Inför Vita Hästen med röster om Simon Robertsson som går in direkt i PP (men oöm behandling av Kangas), Dower i nyckelroll, tänkbart lag & två förtydliganden

På onsdagskvällen väntar Vita Hästen i en ny viktig mitten/botten-fight. Det blir debut för nye yttern Simon Robertsson, 19. Bloggen fick mer info om den hårdskjutande forwarden.

Rasmus Kågström, reporter och krönikör på Folkbladet/Västerbottens-Kuriren och redaktör på Hockeysverige, var vänlig nog att berätta detta om Robertsson:

– Robertsson har ett riktigt vasst skott som i mina ögon håller en rätt hög SHL-klass. På senare tid har han även kunnat utnyttja det genom att komma i bättre lägen ute på isen.

– Styrkor finns även i skridskoåkningen och det fysiska spelet där han inte drar sig för att smälla på motståndarna.

– Skottet och fysiken är väl styrkorna som sticker ut, enligt mig. Sedan är han en rackare på straffar också (5 av 6 i SHL-karriären). Det finns väl bitar i det defensiva spelet som han kan jobba på, även om jag inte skulle säga att han är dålig i egen zon.

– Han är en rätt rivig tvåvägsforward med ett bra skott, skulle man väl kunna sammanfatta det med. På sikt tror jag att det kan finnas en framtid för Robertsson i Nordamerika. Hans riviga spelstil gynnas säkerligen av den mindre rinken i Nordamerika också.

Det verkar som VIK vill använda honom i en offensiv roll, vad tror du om det och vad han behöver för omgivning?

– Det är helt rätt att sätta honom i en offensiv roll, tycker jag. Det är trots allt där han har sina främsta egenskaper.

– Med sitt vassa skott skulle han kunna nyttjas i ett powerplay och i en kedja med en playmaker som kan ge honom lägen att utnyttja den spetsegenskapen. Han kommer nog inte att vinna några skytterligor direkt, men sätts han bara i rätt lägen tror jag att han kan bli en uppskattad målskytt i Västerås, säger Rasmus avslutningsvis.

***

En annan insatt säger så här om Robertsson:

– Med en spelskicklig center lär han kunna göra en del mål i VIK. Har dock varit tveksam till honom tidigare, tyckte han var begränsad. Tyckte att han inte riktigt hade känsla för spelet utan levde på sin fysik och skott som junior. Blev märkbart när han klev upp i A-laget där det krävs mer.

– Dock tycker jag att han tagit steg i år och blivit lite bättre i det övriga spelet. Har riktigt bra skott, hygglig skridskoåkning och har en viss naturlig aggressivitet i sig.

Det verkar som VIK vill använda honom i en offensiv roll, vad tror du om det och vad han behöver för omgivning?

– Intressant. Svårt att säga om han är redo för det. Samtidigt ska han ju inte vara i en fjärdeline, men som sagt kan han göra en del mål med en vass center.

***

Enligt VLT kan laget se ut så här mot Vita Hästen:

Daniel Gunnarsson – Nick Albano
Alexander Lindelöf – Jimmie Jansson
Oliver Bohm – Ludvig Östman
Ludvig Jardeskog

Trevor Cheek – Mikael Frycklund – Lukas Zetterberg
Marcus Bergman – Liam Dower Nilsson – Simon Robertsson
Anthon Eriksson – Blake Speers – Anton Svensson
Gabriel Kangas – Isac Skedung – Jesper Johansson

13:e: Sakari Salminen

Möjliga ”healthy scratches”: Wiberg & Lunsjö (Aronsson tränade ej under tisdagen).

***

PP1:

• Cheek
• Zetterberg – Speers – Frycklund
• Albano

PP2:

• Bergman
• Salminen – Robertsson – Dower
• Lindelöf

***

Tuff konkurrens nu med 16 forwards, och en förhoppningsvis harmonisk Frycklund äntligen tillbaka. Det gör enorm skillnad om #9 är på sin topp.

Annars upp till bevis till de som får äran att representera A-laget nu. En stor nyckel blir fortsatt att Dower snabbt tar kliv nu, och rätt att ge Frölundalånet chans som ”topp-2-center”, då jag tycker han har klart större offensiv potential och finess än Speers, Skedung och Aronsson, även om 19-åringen också är valpigast av dessa.

Intressant även att Salminen petas från 5v5, men får spela PP. Skedung och Svensson åker ur PP igen. Kangas blir åter lite hårt behandlad, åker ur PP och får fortsätta harva i en fjärdeline.

Hade jag varit coach hade Kangas fått spela med Dower och Robertsson i en het juniorkedja, och Kangas i PP istället för Speers.

Knappast bästa möjliga matchning eller hantering av juniorer, och var är Hadobás? Efter två kanonmatcher räckte det med en svagare insats borta mot Almtuna för Hadobás att petas helt?

***

Två förtydliganden är på sin plats, då jag kanske varit lite väl svepande, känslosam och otydlig på bloggen nyligen:

Enligt uppgifter på medlemsmötet är alltså spelarbudgeten (och då också ”tränarbudgeten”?) förbrukad för denna säsong. Det har inte undertecknad riktigt fattat fullt ut förrän nu, ber om ursäkt för det.

Det förklarar kanske också då att VIK inte ”kan” göra stora förändringar på tränarposten eller i truppen i brådrasket. Utan det krävs fler spelarförsäljningar för att frigöra medel, om man nu inte vill ta och äta av från tidigare år upparbetat eget kapital. Vilket styrelsen föga förvånande inte verkar sugen på, då det skulle ta av satsningen mot 23/24.

Med det i åtanke är det lättare att förstå att NJ och styrelsen måste vända på varje krona, men även väga det mot att inte göra något, vilket känns oerhört riskabelt. Så räkna med att NJ jobbar för fullt med att trimma truppen för att få loss pengar till förändringar.

***

Sen fick jag en klok synpunkt från ”Musse” i bloggens så vitala kommentatorsfält om fysträning:

Och gällande det fysiska menar jag såklart inte att VIK är kasst tränade, men inte så bra man kan eller bör vara. Vet av egen erfarenhet att varje gram kondition behövs på elitnivå, och saknar man bara lite tappar man de där så avgörande promillena i skärpa, både mentalt och fysiskt.

Vilket VIK ser ut att göra. Och har alltså hört om detta från flera trovärdiga källor.

(Undertecknad har ju kört motocross – de som testat vet hur extremt konditionskrävande det är – och var medioker men slog elitförare i mina bästa stunder. Personligen hade jag behövt pressa mig hårdare i träning närmare att spy varje pass. Men jag var nog för lat (och talanglös) för att frambringa det.

Så jag vet hur det känns att vara lite för dåligt tränad, men ändå nosa lite lätt på elit. Man uppfattas och känner sig fort lite loj och oskärpt. Men, som sagt, så gör det där lilla, lilla extra så mycket i elitidrott. Och att NJ insett detta har nog varit en nyckel till Örebros framgångar…)