Drömhockey över hela isen i 60 minuter borta mot Björklöven ger ordentlig skjuts i självförtroendet och SHL-satsningen – Paananen på gång att bygga en häftig gulsvart lagmaskin

Jag och min käre far har bevittnat otroligt många VIK-matcher på bortaplan genom åren. Men aldrig, vad vi kan minnas så här på den glada lördagskvällen, har vi blivit så imponerade som av de hela 60 minuter a-l-l-a VIK-lirare levererade borta mot ett topplag som Björklöven.

VIK dominerade från första nedsläpp och vann till slut ytterst välförtjänt med hela 5-0. Detta var ett ”statement” i SHL-satsningen. Om spelet och resultatet varit det omvända, i detta viktiga topptest, hade det varit lite tungt.

Detta var dessutom inte ”bara en match”, utan den åttonde raka mycket väl genomförda matchen på rad, även om VIK tog ett kliv till denna afton.

VlK var bra direkt i första perioden: 8-4 chanser till VIK i 5v5 i första akten som trots det slutade 0-0. From prickade hårt insida stolpe, Svensson hade två bra lägen. Med mera.

Undertecknad gillade skarpt att backgiganterna Roe och Tornberg direkt i första bytena satte fina, ”svårare” och hårda djupledspass istället för att ”fega” och bara ”ge bort” pucken eller slå icing. Detta sänder så rätt signaler.

Tidigare (genom åren) har VIK ofta börjat med att lägga ett antal icings för att ”spela säkert”. Men det håller såklart inte i en SHL-satsning. ”Safe is death” – som framgångsrike NHL-coachen John Tortorella brukar säga.

Fortsatt ineffektivt VIK dock, lite stressat framför Endre. VIK vann en massa tekningar och andrapuckar från första nedsläpp. Men eftersom VIK spelade så bra genom hela matchen, verkade de gulsvarta lirarna inse att ”vi är bra” och kvaliteten och kylan framför kassen ökade efterhand.

På den starka första perioden kom sedan de bästa 20 minuterna på länge då VIK fortsatte driva spelet med kirurgprecisa pass. VIK hade 8-2 chanser i spel 5v5.

Men det dröjde ända till matchminut 34 innan VIK skulle få utdelning på den mäktiga insatsen. Det stora centerfyndet Mikael Hakkarainen fixade ett PP tack vare sitt ständiga driv.

Spelgeniet Lukas Zetterbergs variant gav sedan åter mål i PP då Frycklund nätade med ett maffigt slagskott fram till 0-1 efter 34.43.

Possler brände ett friläge tack vare en briljant klubbstötning av Johan ”Nollan” Gustafsson. JG har nu fyra nollor på sina sex senaste starter – det måste vara ett klubbrekord, eller vad säger Bosse Wallin?

0-2 kom efter mycket bra grejer av From och Jansson då Lavoie äntligen var het på en retur efter skott av Hakkarainen efter 35.58. Men trots allt ”bara” 0-2 inför tredje och viss oro…

Men den oron kom på skam direkt då precis varje VIK:are fortsatte pumpa kvalitet i tredje. 0-3 via bra saker igen av Lavoie, Hakkarainen och From där till slut den sistnämnde var sist på pucken efter 41.34.

0-4 kom efter en ny vunnen närkamp av Zetterberg som dessutom åter visade sitt så vassa spelsinne då han samtidigt hittade Tornberg på blå vars långskott satt som en strut i krysset efter 50.38.

0-5 kom efter nya bra saker av Lavoie och framförallt Hakkarainen som med en precis passning hittade Froms blad så att dansken bara kunde lägga i nästa växel och prickskjuta in trissan efter 55.05.

VIK vann även chanserna stort i tredje med hela 10-4 och Löven fick se sin vinstsvit med fem raka segrar bruten.

SAMMANFATTNING

Vilket enastående besked från Thomas Paananens och Patrik Zetterbergs lagbygge! Bara att njuta i stunden. Efter sju väldigt bra matcher fortsatt kvalitetshockey på nya höjder denna afton. Detta trots att bra spelare som Bergman, Lunsjö och Jardeskog saknades.

VIK vann chanserna med hela 26-10 i spel 5v5, vilket är den största ”segermarginalen” där sedan Södertälje hemma senast (27-7 då). VIK vann skotten med 40-18 och fortsätter vara det lag i HA som genererar mest skott, och nu också släpper in minst mål räknat på de senaste 8-10 omgångarna.

På de senaste åtta matcherna har VIK nu bara släppt in nio (!) spelmål, om vi räknar bort de två i tom kasse under denna period. Så det finns många saker som talar för att VIK verkligen är på väg att hitta ett bestående segerrecept – även mot topplagen i HA.

Visst, Löven gjorde såklart inte sin bästa match, och Hans Wallson ”vägrade” berömma VIK i TV direkt på. Men vad säger man när man är utspelade på hemmaplan? Knappast att ”vi gjorde en bra match”.

Men Löven med alla sina klasspelare kommer såklart igen och de kommer vara extremt laddade nästa match och då kommer de inte ”underskatta” VIK igen. Det är också lite lätt att kanske vara lite mätt då man har fem raka segrar i november.

Varje gulsvart spelare i varje femma drev oerhört hårt – och smart. Det var en gulsvart totalhockey där VIK:arna stöttade varandra över hela isen och det fanns alltid spelalternativ med passningsmottagare i fart. Dessutom var alltså passningsspelet bättre än vad jag kan minnas att jag sett VIK prestera.

Försvarsmässigt stod VIK upp exemplariskt på egen blå linje. De storväxta backarna utnyttjade sin räckvidd så att Löven aldrig riktigt fick komma in i VIK:s zon. Och att stå upp och bryta innan något händer är kanske Logan Roe bäst på i laget – ”Gap control” som det heter.

Men alla backar var fantastiskt kalla och precisa i sina ingrepp denna afton. Urstarke Tornberg fortsatte dominera i närkampsspelet och fick även näta mot sitt gamla lag.

Gunnarsson är verkligen på G. Jansson och Östman var kungar i närkampsspelet. 18-årige Göransson fortsatt mycket följsam och smart under sina 14 minuter.

Och sedan Mikael Hakkarainen kom in är VIK:s centrallinje oerhört stark (nu var också ”Hakk” vass i teken med hela 13 vunna av 16 (!)). Detta särskilt nu när även Filip Karlsson gjorde sin klart bästa match någonsin i VIK-tröjan, efter att även tidigare lyft ”fjärdekedjan” sedan ”Hakk” kom in.

Filip Wiberg gjorde en ny kraftfull insats, denna gång i ”förstakedjan” bredvid Frycklund och Zetterberg. Wiberg var ytterst nära att näta i andra perioden. Ytterligare en junior, Gabriel Kangas, fortsatte också på sin mycket högre nivå som etablerats på sistone.

Wikman som vanligt lysande med Skedung och Svensson, de skapade också massor. Kemin börjar sitta genom hela laguppställningen.

From flög fortsatt fram med Hakkarainen. Lavoie hade en jobbig start, men växte sedan in i matchen ordentligt. Precis så som Lavoie gjorde vid 2-0-målet måste han fortsätta göra, ty den smarta och orädda nätnärvaron är inget som kanadensaren lyckats visa regelbundet under sin karriär tidigare, därav de många klubbytena enligt mina källor.

Men kanske vill nu Lavoie, som 29-åring, motbevisa de som menat att han är lirare som går för mycket utsida? Och inget verkar ju omöjligt för detta VIK. Ingen skulle vara gladare än denna blogg om den sympatiske kanadensaren lyckas.

Nu är det bara njuta denna helg att den gulsvarta lagmaskinen verkligen är på gång mot att bli en seriös SHL-utmanare i vår. Den häftiga resan fortsätter.

PUCKLIGAN (Men alla borde få fem puckar denna afton!)

5 Mathias From

4 Mikael Hakkarainen

3 Lukas Zetterberg

2 Logan Roe

1 August Tornberg