade också bra känsla på ett 2-mot-1:a i box play där Östman så när kunde förvalta kvalhjältens fina passning.
De kvarvarande spelarna från Ettan ser fortsatt bekväma ut även här, såsom Morgan Hassel, Jesper Appel, Alex Lindelöf och inte minst en Ettanvärvning som Acke Ringström, som fortsatte imponera med sin klubba med och utan puck.
Att det sedan var just Zetterberg som spräckte lagets fem perioder långa måltorka var ingen slump. Laget behöver ha sådana spelare också, som kanske inte syns så mycket men kan förvalta när lägen bjuds. Långt ifrån alla spelare har den förmågan.
Att det var Östman som gjorde det andra målet var nog inte heller någon slump, många menar ju att den så hårt arbetande centern, bland alla sina goda egenskaper, även har ett bra målsinne. Vilken värvning av stora Zäta!
Marcus Bergman visade åter att hans fart, offensiv och styrka blir en tillgång även i Allsvenskan, glädjande nog. Kort och gott fick Paananen och Ivarsson i afton många positiva besked och lite arbetsro.
Men power play funkar inte alls ännu. Pucken går sakta. Spelare tar emot och funderar på vad de ska göra med trissan. Här måste man hitta mycket mer instinkt och ryggmärgsreflexer för att pucken går ju trots allt snabbare än vad någon spelare kan åka…