Västerås offensiv tog ett litet steg framåt mot blekt Oskarshamn men skada på Romano oroar

Jubel vid viktiga 1-0. Tidigare hyllade danske backen Kristensen undrar vad som hände. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Efter några riktigt tama insatser offensivt fick vi se ett mycket vassare Västerås på torsdagskvällen. Dock gjorde troligen Michal Zajkowski sin bästa match i år och VIK vann ”bara” med 2-0. Den främsta nyckeln var att VIK:s förstapass ur egen zon kom mycket snabbare och precisare, vilket dukade för kontringar och halvkontringar.

Oskarshamn har haft problem att få igång sin mycket välmeriterade transatlanter. Vid VIK:s 1-0 agerade tidigare store poängkungen Alex Leavitt kanske aningen passivt vid sargen varpå Marcus Söderkvist grävde fram den. Kennet Bergquist serverade sedan Kevin Doell som kanske gjorde sin bästa match i VIK och andra mål.

Hampus och Jeremy tittar efter sin fallne kamrat. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Oscar Engsund sänkte sedan Tony Romano med en mycket ful armbåge som kanske var värre än Andreas Lindhs armbåge mot Timrå i premiären. Romano twittrade dock på kvällen att han mådde bättre.

Lindh var för övrigt inte ens ombytt i afton och enligt Johan Bengts på Sverige Radio var det kryptiska svar om varför. Var armbågen och den kastade klubben början på slutet på en lång och framgångsrik karriär för 35-åringen?

VIK radade sedan upp heta målchanser men Zajkowski räddade 14 av de hela 15 skott VIK avlossade i första. IKO fick bara iväg två skott.

Messy och Kinis gjorde grovjobbet framför Zajkowski när Williams gjorde finliret med kraft och bombade in 2-0. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Oskarshamn var fortsatt bleka i andra perioden och smålänningarna var inte speciellt bra ens i power play. Istället fick vi äntligen se Jeremy Williams skjuta direkt från distans. Vilket skott sen! Välförtjänt 2-0-ledning för VIK in i tredje.

Tio matcher, 1.00 insläppt/match, 96,2 i räddningsprocent och fem nollor och sju segrar. Magiska siffror. Kaiser Frans är den som håller SHL-drömmen mest realistisk. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

I sista perioden kändes det som VIK drog sig tillbaka väl mycket. IKO kom igång bättre och skapade några skapliga chanser och sköt 13 skott mot Kaiser Frans (Kejsaren Jonas Fransson). Men Kaiser Frans höll nollan för femte gången på tio matcher. Makalöst bra!

Sammanfattning

Allt var positivt i afton, förutom Romanos skada såklart. Doell och Williams gjorde sina bästa matcher på länge med mycket mer bett i skridskoåkningen. McArdle och Caputi ser ut att kunna bli ett tufft radarpar framöver. McArdle hade väldig fart och stod för några fina dribblingsnummer. Caputi har bra speluppfattning och kan dela ut passningar till spelare i hög fart.

Två andra utropstecken var Marcus Jonsson och Markus Kinisjärvi som gjorde det mycket bra i kedjan med Williams sedan Romano utgått. Jonssons offensiva spel är under stor utveckling, fantastiskt roligt att se Jonsson som fortfarande bara är 21 år (min far trodde inte det var sant att Messy efter åren i VIK inte är äldre).

Mycket har verkligen utvecklats ”i huvudet” och i spelförståelsen på #33. Med den SHL-mässiga fysiken blir det spännande att följa Jonssons fortsatta utveckling nu i mer offensiva omgivningar. FOTO: RUNE ÅHLÉN FOTOBLOGG

Denna kedja hade några riktigt fina kombinationer när Jonsson visade på nyvunnen teknik, spelförtåelse och vässat passningspel. Kinis såg också vässad ut, men där vet vi redan att ett mycket välutvecklat spelsinne finns. Kinis har också spottad upp sig rejält i teken med 70 % vunna ikväll (7 av 10) och 47 % vunna totalt nu.

Kedjan med Doell, Berguist och Söderkvist var också bra. Doell och Bergquist gjorde kanske sina bästa matcher för i år. Gubbarna som undertecknad kritiserat täppte därmed igen kakhålet på mig i afton. Dock har Söderkvist inte riktigt det offensiva register som krävs i en offensiv kedja, så är det bara. Skott och passningsspel måste upp betydligt.

På backsidan gjorde åter Hampus Larsson en mycket fin insats. Larssons spel har alltså skickat upp smått legendariske Lindh ända upp på läktaren. Ett gott tecken på att det sjuder av liv i VIK Hockey!

Varje år har man nu tagit fram minst en riktigt bra junior som blivit bofast i A-laget. Här kanske det kan blir det tredje Guldgallret längre fram i vår? Nu visade även Hampus offensiva intentioner.

Summa summarum kan vi konstatera att VIK är på rätt väg och att detta troligen kommer bli en rolig lång säsong med Kaiser Frans där bak och en allt vassare offensiv där fram.

Västerås tre stjärnor:

1. Marcus Jonsson – Spännande utveckling fortsätter. Messy är på väg att utveckla det offensiva spelet! Var delaktig i några fina passningskombinationer med Kinis och Jeremy. VIK-ledningens tålamod att utveckla Messy under många år verkar ge frukt på allvar nu.

2. Jeremy Williams – Högklassigt direktskott i klykan. I övrigt kreativ och företagsam. Hade en fin solokörning med grymma dribbelkonster som lurade ut en IKO:are.

3. Kevin Doell – Var ständigt ett orosmoment med sin fart, kraft och teknik. Kraftigt förbättrad. Kan vi få se Doell varje match så här nu?