Den spelmässiga helheten allt mer ifrågasatt under Paananen och efter att nu sjundeplacerade VIK åter hittade vägar att förlora stort mot Björklöven

SEKTION O skriver:

Jag har följt VIK noga sedan mitten av 80-talet. Då kanske jag var lite för ung för att förstå vad som egentligen hände men längtan efter Elitserien var påtaglig och till slut den 16/4 1988 så gick vi upp. Där följde flera säsonger av uppbyggnad och som varumärke så stod VIK rätt högt med tanke på att man släppte fram unga spelare samtidigt som man under Mårtseran krönte det med en semifinalplats.

Det är väl ungefär här jag börjar begripa saker och konstaterar att hybrisen börjar med dyra dyra nyförvärv som egentligen inte hade den kvaliteten som matchade prislappen. En kräftgångsäsong följdes upp av en vinst av Elitserien och ett borttappat guld. Men efter det har det varit nedför både sportsligt och ekonomiskt. Vem minns inte den lilla rutan när man slog upp VLT sporten där det stod att ”idag är det 83 dagar sedan VIK vann en hockeymatch”? Till slut så skönk skeppet. Uttåg, konkurs och omstart. En del säger att det är det bästa som hänt, själv har jag svårt att förstå det. Skulle väl varit bättre att rett ut det som var och inte behöva starta om från noll. För jag tror att man lider av den uppförsbacken fortfarande.
Tiden fram till konkursen var inte VIKs varumärke det finaste, utslängda ur hockeyligan (går ens det att bli), bussar på vift, ryssar och finnar värvade på färjor, spel i Eskilstuna (lite före sin tid) snack om att bygga hall i Hallstahammar osv osv.

Själva omstarten kändes trygg, man fick växa i sin takt och med hjälp av gamla trotjänare. Det var tajt på kansliet och Göran Lundberg, Bersa, Brostedt (har glömt vad han som sålde spons hette) gjorde att storartat jobb. Tyvärr gick man inte upp i allsvenskan på sportsliga grunder (glöms lätt bort när framgångssagans ska berättas) men till slut var man där. Föreningen fick växa in sin takt, det kom lite hemvändare, man snokade lite på kvalserien och det andades lite optimism. Man vågar satsa på en ganska okänd tränare som nästan tog oss till SHL men här börjar galenskaperna igen. Sparken på Filander, det framkommer att klubben är på randen till konkurs och det avslöjas löner för vissa anställda som fortfarande är kränkande att tänka på. För andra gången på 15-16 ställs man inför hotet att gå i konkurs. Ett budgetår väntar där man åker ur allsvenskan och lyckas göra sig av med en tränare (CO) som är känd för sina resultat, noggrannhet, ska kravbild i dagligverksamhet mm och ner i ettan åker vi. Återigen, det kanske är det bästa som kunde hända klubben…
Snabbt upp igen, dock ingen nykter analys om varför under den tiden, dock kan jag skönja att flera som analyserat den säsongen kommit till slutsatsen att spelet kanske var lite undermåligt. Och vad än VIK försöker säga så var VIKs resurser och ställning att plocka spelare på DIV 1 nivå överlägsna klubbar som Surahammar, Enköping, Köping mfl. VIK dränerade andra lag på spelare. Ändå starkt att lyckats gå upp i det getingboet som var.

En säsong i allsvenskan inleds, kändes väl inte så där jättekul efter matchen mot Karlskrona men sen överraskade laget, tränarna oss alla och spelade en briljant rak, vägvinnande hockey. Det fanns inga olyckskorpar direkt men de som kunde sin hockey påtalade att 1, VIK var otroligt svåra att spela mot 2 Dom har en fantastisk målvakt som gör att dom kunde spela ett visst spel. I det stora hela var man bara en olycklig match hemma mot Leksand ifrån att få ett resultat ingen kunde drömt om.

Laget blir lite brandskattat samtidigt som förväntningarna höjs och på det stora hela så har vi varken sett någon utveckling av spelet eller tränaren sedan dess. Det står helt enkelt still.

Här kommer det som är lite typiskt för Västerås och Hockeyn i Västerås. Enkelt uttryckt så är klubben bra på att sminka över och vinna tid och vi supporters är så naiva i längtan på framgång att vi ibland inte försöker se vad som är runt hörnet. För visst känner ni igen detta:

Efter några grå, tråkiga matcher så möter vi ett Djurgården eller Leksand eller AIK eller HV71 i ett ”kokande” skräcklunda. Alla är på tå, bra stämning och vi kanske krånglar oss till en 3 poängare eller ett oavgjort resultat. Laget hyllas på isen, VLT skriver om festen osv och alla gamla synder eller kommande synder bli i ett förlåtna. Man lever för ett fåtal matcher helt enkelt och väljer att rata potatisen på tallriken och bara äta köttet…

Sen kommer nästa, Styrelsen går ut med en satsning där SHL är målet, pengar är samlade på hög och nu ska de investeras i plan. Alla vi supporters köper det med hull och hår utan att på något vis se runt hörnet och ställa de kritiska frågorna. OK vad bra att vi satsar lite pengar men vem ska utföra detta och hur ska det utföras. Är vi rätt personer på plats för att göra den här förflyttningen? Vad behöver vi stärka upp och vad behöver vi förändra? Det finns inte med i analysen från styrelsen vad jag sett.
För låt oss vara ärliga, lämna känslor och relationer utanför. Detta är inget personligt, det handlar om klubben!
Zetterberg, var kommer förtroendet för honom ifrån? Invaggas man så enkelt i att han står och pratar om en säck med pengar över och att han tittar brett? Alla vi som har lite info från ”den sk insidan” och från andra forum vet att Zetterberg är superduktig på att prata, stoppa en krona i honom så slutar han aldrig prata och det är lätt att dras med i det. Men vad har han åstadkommit, vilka metoder har han jobbat utifrån, hur ser hans kontaktnät ut egentligen? Hur kommer det sig att han värvar 2 ryssar mitt under uppstarten av ett krig i Europa som han inte ens får spelklara i tid? Vem som helst med lite insyn i Hockeyeuropa kunde se att dessa herrar skulle inte ta ett blåmärke för VIK. Jag vågar sticka ut hakan och säga att Zetterberg inte är den sportchefen i hockeysverige som har längst arbetsdagar eller mest klart för sig vilka KPI:er laget ska jobba efter.

Paananen, absolut. Bra första säsong. Het på marknaden. Gud i Västerås har ett kontrakt på bordet från SHL som han tackar nej för att få arbeta i sin förening. Men hur har hans utvecklig varit? Spelmässigt, ledarmässigt? Svårt för oss att veta men ser vi någon skillnad. Kan det vara så att han är rätt begränsad när det inte handlar om energi utan när taktik och strategi kommer upp som en viktig komponent? Hur het är han på marknaden nu tro? Och varför säger många att han ska ta en ass roll i SHL, finns det ens en öppning för honom där och vad ska han bidra med? Se och lära säger många men en SHL förening kan inte anställa någon för 70-100´/mån för att se och lära. Man ska bidra. Och här tror jag tyvärr Paananen har nått sin zenit som tränare. Jag kan i alla fall inte så något som tyder på motsatsen.

Här kommer vi tillbaka till frågan om vi har rätt folk på plats? Finns det någon i organisationen som har erfarenhet och VET vad det innebär att ta steget upp i SHL, vad behöver göras och hur? Nej jag kan inte hitta någon sådan varken i båset, sportslig ledning eller runt styrelsebordet. Det är en brist kan man tycka men jämför vi oss med dem vi ska jämföra oss med så märks avsaknaden. Det är absolut ingen garant men kan väl inte göra någon skada?

Styrelsen ska ha beröm för att dom byggt kapital, kontoret för att dom drar in pengar och håller förtroendet högt hos sponsorer. Det är även tryggt att se vilka steg som tas med medlemmar och arbetet med att öka dessa. Det är skitbra. Man bakom allt det här nedanför A-lag och Jun så är VIK en förening i KAOS gällande utbildning av ungdomar. Vi är Sveriges 6:e största stad och skulle kunna vara en maktfaktor med egna spelare i jun och a-lag om den frågan samtidigt kunde prioriteras.

Jag ska väl efter alla dessa ord försöka sammanfatta vad som går igenom kroppen på en 50 taggare som jag som ändå tycker jag har hyfsad insyn i klubben och sponsorer.

Det handlar inte om att sparka och avsätta men identifiera nyckelpersoner och se till att få rätt person på rätt plats, gällande hela organisationen.
Tydligare målbild som gärna får kommuniceras ut. Tänker främst på sportslig ledning.
Få en bättre styrelse, det finns många bra men se till att varje stol täcks in av folk som verkligen kan bidra, tillåt helst inte att det finns personliga kopplingar mellan dem i styrelsen.
För att vara trovärdig måste man agera trovärdigt, en presskonferens med satsning måste följas upp mot fans med rapporter typ varje vecka på hemsidan med hur går det, vart står vi osv osv. Vi supportrar är ju egentligen klubbens personal om man vill välja att se det så.
Fixa ett sätt hur ni ska kommunicera, Paananen gillar att stå och prata om vad som är förlorarmentalitet i tid och otid men igår står han i cmore och beklagar sig över att ha en skadad spelare! Säg någon tränare i SHL som står och grinar över spelare dom inte har?

Få lite styrning på grejerna. För mig personligen så har jag någonstans insett att jag ska sluta hoppas för mycket och kanske nöja mig med att vi är ett topp-5 lag i HA som hackar lite på topplagen ibland. Jag är trött på att känna mig lurad där stora ord inte följs upp i handling.

Evapettersson021@yahoo.se skriver:

Peter Andersson kommer göra STOR skillnad. TACK

Jan Malmberg skriver:

Paananen verkade inte ens förbannad nu i intervjun på cmore. Mest lessen och vek.Tycker inte Cheek ser bra ut mest felpassningar och inga målchanser.Finns många betydligt bättre transatlantiska spelare i Hockeyallsvenskan. Börjar kännas som HV71 syndromet fast betydligt sämre spel. Fortsättning följer och det ser inte bra ut tyvärr.

Olle Skott skriver:

Spelarna måste börja träffa målet och då inte enbart målvaktens mage (när man nu lyckas träffa inom ramen!
Hörde om ett lag medsamma problem son VIK. Spelarna fick nöta skott från 4 meter ca, både i fart och från stillastående. Det gav positivt resultat! Då pratar vi inte enbart om några skott på en träning utan nöta nöta nöta!!!