VIK gjorde bitvis bra saker men var inte tillräckligt vaksamma i egen zon eller kreativa framåt – en dålig kombo mot spetsigt Timrå

Västerås föll med 5-2 borta mot Timrå på onsdagskvällen. VIK har därmed fortsatt svårt att få till det på bortaplan. Kvällens förlust var den tredje på fyra bortamatcher.

VIK inledde mycket bra första tio. Hertzberg och Benker och någon till brände bra chanser. Men sedan väl poröst försvar då Skedung tittade puck och 1-0 efter 11.14. Lite väl enkelt fick TIK till panik i VIK:s zon, detta efter att Lööke bara slagit på en enkel stopp direkt med puck innanför blå.

Leduc var kanske inte heller på tå och åkte ut på inte en glaskar hakning. I efterföljande BP tappade VIK också koncepten ganska fort. Detta ”bara” efter några snabba passningar i rad av TIK, och Kalin blev näste man att titta puck och 2-0 sedan Hartmann fick stå ostörd mitt i VIK-boxen.

VIK gjorde några bra byten i början på andra också, men i Timrås första puckkontakt kom 3-0 sedan De la Rose och Källström av någon anledning var helt borta (undertecknad kunde inte se riktigt vad som hände där via TV-rutan).

4-0 efter 33.53 kom sedan Myrenberg gick ner på knä för tidigt på högt skott, såsom lite vid 1-0. Dock ett litet hopp då åter en grovarbetare klev fram, då Anthon Eriksson precis i slutet på andra satte 4-1 med en fin backhand.

Hoppet tändes ännu starkare då Jimmie Jansson tidigt i tredje rundade kassen och satte 4-2. Dock lyckades inte VIK få till det där riktiga trycket utan Timrå visade skicklighet då man fick till en del långa anfall trots sin ledning.

Myrenberg var för het även på 5-2 då VIK-målisen gick ner på knä för tidigt. Det utnyttjade givetvis nye poängmaskiNen Albin Lundin och ridå. Detta efter en dålig timad pinch i mittzon av en annars bättre August Nilsson.

SAMMANFATTNING

VIK får inte ännu ihop ekvationen för att kunna stapla flera segrar på varandra. VIKs bortaspel är fortsatt, och sedan länge, ett frågetecken. VIK börjar mer och mer kännas som ett utpräglat hemmalag som väldigt ofta är betydligt mer osäkra och darriga utanför Västerås.

Sedan den allsvenska comebacken 18/19 har VIK under Paananen nu bara vunnit 12 av 32 bortamatcher efter full tid (37,5 i vinstprocent). Att jämföra med 21 fullpoängare på 33 försök hemma (64 i vinstprocent).

VIK är alltså nästan dubbelt så många procentenheter sämre på bortaplan. Här finns uppenbarligen förbättringsutrymme i det mentala upplägget.

I afton var Gulsvart inte heller alls tillräckligt vaksamma i egen zon. Och detta mot ett Timrå med ett antal spetsspelare och en del SHL-rutin både här och där, som absolut inte får ges utrymme.

VIK måste på bortaplan mot bra lag skärpa sitt fokus i sitt markeringsspel och ödmjukhet i spelet utan puck, gällande att ta bort motståndarens klubba. Kanske ska man delvis gå tillbaka till att inte skämmas för att försöka vinna med 0-1 och 1-2 på bortaplan mot så offensivt bra lag som Timrå? Tidigare var det lite av en VIK-specialité.

På ett sätt har VIK möjligen ett litet identitetsproblem. Man vill vara ett ledande och offensivt lag i HA och fokusera på sitt, och i detta kanske man tappar fokus på att stänga ner motståndare.

Timrå var mycket mer ödmjuka och vaksamma i egen zon och låg hela tiden rätt och tätt på VIK:s forwards som inte fick mycket luft. VIK hamnade mest i att försöka skjuta från distans. Faktum är att ibland är känslan att VIK nästan skjuter för mycket chansskott från distans, lite mer kreativitet skulle inte skada där.

Lite alibi också kanske i anfallszon. VIK:s två toppkedjor med Hertzberg, Öhrn och Bergman plus Johansson, Tessier och Benker fick inte mycket att stämma och återigen nollades de. Deras poängsnitt skrämmer ingen så här långt. Återigen var det grovarbetarna som glänste och producerade mest.

Öhrn känns något passiv och reaktiv och lider troligen fortfarande av sitt knä, då centern var mycket hårdare i kroppen och tuffare under försäsongen. Tessier, Bergman, Hertzberg, Öhrn och Fredrik Johansson sköt tillsammans två (2) skott på mål. Långt ifrån godkänt.

VIK fick tre vältajmade chanser i PP men det funkar fortsatt inte i den spelformen. Mycket bygger just nu bara på att Leduc tack vare sin rörlighet försöker hitta skottstyrningar, men annars händer inte så mycket. Kreativiteten?

Erik de la Rose hade ny mindre lyckad kväll och spelade inget i tredje perioden. Totalt blev det bara sju minuter för den tilltänkte nyckelbacken i PP, som inte verkar kunna röra på fötterna tillräckligt med pucken på bladet för att skapa saker som en allsvensk toppback.

Det lutar allt mer mot att VIK kanske behöver titta på att försöka få någon mer dynamisk PP-back där då Leduc och Jansson är för ensamma som backar som kan göra skillnad offensivt.

Jesper Myrenberg hade ingen kul kväll och lämnades ensam några gånger för mycket. 19-åringen blev också till synes stressad av det och gick ner för tidigt på tre av Timrås mål. Det är något att jobba på till nästa match i samråd med målvaktstränare Sjöström.

Totalt sett var VIK dock tillräckligt bra i 5-mot-5 för att kanske ta en poäng. Men ”djävulen finns i detaljerna” brukar det ibland sägas och VIK har en räcka förbättringsbara detaljer som måste lyftas om man ska bli ett stabilt topplag.

PUCKLIGAN

5 Jimmie Jansson

4 William Wikman

3 Anthon Eriksson

2 Jerome Leduc

1 August Nilsson