VIK för ineffektivt för att kunna utnyttja en del bra saker mot solida och hårt arbetande Tingsryd

Västerås föll med 2-0 (0-0, 0-0, 2-0) (sista i tom kasse) mot Tingsryd i Säter på tisdagskvällen. Skott 24-19 till Tingsryd. VIK gjorde en helt okey insats men effektiviteten i målskyttet saknades.

Första perioden var jämn. TAIF tokkörde första tio men Samuel Ersson var mycket säker i VIK-kassen och Paananens gäng stressade inte utan arbetade sig in i matchen. 10-8 i skott till VIK var ganska talande för matchbilden.

Säters ishall är iskall. Inte konstigt kanske att Max Novak och en het William Wikman missade feta lägen i första. Novak är väl van med Floridavärme? Kallare fingrar här?

VIK började andra bäst och tryckte bitvis fast Tingsryd i smålänningarnas zon. Johan Skinnars brände ett jätteläge på ett närskott. Mattias Beck bombade ett mycket snabbt anlagt skott i ribban – veteranen kan uppenbarligen fortfarande skjuta snabbt.

VIK var bra i andra men 0-0 stod sig efter 40 minuter. 6-10 i skott men VIK närmast mål.

VIK började svagt i sista perioden och drog på sig en straff där Nermark gjorde en fin sak men Ersson ännu bättre. Kanske var VIK lite trötta av att få spela i högre tempo, ovana efter lågtempot i Köping?

Sedan drog Liwing på sig en tvåa och 1-0 Tingsryd i powerplay efter några lyckosamma studsar där Nermark avslutade distinkt.

VIK försökte komma närmare och ett skott rullade på mållinjen bakom Tex Williamsson, men i afton hade inte VIK det där flytet i målskyttet.

Sista målet i tom kasse. Younan blev då frustrerad och knäckte klubban över målburen.

SAMMANFATTNING

Det var en totalt sett väldigt jämn match. Första perioden jämn, andra till VIK och Tingsryd kom tillbaka i tredje.

Samuel Ersson gjorde en strålande match. Lugn – ser stadig och stor ut i kassen.

Kalle Östmans (med Skinnars/Bergman) och Mikael Frycklunds (med Beck/Benker) kedjor skapade åter mest.

Bergmans fart blir nog en tillgång även i HA. Tingsryd tvingades två gånger screena/interfera för att undvika frilägen, dock inga utvisningar.

Även bättre flyt för energiske Wikman i ny kedja med Cederberg och Jesper Johansson. Wikman använde sin fart till att skapa oreda i Tingsryds zon, och kostade dessutom på sig att missa nästan öppet mål i första perioden.

På backsidan imponerade Acke Ringström. Slog inte bort en enda puck och har den där förmågan att vinna puck och närkamper. Acke är kanske inte den snabbaste men verkar ha det mesta i övrigt som en spännande allroundback med bra storlek.

Även Morgan Hassel gjorde en fin insats och var verkligen en pappa i försvaret då TAIF tokkörde första tio minuterna. Lindelöf och Appel gjorde också bra insatser och var solida i alla tre zoner.

Man hade alltså splittrat på Zäta, Skedung, Wikman, istället blev det Zäta – Skedung – Freddan J och Wikman – Cederberg – J. Johansson. Det föll väl ut, främst kanske för Wikman. Cederberg gav åter ett väldigt stabilt intryck som center.

Kedjan med Zäta, Skedung och Freddan var okey men skapade inte mycket framåt, dock såklart svårt i första matchen.

Så rätt av ledningen att snabbt byta i kedjor som inte fungerar.

Totalt sett just nu kan man säga att man fått igång ungefär halva laget redan, det är inte fy skam. Samtidigt såg och påmindes vi i afton hur stentuff Allsvenskan kommer vara. VIK hade jämnt skägg med ett Tingsryd som tippas i mitten/botten.

Nu har Paananen och Ivarsson fem försäsongsmatcher till på sig att få upp även Younan, Liwing, Zetterberg (måste bara komma igång och åter hitta timingen till att skjuta direktskott!), Skedung (dock vassare i afton), med flera, till deras förväntade nivåer.

För vi får inte glömma att Allsvenskan är ett extremt tufft hockeymaraton med långa resor där varje omgång är ett krig mot rakt igenom starka lag. VIK kommer behöva klämma ur varje droppe av varje spelares talang kväll efter kväll, vecka efter vecka, månad efter månad…