Patrik Zetterberg fortsatt den mest framgångsrike sportchefen på länge enligt bloggens bedömning och ranking av de 46 Z-värvningarna hittills
Patrik Zetterberg tillträdde som sportchef den 25:e april 2017. Sedan dess har VIK gått mestadels framåt och enligt bloggens högst subjektiva granskning är fortsatt Zäta lite vassare i värvandet än sina föregångare på sportchefsposten: Leif Rohlin, Niklas Johansson och Andreas Appelgren. Detta trots ett lite sämre värvarår med Zätamått mätt.
Om vi börjar med att kika på Zätas alla värvningar med bloggens betyg på själva värvningen sett till förväntningar och utfall då signeringen gjordes:
Gul text är lån. Köpingslånen denna säsong spelade för kort tid för att bedömas. Vissa spelare som Lukas Zetterberg får betyg två gånger.
Vi ser alltså att Zäta hittills är vassare än sina företrädare, enligt denna bloggs försök att betygsätta värvningar. Detta trots en dipp senaste säsongen i träffsäkerheten. Dock spelar en massa faktorer in och sådana här listor är säkert orättvisa mot nästan alla inblandade, men någonstans ger det en liten fingervisning.
Vi ser också att Andreas Appelgren gjorde ett bra värvarjobb, men grundtruppen var för dålig trots en del fina värvningar av “Äpplet”. NJ värvade ju mycket, men kompenserade ju också snabbt och bytte ut mindre lyckade värvningar.
Det som kännetecknat Zätas tid som boss är att 48-åringen inte krånglar till saker. Zäta försöker inte vara smartare än alla andra och den tidigare storspelaren vill i princip bara värva spelare han sett och talat riktigt allvar med, inte halvchansa på fynd från mer eller mindre obskyra ligor. Samtidigt borde kanske Zäta våga chansa lite mer då Leduc var ett superfynd från ett mindre känt lag i Österrike. Dock är det i sig en ofta välscoutad liga.
Anställningsintervjuerna VIK håller nuförtiden under Zäta ska vara ”förhörsliknande” för att man verkligen ska hitta rätt, även mänskligt. Många menar att VIK redan håller SHL-klass här, tex. tycker enligt uppgift Tony Mårtensson det, och han har ju sett en del.
Och med en coach som Paananen vill det till att Zäta lyckas med rekryteringarna. Detta för att Paananens ledarskap i mångt och mycket verkar gå ut på att spelarna på riktigt verkligen ska ha en stor egen inre eld för att sedan tillsammans driva en stark utveckling med VIK-ledningen med stor ömsesidig tillit.
Kanske var det bland annat detta som inte riktigt funkade säsongen som gick? Plus att det är svårt att värva toppspelare från ”mindre” allsvenska klubbar och tro att de rakt av ska gå in och leverera på samma sätt här. Det är en helt annan kravbild i VIK och andra ”större” HA-klubbar och spelare jag talat med vittnar starkt om detta…
***
Här kan ni läsa mer med bloggens tidigare rankningar av sportchefers värvningar från 2007 och framåt:
Granskning & tillbakablick, del 1: Rohlins värvningar
Granskning & tillbakablick, del 2: Johanssons värvningar
Granskning & tillbakablick, del 3: Appelgrens värvningar
Sedan är såklart bara detta en del i hur sportchefers arbete ska värderas. Vinstprocent, coacher, förlängningar och andra affärer är ju lika viktiga.
Vi ska inte heller glömma att exempelvis Appelgren hittade Marcus Bergman (som VIK inte gått upp utan) och tog hem Jimmie Jansson, två nyckelvärvningar sett över tid.
Plus att Äpplet även tog hem Frycklund och Zäta i deras första hemvändor. NJ och Rohlin tog laget till SHL-kval, där NJ var närmast. Rohlin fixade hit Arlbrandt & Olausson som riktiga supervärvningar som också levererade i kvalserien.
Dock är Zäta kanske bäst sett till vad man fått tillbaka per värvarkrona. Det kan inte underskattas…
***
Hur ser Dina betyg ut?
